Regellekar

BILD - barn övar samspel och turtagning Genom regellekar övas många färdigheter. Några är gemensamma för många regellekar medan andra är specifika för just en särskild regellek. Denna planering är för regellekar generellt.

Ansvarig för genomförandet

Pedagogerna på avdelningen, med ledning av Lynda och Ayfer

Ansvarig för reflekterande samtal med barnen

Samtliga pedagoger på avdelningen

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Många barn på avdelningen har förstått att de ska fråga en redan existerande lekgrupp om dem får vara med i leken men missar att fråga varandra vad dem leker och vilka regler som finns i leken. De redan lekande barnen visar bristande intresse i att förklara reglerna för den lek som finns och fri lek blir ofta o-styrd och hamnar på en nivå av "bredvidlek" där barnen leker samma lek genom att härma och imitera varandra utan att leka gemensamt, mer än "sam-lek" eller social lek där flera barn leker en gemensam lek tillsammans. Det är en brist i barnens lekkompetens som vi vill komplettera.

I regelstyrda lekar eller “regellekar” bestäms lekens innehåll av konstituerande regler som inte behöver kommas på i stunden. De olika rollerna i leken definieras av lekens regler och följs av en uppsättning regler för hur lekens praktiska utförande. Regellekar kan ur ett större perspektiv förstås som en övning i demokratisk värdegrund, fungerande samspel mellan människor, vilket är ett grundkoncept för att samhället ska kunna fungera.

Under första delen av terminen är vi intresserade av att utveckla ett bra samspelsklimat i barngruppen och stötta barnen i sina grupprocesser. Regellek är ett redskap för flera former av lärande som genom den organiserade leken kan ge barn möjlighet att träna på. Turtagning, lyssna in och följa instruktioner, ansvar, socialt samspel tillsammans med andra barn och vuxna. Vilket samtliga bidrar till ökad lekkompetens.

Förkunskaper (Barnens förkunskaper)

Förkunskaper av lek:

Barnen leker ofta fritt och skapa lekar tillsammans i olika grupper eller par liksom individer. Barn har viss förmåga att bjuda in sig till andras lek och visa hänsyn till de "regler" andra barn redan har för sin lek, detta hopas vi stärka.

Förkunskaper av regellekar:

Vissa barn har lekt regellekar innan. Exxempelvis "squid game" som fungerar likt "tomtesmyg" eller "1-2-3 rött ljuds". Däremot med varierad samspelighet vad gäller reglerna för leken.

Lekar de leker fritt innehåller vissa regler ofta kommunicerade mellan 2-3 barn och därmed överenskomna. När det tillkommer fler lekare blir reglerna mer diffusa och leken blir mer bredvid-lek.

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Prioriterat målområde:

Avdelningens mål (Vad är rimligt lärande för just denna aktivitet)

Turtagning

Lyssna in regler

Förmedla regler vid repetition av lek

Samspela utifrån reglerna för leken

Kommunikation och konfliktlösning när regler och aggerande inte stämmer överens

Stärka förståelsen för regler i lekar, även rollek där deltagare måste förhålla sig till de roller som tilldelats, exempelvis "mamma-pappa-barn" där de har olika roller i en familjekonstellation

Förväntat resultat: 

Ökad lekkompetens i så väl styrd som fri lek. Ökad förståelse och hänsyn visad till regler i olika sorters lekar. Ökat lekande av mer komplicerade lekar. 

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: Gör en sökning på "Lekens betydelse". Det finns massor med forskning, publikationer av skolverket, specialpedagogiska skolmyndiheten m.m. Den sistnämnda har en föreläsning på sin hemsida som en hittar genom att söka på "spsm lek". föreläsningen heter "Lek" och är gjort av barnpsykolog Margareta Öhman.

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Aktivitet

Lek: Olika regellekar

Exempel:

- kurragömma - inomhus/utomhus

- dunken - utomhus

- 1-2-3 rött ljus - inomhus/utomhus

- under hökens vingar - utomhus/gympasal

- svanskull - gympasal

M.fl.

Förberedelse: Ingen större materiel förberedelse behöver göras. I vissa fall behövs bollar, snören eller andra redskap. Dessa är oftast lätta att ta fram på någon minut.

Reglerna förklaras och konkretiseras innan leken startar.

Dessa repeteras mellan omtag och repetition av lek.

 

Vi kommer presentera reglerna för de olika lekarna i lärloggar kopplade till de olika lektillfällena. Reglerna går också att hitta på internet.

 

Inkludering/likabehandling (Hur ser vi till att alla barn får förutsättningar?)

Barnen erbjuds deltagande i hel, halv eller del av grupp. Barn i behov av stöd entusiasmeras av stödja de pedagog. Reglerna för leken beskrivs tydligt och konkretiseras innan för att skapa förståelse. Reglerna repeteras inför att leken börjar om och vid varje lektillfälle. 

 

Förhållningssätt och bemötande

Vi behöver vara tydliga och konsekventa i vår kommunikation till barnen. För att en regellek ska fungera behövs en lekledare som presenterar regler och är bestämd för att se till att lekens regler följs. För att konkretisera regler när dem är otydliga pratar vi med barnen om när reglerna inte följs. Vi berömmer och lyfter agerande som är i enlighet med de regler som presenterats.

Tålamod krävs. Regellekar är nytt för många av våra barn och vi behöver förhålla oss ödmjuka för deras förförståelse. Vi behöver vara lyhörda för när gruppen är för trött för att fortsätta och avbryta aktiviteten medan majoriteten av barnen känner att de lyckas med leken. Vi behöver erbjuda barnen många tillfällen att öva samma lek innan vi presenterar en ny lek så att de får känna att det går bättre och bättre med den ena leken för att ge mersmak inför nästa lek.

Nästa steg, hur länge jobbar vi med de utvalda målen och färdigheterna

Börja med simplare regellekar

Repetera samma lek många gånger

Presentera ny regellek allt eftersom under hela läsåret

Erbjuda mer komplicerade allt eftersom lekkompetens ökar

Utmana barnen att formulera regler för sina fria lekar

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Dokumentation (Hur ska vi dokumentera processen?)

Aktiviteten dokumenteras genom skriftlig reflektion av de lektillfällen som erbjuds, med stöd av bilder när sådant är möjligt. Både utifrån pedagogers perspektiv och skriva ner vad barnen säger vid reflekterande samtal vid samling efter lek.

 

Reflektion/Analys (Indikationer på lärande? Hur vet vi att det avsedda lärandet har skett? Varför gjorde det/gjorde det inte det?)

Reflekterande sker i lärlogg. Både pedagogers och barns reflekterande ska få ta plats i lärlogg. Lärlogg ska granskas av minst 2 pedagoger innan det publiceras.

Analys sker i samband med vårt Systematiska kvalitetsarbete och kommer synas i dokument kopplat till detta.

 

Följande stödfrågor från Göteborgs stads mall ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• främja barnens förmåga att ta ansvar för sig själva och för samvaron i barngruppen,
• förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.