Folkmord: Förintelsen och folkmordet i Rwanda IM22G sv/hi 7-9

Enligt FN är folkmord en handling som syftar till att helt eller delvis utrota en folkgrupp. Den utsatta folkgruppen kan t.ex. dela kulturell bakgrund, traditioner, språk, religion och/eller land. Brottsrubriceringen folkmord instiftades 1948 efter att det systematiska dödandet under Förintelsen uppdagades.

Planering -  Folkmord

 

Detta är ett ämnesintegrerande arbete för ämnena historia och svenska för årskurs 7-9. Du kommer att få kunskaper inom historieämnet och examineringen bedöms utifrån både dina kunskaper i historia och svenska.

 

Syfte

 

Syftet med detta moment är att du ska få kunskaper i historia om:

 

• orsaker och konsekvenser av Förintelsen och folkmordet i Rwanda

• samband mellan Förintelsen och folkmordet i Rwanda

• hur människors värderingar förändras och påverkas av samhället och tiden de lever i

• källkritik och historiebruk

• att använda centrala begrepp 

samt att träna på följande förmågor i svenskan:

 

• skriftlig förmåga

• muntlig förmåga

• läsförståelse

 

Metod och material

 

Du arbetar i ett häfte med texter ur läromedlet “Vägar till SO” där du får reflektera kring det du läser muntligt och skriftligt. Du ser också en film om folkmordet i Rwanda.

 

Filmlänk:

https://urplay.se/serie/211080-folkmordet-i-rwanda 

 

Se också gärna filmen Hotel Rwanda

 

Examination

 

Du skriver ett manus till ett tal som ska handla om folkmord. Talet ska handla om likheter och skillnader mellan Förintelsen och Folkmordet i Rwanda och om hur man kan förhindra att något liknande händer igen. Du skriver ca 1 sida, typsnitt times new roman, stl 12.

 

Begrepp att kunna

 

förintelsen

folkmord

folkgrupp

utrota

världskrig

nazist

propaganda

antisemitism

avhumanisering

koncentrationsläger

förtryck

inbördeskrig

konflikt

koloni

självständighet

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.
• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.
• Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, styckeindelning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.