Hur samspelar vi med varandra? Ett projekt med fokus på sociala och emotionella relationer.

En ny termin innebär nya barn, nytt arbetssätt och nya relationer. För att barnen ska erfara meningsfulla sammanhang i förskolan är det betydelsefullt att vi har trygga barn med goda relationer. Men hur är man egentligen gentemot varandra? Hur samspelar man?

Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå  

En ny termin innebär nya barn, nytt arbetssätt och nya relationer. För att barnen ska erfara meningsfulla sammanhang i förskolan är det betydelsefullt att vi har trygga barn med goda relationer. Både till varandra och till oss vuxna.  Därför ska vi arbeta med fokus på sociala och emotionella relationer. Vi vill att barnen ska få känna sig betydelsefulla i gruppen, bli sedda och hörda. Med lek och samarbete i fokus vill vi skapa en positiv gruppkänsla och utveckla barnens förmåga att samspela. Detta beskriver Kronberg Larsson (2019) likväl, “Samarbete skapar en positiv gruppkänsla och barnens samspelskompetens förbättras.”  

Generativ fråga 

Hur samspelar vi med varandra?  

Riktlinjer ur Lpfö-18 

– får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen, 

Mål ur Lpfö-18  

 – förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler, 

 

Utvärderingskriterier 

Har alla barn som vill en lekkompis eller befinner sig i sociala situationer? 

Kan barnen uttrycka tankar om hur en är en bra kompis?  

Ges barnen stöttning vid sociala relationer? 

 

Kännetecken  

Barnen befinner sig i sociala sammanhang 

 

Barnen sätter ord på egenskaper en kompis kan ha  

 

Barnen får stöttning i samspelet/leken 

 

 

Barnens förståelse  

Med vårt arbete om sociala relationer, gruppkänsla och samspel vill vi ge barnen förutsättningar att förstå vad som krävs av en för att kunna samspela, ingå i relationer eller för att kunna leka. Genom att sätta ord på vilka egenskaper en kompis kan ha, synliggör vi vilka egenskaper som krävs i ett samspel och likväl i en relation, detta bekräftar vi också i barnens agerande gentemot andra i syfte att synliggöra deras empatiska handlingar.  

 

Förmågor  

Arbetet syftar till att utveckla barnens empatiska förmåga och på så vis stärka barnens samspel och förmåga att befinna sig i en grupp, i en relation. Gottberg (2007) skriver att empati handlar om att uppfatta, tolka och förstå vad en annan människa känner. Ett sätt att arbeta med barns empatiska förmåga det är att förstärka och uppmuntra deras empatiska agerande gentemot andra och att vara en förebild. Detta gör vi i verksamheten, förstärker barns agerande, bekräftar och synliggör barns handlande gentemot andra, om ett barn observerar att ett annat barn är ledset och söker hjälp hos en pedagog, synliggör vi barnets empati i situationen.  

 

Barnens intresse, initiativ och behov 

Barnen har behov av att känna sig trygga i gruppen och av att lära känna varandra i syfte att få en positiv gruppkänsla. Vi utgår från barngruppens intresse i planeringen av lekar och aktiviteter och låter oss styras av barnens fortsatta intresse och initiativ under arbetets gång.  

 

Vi ser att barnen funnit ett intresse av ateljén, att måla och skapa vilket vi använder oss av när vi utformar aktiviteter. Gemensamma målningar (stora ark där fler barn kan måla tillsammans) och skapandet av en gemensam kompisorm är exempel på hur vi fångar upp barnens intresse i vårt arbete.  

 

Pedagogernas förhållningssätt  

Vi ska uppmuntra barnen till att använda hela sin förmåga och att använda sig av varandras förmågor för att gå in i nya processer och för att använda och utforska nya material. Vi vill motivera barnen till att utvidga sina referensramar genom att de känner en trygghet i att de förstår vad vi arbetar med. Vi vill bjuda in till reflektion och låta reflektionen vara tillgänglig och levande i vår verksamhet. Detta för att skapa möjligheter för barnen att få syn på sitt eget lärande men också för att vi ska kunna se var barnen befinner sig i processen och hur vi ska kunna utmana och vara medupptäckare.  

