Kartläggning av utbildning på organisations- och gruppnivå

Inledning
Barnhälsa grundar sig i en gemensam barnsyn där olikheter är en tillgång och att alla barn ska lyckas. Det innebär att alla barn är och känner sig inkluderade i förskolan. Fokus är på friskfaktorer och en tilltro till att alla barn kan lära sig, utvecklas och nå utbildningens mål. Hälsofrämjande och förebyggande arbete är utgångspunkten och sker på organisations-, grupp- och individnivå. Barnhälsoarbetet är systematiskt och tvärprofessionellt och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Enligt läroplanen ska utbildningen utgå från en helhetssyn på barnet, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Det relationella perspektivet är en del i helhetssynen på barnet och grundas på tanken att människan växer, utvecklas och lär sig saker tillsammans med andra. Det innebär att kontinuerligt uppmärksamma vad som sker i mötet mellan barn, mellan barn och vuxna och i relation till den fysiska miljön på förskolan och hur det påverkar barns möjligheter till utveckling.

· Alla barn i förskolan är i behov av ledning och stimulans

· En del barn är i behov av mer ledning och stimulans tillfälligt eller varaktigt

· Ett fåtal barn är i behov av särskilt stöd

Syfte med kartläggningen

Kartläggningsmaterialet ska vara ett stöd för rektorer och personal i arbetet med en skapa en likvärdig, tillgänglig och inkluderande utbildning.

Ta tillvara på de underlag som redan finns så som pedagogisk dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete, observationer, utvecklingssamtal etc.

Kartläggning och handlingsplan ska utgå från och genomsyras av
Barnets perspektiv
Barnperspektivet
Barnrättsperspektivet

Arbetsgång

En tänkt arbetsgång som startar med en kartläggning av utbildningen på organisations- och gruppnivå. Kartläggningen resulterar i handlingsplan för utbildningen, även den på organisations- och gruppnivå.

Därefter finns olika möjligheter att arbeta vidare. Antingen fortsätter arbetet med att utveckla utbildningen och undervisningen på organisations – och gruppnivå.

Eller så gör rektor bedömningen att även kartläggning och eventuell handlingsplan på individnivå är nödvändig.

Kartläggning av utbildning på organisations- och gruppnivå

Pedagogisk, fysisk och social miljö

Förskola: Fjärdingsgatan 20

Antal avdelningar: 8

Avdelning: Hjulet

Antal barn: 15

Bemanning, professioner: 1 förskollärare, 1 barnskötare, 1 förskollärarassistent

Övriga kompetenser på avdelningen:

Ansvarig rektor: Rialda Hafizovic

Delaktiga i upprättandet av kartläggningen: Yvonne Kristensson

Datum: 16/9-22

Organisationsnivå – Rektor ansvarar, se stödfrågor

Gruppnivå – Arbetslaget ansvarar

Den pedagogiska miljön

Vi håller på att kartlägga barngruppen och utifrån det vi nu ser är de intresserade av rollek mm i dockvrån. Där ser vi hur barnen samspelar med varandra genom både tal och kroppsspråk. Ofta är en personal med och hjälper till med rekvisita, visar på hur den kan användas, samt benämner det de gör så att deras talspråk utvecklas och att barnen kan stanna kvar i samma lek i längre stunder. För att stötta upp och göra talspråket ännu tydligare använder vi oss ibland av TAKK både här och under resten av dagen.

Vi ser även att de är intresserade av konstruktion och pussel, därför ser vi till att de har relevant material för detta. Vi benämner och ger barnen fler matematiska ord och tankar.

Även i år ser vi hur barnen är mycket intresserade av böcker. De tittar i dem - både själv och tillsammans med kompisar, går ofta omkring med någon bok under armen och sätter sig i någon hörna för att bläddra i dem. Många gånger varje dag läser vi för barnen, både planerat och spontant och då "bokpratar" vi, benämner och ger dem ord för att utvidga och befästa deras ordförråd. Vi försöker tänka på att alla barn under dagen skall få minst en bokstund tillsammans med en vuxen. Mycket pga detta har vi även i år tänkt arbeta med temat kring en bok.

