Periodiska system

Vilket smart system det periodiska systemet är! Du ska få lära dig mer om hur du kan använda det för att förstå ämnens egenskaper och hur de reagerar med andra

Preliminär planering i kemi åk9 ”Periodiska systemet”(v37 – 40)

 Syfte:

Kopplingar till läroplanen Lgr22

Undervisningen i ämnet kemi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi

Central innehåll:  

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur äm­nen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärn­partiklar.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frå­gor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och sprid­ning av miljögifter.
• Utveckling av produkter och material, till exempel läkemedel, funktions­klä­der och batterier.
• Några produkters livscykler och påverkan på miljön.

Systematiska undersökningar och granskning av information

• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.                                                                                                                                                                                                                                                                     Mål:

Periodiska systemet

• Känna till namnet på partiklarna i atomen och vilken laddning de har.
• Kunna förklara varför atomer är oladdade.
• Veta vad atomnumret visar.
• Veta vad elektronskalen kallas och hur många elektroner de har plats för.
• Veta vad valenselektroner är och deras betydelse för att det skall bli kemiska reaktioner.
• Känna till det periodiska systemets uppbyggnad.
• Kunna vilken skillnad det är mellan period och grupp.
• Veta att metaller och icke-metaller finns i det periodiska systemet.
• Kunna ange kemiska egenskaper för alkalimetaller, halogener och ädelgaser.
• Kunna berätta hur joner bildas samt känna till formler för några vanliga joner.
• Du ska känna till något om jon-, molekyl- och metallbindningar.
• Du ska veta vad atommassan visar och att koncentration av ett ämne mäts i målar.
• Veta vad isotoper är.

Arbetsformer:

• Muntliga genomgångar
• Laborationer
• Arbete enskilt 
• Diskussioner

 

Bedömning:

           

• Arbeta med faktaövningar enskild och i grupp
• laborationer, laborationsanteckningar och laborationsrapport. ha genomgång för att förklara och diskutera vissa avsnitt
• se på film
• läxförhör, muntligt och skriftligt
• Ett prov på grundläggande delar och göra uppgifter i boken.

 

Preliminär planering 9B

 

 

Datum	Tema
Fr 16/9	Egenskaper beror på atomerna ( sid. 250- 252) https://www.youtube.com/watch?v=Y--S_-SP7QA
Mån 19/9	Periodiska systemet (sid. 253 – 254)
Tors 22/9	Repetition
Fr 23/9	Läxförhör på sid. 250 - 254. Grundämnesfamiljer (sid. 255 – 257)
Mån 26/9	Kemisk bindning. Jonbindning (sid. 258 – 261)
Ons 28/9	Laboration
Tors 29/9	Molekylbindning. Metallbindning. ( sid. 264)
Fr 30/9	Räkna med atomer (sid. 265 – 266)
Mån 3/10	Repetition
Ons 5/10	Laboration
Tors 6/10	Prov

 

 

Begreps lista:
Proton: Positivt laddad partikel som finns i atomkärnan.

Neutron: Oladdad partikel som finns i atomkärnan.

Elektron
Negativt laddad partikel som rör sig runt den positiva atomkärnan.

Atomnummer
Ämnena är sorterade i periodiska systemet i nummerordning efter antal protoner i kärnan. Atomnummer är alltså lika med antalet protoner i atomens kärna.

Valenselektron
Elektron i det yttersta skalet. Vid kemiska reaktioner är det mest valenselektronerna som är inblandade.

Periodiska systemet
En sorts tabell där alla grundämnen har sin bestämda plats, beroende på atomnummer, antalet elektronskal och antalet valenselektroner.

Period
En ”rad” i det periodiska systemet. Atomerna i en period har lika många elektronskal.

Grupp
”Kolumn” i det periodiska systemet. Atomerna i en grupp har lika många valenselektroner.

Alkalimetaller
Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron och bildar därför joner med en plusladdning. Väte ingår också i grupp 1 men är ingen alkalimetall.

Halogener
Grundämnena i grupp 17. Saknar en valenselektron för att få fullt skal, och bildar därför joner med en minusladdning.

Ädelgaser
Gasformiga grundämnen i grupp 18, som har fullt yttersta elektronskal. Därför reagerar de inte gärna med andra ämnen.

Jonbindning
Den bindning som håller samman jonerna i en jonförening.

Molekylbindning
Elektronparbindning. Bindning mellan atomer som delar på elektronpar.

Metallbindning
Bindningen mellan metallatomer. Atomerna ”delar” samtliga valenselektroner, som bildar ett gemensamt ”elektronmoln”. Detta elektronmoln håller samman atomerna.

Universell massenhet
Enhet för massor av mycket små partiklar. Enligt definitionen är massan av en kol-12-atom 12 u. En proton och en neutron har vardera massan 1 u (ungefär).

Isotop
Varianter av ett grundämne. Antalet protoner är samma men antalet neutroner i atomkärnan är olika. Ett grundämne kan ha flera isotoper och de kan både vara stabila och radioaktiva.

Mol
Ett bestämt antal atomer, närmare bestämt 6 · 10²³ st. 1 mol kolatomer väger 12 g. 1 mol väteatomer väger 1 g.

Molar
Enhet för koncentration som förkortas M. 1 M = 1 mol/liter.