 

Pedagogerna ska inta en aktiv roll som lekkamrat, vara en förebild och förtydliga lekreglerna så att alla barn ges förutsättningar att delta i leken och i gemenskapen. Detta lyfter likväl Kronberg Larsson (2019), hen skriver att en inte ska förvänta sig att alla barn har utvecklat förmågorna som krävs för att delta i ett socialt samspel eller i en lek och att det då blir viktigt att pedagogen stöttar, deltar och sätter ord på det som sker, ger förslag eller uppdrag till barnen som de sedan kan spinna vidare på i leken detta för att alla ska ges förutsättningarna att utveckla förmågorna. Detta står skrivet i läroplanen för förskolan likväl  

“Barnen ska ges förutsättningar både för lek som de själva tar initiativ till och som någon i arbetslaget introducerar. Alla barn ska ges möjlighet att delta i gemensamma lekar utifrån sina förutsättningar och sin förmåga. När någon i arbetslaget följer eller leder lek på lämpligt sätt, antingen utanför leken eller genom att själva delta, kan faktorer som begränsar leken uppmärksammas samt arbetssätt och miljöer som främjar lek utvecklas. ...” (Skolverket, 2018). 

Hur vad och när dokumenterar vi  

Dokumentationen ska synliggöra tankar och reflektioner som sker under aktiviteterna för att kunna se vad som händer hos barnen och vilka effekter undervisningen ger. Det kan vara spännande att dokumentera samma aktiviteter eller experiment flera gånger för att få syn på processen som har startat hos barnen. Dokumentationen ska fånga upp barnens kunskap om ämnet för att möjliggöra för dem att få syn på sitt eget lärande. Vi behöver dokumentera samspelet inför och under aktiviteterna för att säkerställa att alla barn har lika möjlighet att delta utifrån sina behov. Dokumentationen behöver synliggöra barnens reflektioner för att kunna ta tillvara och bygga vidare på deras erfarenhet och låta dem skapa en tillit till sin egen förmåga.  

 

Genomförande: vilka erfarenheter och upplevelser vill vi att barnen ska ta del av i undervisningsområdet/temat 

Barnen ska ta del av aktiviteter som gynnar samspel och samarbete, både lekar och skapande aktiviteter, så som:

- Tillsammans ska barnen skapa en orm av toalettrullar, en kompisorm. Detta arbete syftar till att förstärka känslan av att tillhöra gruppen, alla delar av ormen är likabetydelsefulla för ormens resultat. Varje barn är en betydelsefull del av barngruppen.  

- Skapa ett kompisavtal- barnen ska få befinna sig i ett socialt sammanhang, samtala och komma överens om hur vi ska vara gentemot varandra. Detta skrivs ner för att vi ska kunna ha ett konkret material att återgå till vid ex konflikter eller förtydligande av empatiska handlingar

- Boksamtal

- Gemensamma målningar 

- Lekar ex hunden och benet, ett skepp kommer lastat, lära känna varandra-lekar (ex namnlekar) 

-Lekgrupper

 

Gottberg (2007) skriver att det finns fem principer som är viktiga i alla sorts relationer. I ett socialt och emotionellt arbete som syftar på att utveckla barns relationskapande ska barnen få: känna sig sedda, känna att någon lyssnar på dem, känna sig respekterade, bekräftelse, ingå i en grupp. Dessa principer ska vi utgå från i vårt arbete. Aktiviteterna och vårt dagliga arbete (med dagliga arbete menas hela året/alltid) ska knyta an till principerna. Gottberg skriver också att ett sätt att lära barnen empati det är att vara förebilder vilket principerna hjälper oss att vara. Får vi barnen att känna sig sedda, känna att någon lyssnar, känner sig respekterade och blir bekräftade likväl få ingå i en grupp, får de möjlighet att se hur de själva kan agera empatiskt i sina relationer med andra, ex att barnen ser varandra och blir bemötta med respekt av varandra.  

 

Referenslista 

Andersson, M., Åkerblom, T. (Red.). (2019). Utmana och stötta - undervisning i förskolan. Lärarförlaget. 

Gottberg, M. (2007). Social och emotionell träning för alla barn - en praktisk handbok för skolan, förskolan och föräldrar. Brain Books AB  

Kronberg Larsson, A. (2017). Kan alla barn lyckas?. I Andersson, M., Åkerblom, T. (Red.). (2019). Utmana och stötta - undervisning i förskolan (s. 38-51). Lärarförlaget. 

Skolverket. (2018). Läroplan för förskola. Hämtad från Läroplan (Lpfö 18) för förskolan - Skolverket 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen,