Projektplanering HT-22 Centrala Östermalms förskolor Forskaren Ekorren

Vi valde projektämnet Närmiljö för att vi tillsammans med barnen vill följa och utforska i barnens närmiljö, såväl i naturen som i den planerade miljön.

Syfte

Syftet med projektarbetet är att ge barnen möjlighet att aktivt nyttja olika platser i närmiljön. Vi utforskar vad som finns där och ger barnen nya begrepp utifrån barnens upptäckter. Detta kan leda till ökad förståelse för en hållbar utveckling samt för att få förståelse för naturens årstidsförändringar, djur- och växtliv och kretslopp. 

Vi utgår ifrån barnens projektuppgifter, medhavda bilder på en plats i närmiljön där barnen gillar att vara. Varje barn får visa sin bild för gruppen och berätta i den mån de kan vad bilden föreställer. Vi besöker dessa platser och observerar vad barnen gör samt ordnar gemensamma aktiviteter med kopplingar till den aktuella miljön. Vi ger utrymme för utforskande och experimenterande samt skapande med natur- och återvinningsmaterial. Barnen arbetar i mindre projektgrupper. Att delta i utforskandet av temat utvecklar kunskap hos barnen inom läroplansområden som naturvetenskap, matematik, teknik, språk, kultur, estetik, fysisk aktivitet och digital kompetens. Vi lär av varandra genom att bidra med egna tankar, idéer och erfarenheter som för projektet framåt. Vi tittar på årstidsförändringar både på gården och på våra promenader i närmiljö., Barnens naturfynd från deras favoritplatser och återvinningsmaterial tas med i leken, i experimenterandet och i skapande aktiviteter. Vi introducerar olika typer av skapande tekniker som att måla, limma, klippa och olika verktyg som penslar/stämplar/stöpplare.

Den pedagogiska miljön inspirerar och väcker tankar till projektet både inomhus och utomhus. Vi vuxna vill att alla barn deltar i projektet utifrån sina förutsättningar/ åldrar. Vi pedagoger bidrar med frågeställningar för att utmana barnens tänkande ex. vad kan man göra/hur kan man göra i de olika miljöerna? Barnen (och vi med) gör upptäckter tillsammans eller enskilt. Barnen delar med sig av erfarenheter och kunskap, skapar teorier och vidareutvecklar idéer och tankar. Vi låter barnen mötas i en utmanande och lärande miljö som bidrar till att barnen får förståelse för varandras kompetenser, där olikheter ses som en tillgång. Detta medför att barnen utvecklar demokratiska värden som att få uttrycka sig men samtidigt lyssna på andra, turtagande, hänsynstagande och öppenhet/respekt för andras tankar och idéer.

 Fokusområden i projektarbetet

Språk

Språket utvecklas bäst i samtal och dialoger med andra, enligt forskningsresultat. Vi arbetar i mindre grupper för att alla får mer taltid. Vi pedagoger skapar ett demokratiskt arbetsklimat genom att se till att alla kommer till tals/får möjlighet att uttrycka sina tankar efter förmåga t.ex. genom tal, kroppsspråk eller teckenkommunikation. Barnen lär sig uttrycka sig/prata inför andra, lyssna på varandra och tänka tillsammans. Vi lånar böcker kopplade till projektämnet. Under arbetets gång introducerar vi nya begrepp och ord som förklaras och används i rätt sammanhang för att öka barnens ordförståelse och ordförråd.

Fysisk aktivitet 

Vi går på projektpromenader i närområdet utifrån barnens projektuppgifter. På dessa promenader går vi i kuperad terräng, kliver över rötter, balanserar på stubbar/vippgungor samt klättrar i träd/lekredskap. Vi ordnar olika rörelselekar med kopplingar till projektämnet ex. dansstopp, balansgång osv. När vi dramatiserar utifrån projektämnet härmar vi ex. olika djurs/fordons rörelser och läten. 

 

Reflektion

Vid våra reflektionstillfällen i arbetslaget ser vi över de observationer, bilder och videofilmer som vi tar/skriver ner. Det ger oss möjlighet att se barnens utforskande och lärprocesser. Barnens upptäckter och funderingar ligger till grund för att planera projektarbetet framåt. Arbetslagen har reflektion varannan vecka, förskollärarna reflekterar veckovis. Vi reflekterar med barnen efter varje delmoment i projektet. Observationer, dokumentationer och reflektioner använder vi oss av när vi gör planering/uppföljning/analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa ligger sedan till grund för de pedagogiska dokumentationerna som görs. Vid projekttillfällena reflekterar vi med barnen med hjälp av bilder, anteckningar (ex. vad barnen vid de tidigare projekttillfällena gjorde och sa) och video.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,