Syfte och innehåll

Undervisningen i geografi syftar till att utveckla:

- din kunskap om geografiska förhållanden och livsmiljöer i olika delar av världen.

- din kunskap om miljö och utvecklingsfrågor.

- din förmåga att analysera omvärlden med hjälp av geografiska metoder och verktyg.

Länk till syfte: https://www.skolverket.se/download/18.645f1c0e17821f1d15c2d87/1622621498383/Geografi.pdf

I geografiämnet, i årskurs sju, läser vi om följande delar:

Jordklotet, gradnätet och kartkunskap

Marken vi bor på- jordens inre och yttre krafter

Det här arbetet pågår i nio veckor.

Arbetssätt och undervisning

Under arbetet med respektive del kommer vi, förutom genomgångar, att använda oss av bland annat följande material:

Till Jordklotet, gradnätet och kartkunskap:

Vi kommer att arbeta med jordklotet och kartan i ca tre veckor. Området kommer att avslutas med ett skriftligt prov.

Jag kommer att ha följande genomgångar: jorden och solsystemet, jordgloben och gradnätet, kartan och kartprojektioner, årstiderna.

Du ska arbeta med följande sidor i boken:

Lb sid: 6-7 + fråga 1-3 (tänk på genomgången och läs sid 86 för att lösa uppgift 3)
Lb sid: 86-87 + fråga 1-5, fråga 6 extra
Lb sid: 8-9
Lb sid: 10-11 + fråga 1-4 och 6, fråga 5 extra
Lb sid: 12-15 + fråga 1 och 3, fråga 2 och 4 extra
Lb sid: 16-17 + undersök uppgift 1
Extrauppgifter i arbetshäftet: Breddgrader och längdgrader, Smugglarjakten på Nordsjön, Kartkunskap, Kartövning, Rallysträckor, Olika kartprojektioner, Vår planet.

Bedömning

Underlaget för hur du bedöms är din prestation på lektionerna, kvaliteten på dina inlämningar, presentationer, grupparbeten och prov.

I detta inkluderas några formella bedömningstillfällen som är bestämda till följande datum:

Prov:

Kunskaper

När vi är klara med respektive del ska du kunna följande.

Efter att vi läst om Jordklotet, gradnätet och kartkunskap ska du kunna:

Vad som är ett dygn, en månad, ett år
Varför vi har olika årstider
Ta ut väderstrecken på en karta
Ta ut positioner med hjälp av gradnätet
Använda dig av karta och kartbok för att samla information om en plats
Veta att det finns olika sorters kartor och att de är bra vid olika tillfällen
Berätta om olika kartprojektioner
Räkna upp de olika världshaven och deras bihav och veta var de ligger
Namn och läge på världsdelarna
Begrepp: väderstreck: norr, söder, öster, väster, jordaxel, nordpol, sydpol, ekvatorn, gradnät, breddgrad, längdgrad, nollmeridianen.

För högre betyg ska du även kunna:

Förklara Mercator och Mollweides kartprojektioner
Fler begrepp som: solsystem, Vintergatan, skottår, breddgrad/latitud, längdgrad/longitud, GPS, sommarsolstånd, vintersolstånd och zenit.

Tänk på!

För högre betyg är det viktigt att du förklarar utförligt med t ex begrepp (ord som hör till ämnet), bredd (utförligt innehåll) och djup (att du utvecklar dina resonemang).

Arbetssätt och undervisning

Under arbetet med respektive del kommer vi, förutom genomgångar, att använda oss av bland annat följande material:

B. Till Marken vi bor på - inre och yttre krafter

Vi kommer att arbeta med området i ca tre veckor.

Jag kommer att ha följande genomgångar: jordytans utseende, pangea, endogena/exogena krafter, berggrunden och det geologiska kretslopp.

Du ska läsa följande sidor i läroboken:

Lb sid: 102-107 + läs faktarutan sid 104 och 106 + fråga 1-2 sid 106
Lb sid: 108-113+ läs faktarutan sid 112 + fråga 1-3
Lb sid: 114-115 + läs faktarutan sid 114 + fråga 1
Lb sid: 116-117+ fråga 1
Lb sid: 118-121 + läs faktarutan sid 121 + fråga 1-2
Träna på det geologiska kretsloppet

Bedömning

Underlaget för hur du bedöms är din prestation på lektionerna, kvaliteten på dina inlämningar, presentationer, grupparbeten och prov.

I detta inkluderas några formella bedömningstillfällen som är bestämda till följande datum:

Prov:

Kunskaper

När vi är klara med respektive del ska du kunna följande.

Efter att vi läst om Marken vi bor på - jordens inre och yttre krafter ska du kunna:

Hur vårt jordklot är uppbyggt med jordskorpan, manteln och kärnan.
Att de inre krafterna förändrar jordskorpan och kunna ge en beskrivning av dem, dvs att jordskorpan består av 7 stora plattor som rör sig och ger upphov till jordbävningar, vulkaner och bergskedjeveckningar.
Vilken nytta människor kan ha av jordens inre krafter, men också vilka risker som finns och hur de kan förebyggas.
Vilka yttre krafter som formar om jorden: vatten, is och vind, och hur det går till.
Vad ett delta är och hur det uppkommer.
Det geologiska kretsloppet
Begrepp: jordskorpa, mantel, kärna, magma, vulkan, lava, plattektonik, mittatlantiska ryggen, jordskalv, Richterskalan, mineral, bergart, vittring, delta, glaciär, sediment, erosion (erodera

Väl mött!

So-lärarna

Geografi årskurs 7 2022

Matriser i planeringen

Uppgifter