Livet under ytan

Här är en planering för att arbeta med havet och livet under ytan med fokus på skräpets konsekvenser för haven. Med temat planerar vi att beröra två mål av de 17 globala målen för hållbar utveckling. Målen vi arbetar inom och vill fördjupa lärande kring är mål 14: "hav och Marina resurser" samt mål 15 "ekosystem och biologisk mångfald" och tar avstamp i barnens intressen, diskussioner och frågor.

Bakgrund

Förra terminen arbetade vi med några av de 17 globala målen för hållbar utveckling. Vi såg att dessa mål intresserade barnen. När vårat gemensamma tema i området kom att bli vatten började vi direkt tänka på mål 14 ”hav och Marina resurser”.
Vi har under några veckors tid presenterat tema vatten för barnen, tagit reda på barnens intresse, frågor, tidigare kunskaper genom samtal samt genom att skapa i lera och måleri. Vi har tillsammans samlat fakta genom att låna böcker om vatten från biblioteket och tittat på film om vatten på olika sätt. Det vi sett är att barnen ofta kommer in på just havsdjur/annat levande som finns i haven. Tillsammans med det autentiska intresset för skräp i naturen kommer vi därför ta med skräpets konsekvenser för våra hav.

Mål

Vi har valt FN´s globala mål nr 14, hav och marina resurser, samt mål 15 "ekosystem och biologisk mångfald". De läroplansmål vi kommer sträva mot i detta arbete förtydligar vi längre ned.

Syfte

Att barnen skall tillägna sig kunskaper om den biologiska mångfalden i våra hav samt de många ekosystem som finns där. Vi vill även att barnen skall upptäcka förbindelser mellan oss och natur, dvs att vi är beroende av varandra. Vi vill anamma barnens autentiska intresse för livet i havet för att få in fler läroplansområden såsom matematik, språk, naturvetenskap, teknik, estetiska uttrycksformer samt IKT. Syftet med projektet är att sträva mot att barnen utvecklar "ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling"... "Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen" (Lpfö18). Vi binder samman med förra terminens temaarbete kring skräp i naturen. Vi planerar för att dels ha ett ”här och nu”perspektiv dvs hur det ser ut i våra hav nu. Vi vill även anamma ett ”tänk om” perspektiv dvs ett framåtsyftande perspektiv där vi fokuserar på en positiv framtidstro. Ex ”tänk om… vi kunde ha helt välmående hav! Hur skulle vi komma dit?” 

Metod

Barnen skall få undersöka med fler olika estetiska uttrycksformer (100-språklighet) för att få till ett fördjupat undersökande och diskutera frågor som uppkommer genom dessa uttrycksformer. Exempel på estetiska uttrycksformer är: lera, tecknande, måleri, konstruera med återbruksmaterial, IKT, i leken samt drama, dans och musik. Vi vill även att barnens fantasi ska tas tillvara och bli uppmärksammat i undersökandet av "livet under ytan". Vi vill skapa förutsättningar för att barnen skall bli aktörer och kunskapsproducenter i projektet.

 

• Barnen får samtala i mindre grupper kring vatten/hav/djur/växtlighet under ytan. 
• Vi tittar på filmer, bilder och läser böcker för att hämta kunskaper kring våra hav. Denna fakta kan öppna upp för nya frågor och diskussioner hos barnen som vi kan undersöka vidare. 
• Barnen får undersöka djuren/växterna genom att skapa dem i lera, måla dem, bygga dem, leka dem, dramatisera etc,
• Barnen kommer få måla havet på ett stort gemensamt papper/duk genom olika estetiska tekniker ex. sockermålning. Vilka nyanser kan vi se i havet? vilka nyanser kan vi blanda till av havets färger? (Måleri som mål & medel).
• IKT som verktyg där vi skapar berättelser om livet under ytan tillsammans med drama, lek och musik.
• bygg och konstruktion i olika material

Pedagogernas förhållningssätt

"Barnen lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om arbetssätten varierar och miljön är utmanande och stimulerande samt lockar till lek och aktivitet. Utbildningen ska ge utrymme för barnens egna initiativ, fantasi och kreativitet" (Lpfö18).

