1. Projektuppstart Trossen 1, förskolan Skeppet Södermalm 2022-2023

Det här är den första planeringen av fyra i Södermalms kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. Här formulerar vi grunden för en målstyrd, medveten och demokratisk undervisning. I planeringen påbörjas arbetet med projektuppdraget utifrån frågan: "Vad lever och möts i vår stad?".

1. Projektuppstart Trossen 1, 2022-2023

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID – Social hållbarhet med fokus på barns delaktighet och på demokratiuppdraget: "Hur lär vi genom demokrati?"

Med projektfrågan: Vad lever och möts i vår stad?

Syftet med ett gemensamt fokusområde är en likvärdig förskola som ligger i linje med förskolans nya läroplan och Stockholm stad/Södermalms mål. Där betonas vikten av att barnen samlas kring någonting meningsfullt som väcker deras nyfikenhet att lära och vilja att ingå i ett sammanhang. Med utgångspunkt i ett kreativt lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid. 

Vi vill ge barnen hopp om en möjlig framtid och visa på kreativt nygörande - NYTÄNKANDE.

Vi Vill:

• Ge barnen en känsla av att vi, alla människor, kan påverka vår egen framtid.
• Låta barnen uppmärksamma vår stad och vad som lever och möts där.
• Låta barnen få använda många uttryckssätt i sitt utforskande och lärande.

I vår utbildning lägger vi stor vikt vid att stärka barnets förmåga till delaktighet, inflytande, självkänsla samt nyfikenhet att lära och vilja ingå i ett sammanhang.

 I syfte att komma i gång med praktiskt arbete kring barnens projektuppdrag startar vi upp genom att:

•        involvera familjerna genom att dela ut foldern med projektuppdrag.

•        vi har förberett en projektvägg där vi samlar in materialet från familjerna.

•        vi tittar på bilderna tillsammans med barngruppen, flera gånger och i mindre grupper och reflekterar tillsammans utifrån:

-       Vad barnen gör/säger?

-       Vilka reflektioner barnen gör? Barnens tankar, teorier och hypoteser kring bilderna.

-       Vad är det barnen fäster sig särskilt vid? Vad återkommer de till?

Vi bjuder in förskolans familjer till dialog kring barnens utforskande vid terminens föräldramöte i oktober och i lärloggar.

    

I vår styrda undervisning:

•  Går vi på spaning i staden med barngruppen, vi har med projektfrågan som fokushållare. Vi förundras tillsammans och fotograferar det vi blir nyfikna på (människor, djur, växter, möten av olika slag, livsformer, livsvillkor osv.). Vi dokumenterar barnens frågor, tankar och utforskande.
• Utifrån frågor, tankar och intressen som vi fångar upp från barnen utmanar vi dem vidare i undervisningen genom att iscensätta, planera aktiviteter och tillföra material/uttryckssätt som iPad, mätverktyg, luppar, förstoringsglas, byggmaterial, färg, lera, teckning, projektor, böcker, drama med mera.

         Utifrån att vi observerar barnen och ställer frågor får vi fatt i förförståelsen. Vad tänker de om…? Vi undersöker vilka förkunskaper barnen har och planerar undervisningen för att erbjuda barnen ett förändrat kunnande. 

     I projektets uppstart kommer vi observera och reflektera kring vilka möten, iakttagelser och reflektioner barnen gör och fäster stor vikt vid. Vi lyssnar in, ställer frågor och observerar barnens intressen utifrån de didaktiska frågorna hur, vad, när, vem och varför?. Vad säger/gör barnen? Vilka reflektioner gör barnen? Vilka tankar, teorier och hypoteser har de? Uppstartsfrågor; Vad är ett möte?, Vilka möten kan ni se?, Vad finns det för möten? 

I mitten av september har Skeppet en gemensam projektsammankomst, likt en workshop, där barnen får möta och forska i ämnet.

Framtiden är barnens - och vi utvecklar den tillsammans

• Barnen utvecklas till fria och kreativa individer
• Vi skapar delaktighet och gemenskap för alla

(Södermalms kommunala förskolors vision)

 

Hur går vi vidare?

Vi fortsätter vår observation och undersökningsperiod för att söka efter barnens intressen, tankar, reflektioner och hypoteser. Vi går på spaning i staden och reflekterar över vad som lever och möts. Vad är social hållbarhet? Vad kan det innebära för oss?

En dag i veckan erbjuder vi heldagsutflykter, vi besöker aktuella miljöer kopplade till projektuppdrag och spaningarna, Skansen, Sjöhistoriska muséet och tekniska muséet är inplanerade hittills.

Vi kommer även att rikta blicken mot den sociala aspekten av hållbar utveckling med fokus på barns delaktighet och förskolans demokratiuppdrag. Vad är demokrati och vad innebär delaktighet och demokrati i förskolan? Hur kan vi arbeta för goda pedagogiska relationer i förskolan? Utifrån materialet ”kompisböckerna” och ”barnkonventionen” med huvudpersonerna Igelkott och Kanin lär vi om barnens rättigheter och social kompetens.

