Vatten i barnens Bredäng

Vatten: Det finns ingen ände på områden där vatten finns med och kan användas för att leka och lära. planering av projekt - Barnens Bredäng

 

VAD? - vad ska vi stanna upp vid, fördjupa oss i, förundras över?

Vi stannade upp vid ett fallen träd under vår promenad till skogen.

Vi förundrades över barnens tankar och spekulationer om, varför har trädet dött? 

Barnens olika reflektioner har väckt vår uppmärksamhet och gett oss idéer till projekt "Vatten i Bredäng"

Namnet på projektet har barnen själva röstat fram. 

Vatten finns i vår närmiljö och är något som intresserar barnen i vardagen. vi ser många barn dras till vatten både inomhus vid  kranen men även ute på gården när det samlas vattenpölar på marken.

 

Vilket förändrade kunnande förväntar vi att barnen ska uppvisa efter genomförd process? 

Varför behöver vi vatten?

Var finns vatten i vår närmiljö?

Vattnets tre olika former: fast, flytande, gas.

Vad som händer med vattnet vid olika temperaturer (årstiderna)

Är vatten livsviktigt

vad det är för skillnad på vatten i kranen och vatten som kommer utifrån(vattenpölar, dammar osv

VARFÖR? - vilket syfte har undervisningen? Koppla till Lpfö 18

Syfte och mål:

Barnen ska få ökad kunskap om vattnets olika former (fast, flytande och gas) hur viktigt är vattnet för allt levande.

Mål: Barnen ska få ökad kunskap om vattnets betydelse och vad vi använder det till.

Vatten är viktigt för liv, hälsa och välbefinnande.

Med vattenlek vill vi på Hallon möjliggöra för barnen att tillägna sig vattenvana på ett lustfyllt och lärorikt sätt.

Att alla oavsett ska få utforska vattnets olika egenskaper.

 

HUR? - hur ska vi undervisa med hjälp av en mängd olika uttrycksformer? Hur ska vi tillämpa arbetssätten som är beskrivna i språkplanen?

​Språk:

Arbeta i mindre grupper/ delar barnen utifrån sin egen förmåga. 

Vi är lyhörda på barnens lek och vad barnen tittar på, beskriver hur saker se ut, känns, smakar och luktar, sätter ord och benämner allt som är aktuellt.  viktigt för barnet att prata om något som händer just då/nu.

 

Arbetsmetoder:

I den spontana leken med vatten är vi pedagoger närvarande och observerar vad det är barnen intresserar sig för, sedan kommer vi att planera undervisningen utifrån barnens intresse.

Vi kommer att samla vatten från olika miljöer såsom kranen, vattenpölar och sjön. Vattnet kommer finnas tillgängligt i glasburkar på avdelningen så att barnen kan samtala kring dessa.

Vi kommer att sätta upp bilder på olika miljöer vi tagit vattnet vid varje burk.

Varför är visst vatten är smutsigt och varför är annat vatten rent?

Här kommer vi in på varför vatten är livsviktigt, att man inte dricker smutsigt vatten och varför?

Med hjälp av kaffefilter  kommer vi att undersöka vad som händer när smutsigt vatten förvandlas till rent.

 

När blir kallare ute kommer vi automatisk in på vatten i fast form och kommer då att undersöka detta.

Vad händer när vi tar in snö? varför ska man inte äta snö?  Är snö varmt eller kallt?

När vi bakar eller gör lera och behöver koka vatten kommer vi att titta på vatten i gasform. Vi får även ta vara på naturen om det är någon dag skulle vara dimma.

 

Erbjuda barn ett brett ordförråd t.ex. Sjö, hav, is, snö, gasform, Damm, bäck, jordens yta, flod, ström,  m m, utifrån både organiserad undervisning men även den spontana. 

 

Använda TAKK och bildstöd: På avdelningen ska det skapas en lärmiljö där det syns att vi arbetar med vatten. Vi kommer att sätta upp vatten i teckenspråk, bild liksom tecken så att det blir mer tydlig för barnen.

 

 

Använda de dagliga situationer för undervisning

Daglig högläsning /återberättande /stimulerande läsaktivitet t ex rita, måla skapa med lera av bokens handling. skapar lugnare stunder för dialog /säkerställa kvalitets läsning

Vi ska även fortsätta med modersmålet som stöd. Målet är att utöka språket /simultant, vi ska använda de resurserna på andra språken t ex arabiska och kurdiska.

 

Verksamhet:

Vi ska ständigt planera, dokumentera, följa upp, och analysera verksamheten, detta ska vara underlaget på vår reflektion.

Samarbeta mellan avdelningarna. Åter fokusera på språket som är grunden för kunskap.

Synliggöra barnens arbete m m,  på ett tydligare sätt i fortlöpande dokumentation. Vi dokumenterar barnens och vårt lärande genom tex. fotografering och videofilmning. Bilderna, film kommer vi lägga ut i Unikum. vi kommer även att sätta upp dokumentation på vår processvägen för att synliggöra vårt arbete så att barn, föräldrar och vi pedagoger kan reflektera över lärandet tillsammans. På detta sätt vill vi synliggöra vårt arbete och barnens förändrade kunnande.

 

Barnen ska vara delaktiga i miljöomformning samt i dokumentation. Tillgängligt material då klarar barnen så mycket som möjligt själva.

Vi anpassar miljön efter barnen och deras intresse här och nu. 

 Vi pedagoger ska vara goda lyssnare(lyhörda) för att förstå hur barnen tänker (närvarande pedagoger)för vidare stöd i barnens utforskandet

Gruppen: 

Ses som en tillgång och vi uppmanar barnen att lära av varandra/ barnen lär i interaktion vi lägger också stor vikt vid demokratiska principer.

Barnen ska utveckla demokratiska kompetenser och förmågor som att lyssna, reflektera, framföra argument, ge uttryck för egna uppfattningar samt förstå andras perspektiv.

Demokrati i förskolan handlar om barn  och om deras otaliga initiativ varje dag, om vuxna i förskolan, om demokratiarbetet, i meningen att barn har rätt att vara både delaktiga, ha inflytande och få ta ansvar i sin egen vardag.

VEM? - vem ansvarar för vad?

Alla pedagoger på avd Hallon.

INKLUDERING - vilka extra anpassningar behöver vi göra för att alla barn ska kunna delta?

Vi ska ha extra anpassning för att alla barn oavsett ska kunna delta i undervisning.

vi ska använda flitigt bild stöd, TAKK, dela barnen i mindre grupper och vara närvarande pedagoger. 

Läroplansmål

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,