Vi delar in barnen i tre temagrupper, (indelat i ålder) där vi arbetar med boken "Lilla kanin badar". Detta har vi just påbörjat och vi samarbetar med Skruven. Vi tänker därigenom jobba med musik, dans, lek, konstruktion, skapande, litteratur. Vi kommer även använda oss av digitala hjälpmedel som I pad, kamera, Fun tronic mm. Temat kommer vi försöka hålla levande under stora delar av dagen, bla då vi låter barnen, (tex vid matsituationer) få berätta vad de i sina respektive grupper gjort.

Vi har en tydlig struktur vad gäller rutiner, så att barnen vet vad som händer, kommer att hända och att de kan känna sig trygga i det. Detta är även ett sätt att ta till sig klockan och tid eftersom vi gör samma varje dag. För att detta ska gå lättare och för att kunna få med barnen i allt vi gör gäller det att förbereda dem en stund innan tex innan toalettbesök, inplockning, samling, måltider, utgång, vila, hämtning osv.

Lekmaterial är i stor grad lättillgänglig för alla barn. En del material står uppe på synliga hyllor för att de yngre barnen inte ska få detta i munnen osv, och vi har bilder på väggen med dessa spel, pussel mm så att varje barn, (även de utan talspråk) lätt ska kunna visa oss vad de vill använda.

Vi försöker alltid vara tillgängliga för barnen och vara där de är för att visa på att deras lek och aktiviteter är viktiga. Därför sitter vi ofta på golvet och får på så sätt ett större samspel vad gäller både närhet och språkligt vilket barnen vill ha och behöver.

Den fysiska miljön

Vi försöker utforma innemiljön, så tydligt vi kan så att barnen lätt kan se och förstå var de olika lekarna bäst leks. Materialet för varje lek ska finnas i den tänkta lekens omedelbara närhet.

Det är viktigt att vi hjälper barnen att plocka undan efter sig, så att det fortsatt ska vara tydligt var materialet finns och att vi tar hand om våra gemensamma saker. Vi låter även de barn som vill ha möjlighet att spara det de gjort/håller på med få göra det.

Vi försöker se till att hela avdelningen används och att det blir lagom många barn vid varje "station". Viktigt är även att vi hjälper dem så att de får andra barn att vara med, så att alla inkluderas och känner att de får vara med och ingår i ett positivt sammanhang. Vi försöker även se till att barnen - då de behöver det får vara ifred, om det vill göra någon aktivitet själv eller tex är trött.

Vid våra matsituationer ser vi alltid till att det är så lugnt det går. Därför har barnen bestämda platser kring två bord inne på avdelningen samt ett inne i Biblioteket. Barnen får tillfälle att berätta om vad de gjort under dagen, vad de vill göra sen, om matens smak och konsistens, om deras familjer osv.

Vi försöker använda Biblioteket tex vid temagrupper, fredagsfilm, (tillsammans med Skruven), måltider samt vid öppning och stängning.

Det övriga rummet, som vi använder vid sovvilan borde kunna utnyttjas på bättre sätt under övrig tid.

Utomhusmiljön är stor och vi försöker utnyttja gården i så stor utsträckning vi kan lite senare under förmiddagen, då flera andra avdelningar börjar gå in. Detta för att vi bättre ska kunna ha uppsikt över våra barn som är i 1-2,5 års ålder.

Vi är mycket i området kring sandlådorna och rutschkanan eftersom vi märkt att våra barn helst är där. De lite äldre barnen tycker mycket om att cykla och vi hjälper dem hitta passande cyklar och stötta dem med språket och samspel, eftersom de ibland upplever att de äldre barnen bestämmer över cyklarna.

Även ute behöver vi hjälpa barnen att vara rädd om gemensamt material och städa allt på rätt plats, samt parkera in cyklarna i förrådet.

Den sociala miljön

Vi uppmärksammar varje barn på ett positivt sätt då de kommer på morgonen. Vi tar emot dem och samtalar med deras vh och på så sätt märker barnen att vi samarbetar med hemmet, vilket skapar trygghet. Därefter leder vi in barnet i den aktivitet det önskar, i det sammanhang det vill vara i eller om det vill sitta i soffan och bra "ta in" vad som händer på avdelningen en stund - vilket en del barn faktiskt gör.

I samlingen uppmärksammar vi varje barn i vår namnsång, samtal och samspel. Vi sitter nära och skapar en gruppkänsla där alla talas till/med och där den som vill gärna får komma till tals, önska sång osv. Vi samtalar även om de barn som av någon anledning inte är närvarande, också detta för att inkludera alla och för att skapa en stark gruppkänsla. Det vet vi känns bra för det frånvarande barnet samt deras vh för att barnet ändå uppmärksammas.

Vi är nära barnen och stöttar i lek så att varje barns tanke och åsikt ska respekteras och lyssnas till samt att eventuella konflikter tas på plats i den stund det händer. Då hjälper vi barnen sätta ord på deras olika känslor, vad de tycker och vill.

Analys av Organisations- och gruppnivå - utgångspunkt för handlingsplan

Vilka möjligheter ser vi?

Vilka mönster ser vi?

Vilka behov ser vi?

Utvecklingsområde/områden för utbildningen

Önskat läge/mål

Hur planerar vi vidare – vad blir nästa steg – fyll nu i handlingsplanen.

Stödfrågor

Organisationsnivå
Vilken kompetensutveckling pågår/ är planerad?

Hur organiseras planeringstid för verksamheten respektive profession?

Hur många barn är det i gruppen? Beskriv åldersfördelningen.

Hur läggs personalens schema så att detta anpassas efter barnens vistelsetider?

Beskriv det pågående hälsofrämjande och förebyggande arbetet i verksamheten för att skapa en tillgänglig lärmiljö för varje barn. (planera, genomföra, analysera)

Beskriv samarbetet med det lokala stödteamet.

Beskriv rutiner för samarbete mellan förskola och vårdnadshavare.

Gruppnivå

Den pedagogiska miljön

En kartläggning av den pedagogiska miljön innebär att undersöka utbildningens strategier och stödstrukturer. Att reflektera över hur vi planerar och organiserar undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar att leka, lära och utvecklas.

Hur tar vi tillvara barngruppens intresse och behov vid valet av material och vid planeringen av aktiviteter?

Hur planerar och organiserar vi delning av gruppen utifrån varje barns förutsättningar och behov?

Hur främjar vi barns förståelse så att det är tydligt för varje barn: Vad som ska göras? Varför? Var? När? Med vem? Hur länge? Vad händer sedan?

Hur skapar vi en kommunikativ miljö som främjar varje barns språkutveckling?

Hur använder vi alternativa kommunikationssätt (AKK) såsom bilder, föremål, TAKK?

Hur skapar vi möjligheter för varje barn att samspela med en eller några kamrater?

Hur organiserar vi för lek?

På vilket sätt är vi vuxna närvarande och engagerade i alla olika lekar?

Hur ser vi till att leken är tillgänglig och utvecklande för alla barn?

Hur och när använder vi digitala verktyg i undervisningen?

Den sociala miljön

En kartläggning av den sociala miljön innebär att undersöka barns möjligheter till delaktighet och att vara en del av gruppen. Att reflektera över sitt eget agerande och den kommunikation och samspel som råder mellan vuxna och barn och mellan barnen.

Hur främjar, planerar vi för delaktighet i verksamhetens aktiviteter/undervisning utifrån varje barns förutsättningar och allas lika värde?

När och hur låter vi varje barn komma till tals, reflektera och uttrycka sina åsikter?

Hur pratar barn och vuxna om allas lika värde?

Hur arbetar vi främjande för ett positivt socialt samspel i gruppen?

Hur skapar vi struktur för att stödja varje barns möjlighet till social samvaro?

Den fysiska miljön

En kartläggning av den fysiska miljön innebär att undersöka den fysiska inne och ute miljön. Att reflektera över hur den fysiska miljön är utformad och hur det ser ut med anpassningar och tillgänglighet.

Hur främjar lärmiljöerna barns förståelse så att det är tydligt för varje barn:
- Vad som ska göras?
- Varför?
- Var?
- När?
- Med vem?
- Hur länge?
- Vad händer sedan?

Hur är lärmiljön organiserad/möblerad för att främja lek, framkomlighet och tillgång till material för varje barn? Beskriv både inomhus- och utomhusmiljön.

Beskriv den perceptuella miljön inom- och utomhus.

Hur skapar vi möjlighet till avskildhet?

Hela barnhälsoplanen hittar du här :
Barnhälsoplan (goteborg.se)

Barnhälsoplan Del 1 (Hjulet) 2022 Kartläggning av utbildning på organisations-gruppnivå

Matriser i planeringen

Uppgifter