Vi kommer på ett lustfyllt sätt undersöka barnens frågor, tankar, hypoteser och teorier i mindre grupper (tre projektgrupper). Vi kommer skapa tillfällen för reflektion för barnen i mindre grupper samt i större sammanhang. Vi kommer uppmuntra och ta tillvara på barnens fantasi, kreativitet, problemlösning samt deras känsla av samhörighet med omvärlden. Det är dessa kvaliteter som får projektet att fortskrida. 
”I en studie visar Cecilia Caiman och Ians Lundegård hur barn använder fantasi och ritande för att lösa problem. Caiman och Lundegård utgår från att fantasi handlar om att kombinera bekanta fenomen på nya sätt. De menar att det är viktigt att stötta barn att använda sin fantasi för att rusta dem att, så småningom, kunna lösa morgondagens problem. Fantasin utgör alltså en viktig del i utbildningen för hållbar utveckling”(Naturvetenskap i tillblivelse: barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid, 2015).

Dokumentation och reflektion

Genom att filma och fotografera våra undervisningssituationer kan vi tillsammans i arbetslaget samt tillsammans med barnen gå tillbaka i dokumentationen. Genom att titta på bilder gemensamt kan vi reflektera över det vi gjort och på så vis dela tankar, kunnande och våra erfarenheter. Här kan vi även få till metareflektioner där vi får syn på hur vi kom fram till saker och ting, dvs reflektion kring reflektionen. Vi samtalar med barnen i styrda situationer samt fångar lärandet i flykten. Vi skriver begreppskarta på de begrepp barnen undersöker och använder i sina lekar. 
vi samtalar med barnen en och en (barnsamtal) och i grupp för att få lärandet synligt samt använder oss av estetiska uttryckssätt för att reflektera kring sitt förändrande kunnande.

 

Kopplingar till Lpfö18:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

-förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld

-ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

-förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

Hur: Vi kommer stöta på nya begrepp som vi kommer stanna till vid, diskutera, leka med och undersöka. Exempel på begrepp vi redan sett barnen börjat undersöka är: biologisk mångfald, globala mål, Marina resurser etc. Vi tänker att möten och projekttillfällen med syfte att reflektera kring dokumentation, vad barnen upplevt och utforskat är särskilt viktiga för att kunna uttrycka tankar, ställa frågor, berätta, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. Som tidigare beskrivits under metod kommer vi använda oss av fler olika estetiska uttrycksformer vid undervisningstillfällena.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

-Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

-Förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.

-Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. 

- fantasi och föreställningsförmåga,

Hur: Som tidigare beskrivits under metod kommer barnen i mindre grupper få använda sina kunskaper och erfarenheter om livet i haven, kunskaper om den biologiska mångfalden samt skräpets konsekvenser och uttrycka dessa genom skapande verksamhet. Här kommer vi fördjupa oss inom olika tekniker, material och redskap. Vi ser på de estetiska uttryckssätten både som mål och medel. Vi tänker att matematiken kommer finnas med i dessa skapande tillfällen där de får samarbeta för att komma vidare vid problem som kan uppstå. Ex. hur lång är egentligen en jättebläckfisk? Hur djupa är haven? Vi tänker att barnen kommer använda sig av tidigare kunskap men även uppmuntra fantasi och föreställningsförmåga i deras uttryck.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

-ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället

-Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

-Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling

-Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen

-Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik. 

Hur: genom att barnen får arbeta med haven, dess växtlighet och djurvärld samt skapa en relation till livet under ytan vill vi att barnens känsla av omsorg skapar att barnen själva tar makt över problemområden som de känner omsorg för och som sträcker sig utanför deras individuella sfär.

Hur kommer vi beröra de tre dimensionerna för hållbar utveckling:

ekonomiska dimensionen: vi kommer sträva efter att använda återvinningsmaterial, skapa meningsfullhet kring vårat material och miljö så att vi känner att vi vill ta hand om det. Vi kommer låna böcker på biblioteket. Vi kommer även kunna komma in på den ekonomiska dimensionen om vi diskuterar överfiske och ekonomins betydelse för överfiske av våra hav.

ekologiska dimensionen: biologisk mångfald, näringskedjor, samband mellan livet i havet och människorna och de handlingar vi gör.

sociala dimensionen: demokratiska processer, mindre grupper där alla kan komma till tals och få höra fler perspektiv och möte olikheter.
hur pratar djuren med varandra? Vem äter vem? Vem bestämmer? Finns det snälla/elaka djur i haven, varför?

Hur avslutar vi?
Vi kommer avsluta temat med en Vernissage i maj. Vi kommer som tidigare sätta ihop en film tillsammans med barnen där de olika processer vi varit inne i synliggörs.