Det språkutvecklande arbetet följer som en röd tråd i vårt projekt. Språk spelar en viktig roll i demokratiarbete. Alla barn har rätt till ett språk, särskilt med tanke på hur betydelsefullt språket är för barns utveckling och lärande. Det kan till exempelhandla om barns tankar och berättelser  om sociala hållbarhetsfrågor och demokrati. Vi använder oss av olika verktyg som bland annat bildstöd, TAKK och Polyglutt för att förstärka det språkliga utvecklingsarbetet. 

 

Dokumentation

Vi kommer att dokumentera processen för att få fatt i en tråd att spinna vidare på och för att ha material att gå tillbaka till och följa upp under året. Vi gör det i lärloggar med stöd av observations- och reflektionsverktygen PRE, POST med flera. Vi planerar in tid för reflektion med barnen och i arbetslaget.

Under september/oktober samlar vi ihop gruppens underlag/dokumentationer/lärloggar. Vi tolkar och analyserar materialet utifrån frågorna: Hur, vad, när, vem och varför? Utifrån detta material formuleras en mer detaljerad projektbeskrivning. 

Varje fredag förmiddag planerar vi in tid för reflektion med barnen, samt måndagar för reflektion i arbetslaget, detta ligger som grund för fortsatt utveckling av projektarbetet.

Under september/oktober samlar vi ihop gruppens underlag/dokumentationer/lärloggar. Vi kommer att tolka och analysera: Hur, vad, när, vem och varför?

Vi samlar allt i en mindmap och utgår ifrån den när vi i arbetslaget formulerar en Projektbeskrivning och projektfråga utifrån Hållbar framtid.

Vad vill vi att barnen ska få vara med om i förskolan och få mer kunskap kring? 

Hur ska vi anpassa våra lärmiljöer och vilket material behöver vi introducera?

 

Så här använder vi lärloggar: 

Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad hos oss i förskolan. Vi pedagoger lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning) med ett syfte där barnens lärande blir synligt.

När en Lärlogg för grupp publiceras blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.

Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.

Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar vi Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.

I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.

 

Frågor vi kommer att använda i uppstarten:

·       Vilka är våra utvecklingsområden och hur tar vi oss an dem detta läsår?

·       Vilka behov ser vi i barngruppen?

·       Hur behöver vi utveckla vår undervisning?

·       Vilka förmågor behöver barnen få utveckla?

·       Vilka material, tekniker, uttryckssätt, ämnesområden behöver vi ha fokus på? Vilken planerad undervisning och vilket lärande ska ske?

·       Hur behöver miljöerna utvecklas för att stödja detta?

 

Projektuppdrag och hållbar framtid

·       Vad innebär projektuppdraget för oss?

·       Vilka spår kan bli intressanta för vår barngrupp?

·       Behöver vi omformulera projektfrågan för vår barngrupp?

  

Fokusfrågor för fördjupning, utifrån fokusområden och prioriterade mål:

·       Vad är social hållbarhet - vad kan det innebära för oss?

·       Hur kan vi arbeta utforskande och undersökande med social hållbarhet?

·       Hur lever…? Hur möts…? Hur förhåller sig saker till varandra? Vad är ett möte? Vad händer när likheter/olikheter möts? Hur möter barnen…? Vad händer när ett barn möter något för första gången?

 

·       Vad är demokrati och vad kan det innebära i förskolan?

·       Vad innebär delaktighet i förskolan?

·       Hur kan barnen få möjlighet att leva och göra demokrati?

·       Hur lär vi genom demokrati?

·       Hur får barnen möjligheter att lyssna, mötas och göra tillsammans?

·       Hur är ett utforskande och processinriktat arbete demokratiskt?

·       Hur får barnen erfara att deras tankar tas på allvar och att de kan vara med och påverka?

 

·       Hur kan vi arbeta språkutvecklande utifrån projektet och i alla delar av förskolans utbildning?

·       Hur arbetar vi med barnens tankar och berättelser kring sociala hållbarhetsfrågor och projektuppdraget?

·       Vilka språkliga förmågor ska barnen få möjlighet att utveckla?

·       Vilka ord och begrepp är/kan bli viktiga i arbetet?

 

Kompetensutveckling: Under hösten och våren kommer pedagogerna i olika omgångar gå en kompetenshöjande utbildning i språkutvecklande arbete inom förskolan. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
• skapa förutsättningar för barnen att lära känna sin närmiljö och de samhällsfunktioner som har betydelse för det dagliga livet samt att ta del av det lokala kulturlivet.
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen
• föra fortlöpande samtal med barns vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande samt genomföra utvecklingssamtal, och
• i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar.
• kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.
• analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande.