Övergripande mål ht 2022

Språk/utemiljö

Arbetslagets ska: Skapa förutsättning för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg. (Lpfö18, kap 2.2)
Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.
Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierande aktiviteter i olika sammanhang. Många valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lekmönster och val av aktiviteter.

Varje vecka på avdelningsplanering görs: Veckoreflektion SKA (Lyche)

Kartläggning VAR ÄR VI? ( APT i september)

Pedagogisk lärmiljö

En kartläggning av den pedagogiska miljön innebär att undersöka utbildningens strategier och stödstrukturer. Att reflektera över hur vi planerar och organiserar undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar att leka, lära och utvecklas.

1. Hur främjar vi barns förståelse så att det är tydligt för varje barn: Vad som ska göras? Varför? Var? När? Med vem? Hur länge? Vad händer sedan?

Då nästan hela barngruppen är ny på avdelningen så har det varit en utmaning att forma en pedagogisk lärmiljö utifrån dessa barns behov och intressen. Vi startade för ett par veckor sedan och gjorde "preliminär" miljö för att ha något att utgå ifrån. Vi utgick ifrån barnperspektiv och skapade en miljö utifrån våra föreställningar om hur miljön skulle vara. Efter ett tag fick vi förändra och skapa nya stationer då vi upplevde att miljön inte fungerade som vi tänkt initialt. Vi fick tydliggöra varje station med bilder, ta bort vissa material då det inte skapade något syfte för barns lärande. I dagsläget försöker vi att läsa av barns mönster och intressen och strävar efter att skapa lärmiljöer utifrån deras förutsättningar.

2. Hur skapar vi en kommunikativ miljö som främjar varje barns språkutveckling t.ex. i pedagogiska vardagssituationer, leken, inne/ute m.m.?

Vi använder oss av bilder på barnens nivå och höjd. Vi pratar och visar samtidigt det vi vill förmedla och lära barnen. Vi försöker vara så tydliga som möjligt i varje situation och möte med barnen, i både kroppsspråk och verbalt. Vi planerar en miljö så att den kan bjuda in till möte mellan barnen, vi placerar medvetet våra redskap så att det skapar en yta och möte mellan barnen. Vi försöker alltid sitta på barnens nivå, på golvet, tillsammans med barnen.

3. Hur använder vi alternativa kommunikationssätt (AKK) såsom bilder, föremål, TAKK?

Vi använder oss av bilder vid våra stationer så att barnen vet vad våra material skall vara. Vi har inte arbetat mycket med TAKK men är en strävan att komma igång med detta hyfsat snabbt. Vi har en vision att arbeta med tecken kopplat till vårt projekt, vi kommer arbeta med "färg och form" och i det hitta tecken som blir vårt fokustecken. Vi använder oss av tydligt kroppsspråk i kommunikationen med barnen. Vi kommunicerar med verksamhetens material (bollar, klossar, duplo, böcker, djur) i vår kommunikation med barnen.

Fysisk lärmiljö

En kartläggning av den fysiska miljön innebär att undersöka den fysiska inne och ute miljön. Att reflektera över hur den fysiska miljön är utformad och hur det ser ut med anpassningar och tillgänglighet.

4. Vilka lärmiljöer erbjuds barnen på er avdelning. Gå runt på avdelningen, sätt er gärna ner på golvet för att få barnets perspektiv, beskriv avdelningens lärmiljöer med fokus på syfte, tydlighet och tillgänglighet.

Vi har bygg och konstruktion - där barnen erbjuds att träna på grov och finmotorik. De får möjlighet att samspela, träna på matematik då de staplar och bygger. Vi har skapat en bokhörna där barnen har möjlighet och tillgänglighet att själva sätta sig och ta del av böckerna. Vi har skapat "babblarnas hus" som barnen ofta leker vid, de sorterar våra babblare genom färger och mönster.

Social lärmiljö

En kartläggning av den sociala miljön innebär att undersöka barns möjligheter till delaktighet och att vara en del av gruppen. Att reflektera över sitt eget agerande och den kommunikation och samspel som råder mellan vuxna och barn och mellan barnen.

5. Hur främjar, planerar vi för delaktighet i verksamhetens aktiviteter/undervisning utifrån varje barns förutsättningar och allas lika värde?

Vi har börjat med möten/samlingar med barnen där vi pratar om vilka barn som är på förskolan och vilkas om är hemma. Vi hälsar på alla barn i denna samling och låter alla barn få välja ett sångkort. Då vi precis har börjat med denna form av aktivitet har vi inte mycket underlag att gå på. Dock har vi pedagoger en samsyn kring att alla barn skall känna sig delaktig och att de får känna en samhörighet i gruppen. Detta kommer vi kontinuerligt ha en dialog kring så inga barn faller mellan stolarna.

Utvecklingsområde VART SKA VI? Genomförande HUR GÖR VI? (APT september)

Utifrån kartläggningen "Var är vi" hur ska vi arbeta framåt:

6. Vad behöver vi pedagoger utveckla i verksamheten för att möjliggöra att vi uppnår förskolans prioriterade läroplansmål (pedagogiskt förhållningssätt, lärmiljöer ute och inne, material)

Vi behöver komma igång med veckoreflektioner för att diskutera och planera vår verksamhet. I dagsläget har det varit svårt att få till denna tid då vi har kantats av inskolningar och inte haft tiden att sitta och fördjupa oss i den pedagogiska verksamheten utan blivit ett större fokus på omsorgen. Lärmiljöerna är levande och vi behåller och förändrar när vi ser att behov finns.

7. Hur kan ni ta vara på barnens intressen och påbörja ett projekterande arbete/ processarbete? (Här beskriver ni er ingång i projektarbetet. Vad ni ska fokusera på och fördjupa ytterligare?)

Vi kommer arbeta med projekt "färg och form". Vi har sett att barnen är väldigt intresserade av babblarna och deras färger och former. Vi har skapat en "samlingshörna" med undervisningsmaterial. Vårt mål med detta projekt är att utöka barnens ordförråd och jobba fysiskt med färger och former. Vi kommer arbeta med en färg under en period och fördjupa oss i den.

________________________________________________________________

Reflektera HUR BLEV DET och hur går vi vidare? (APT oktober)

Delavstämning; använd avdelningens veckoreflektioner som underlag i utvärderingen.

1. Var befinner vi oss i projektprocessen?

2. Vilken måluppfyllelse ser vi utifrån förskolans valda läroplansmål?

3. Hur kommer det sig att måluppfyllelsen ser ut som den gör?

4. Vilka slutsatser drar vi? Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?

_________________________________________________________________

Reflektera HUR BLEV DET och hur går vi vidare? (Studiedag januari)

Delavstämning; använd avdelningens veckoreflektioner som underlag i utvärderingen.

1. Var befinner vi oss i projektprocessen?

2. Vilken måluppfyllelse ser vi utifrån förskolans valda läroplansmål?

3. Hur kommer det sig att måluppfyllelsen ser ut som den gör?

4. Vilka slutsatser drar vi? Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?

_________________________________________________________________

Reflektera HUR BLEV DET och hur går vi vidare? (APT mars/april)

Delavstämning; använd avdelningens veckoreflektioner som underlag i utvärderingen.

1. Var befinner vi oss i projektprocessen?

2. Vilken måluppfyllelse ser vi utifrån förskolans valda läroplansmål?

3. Hur kommer det sig att måluppfyllelsen ser ut som den gör?

4. Vilka slutsatser drar vi? Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?

________________________________________________________________

Reflektera HUR BLEV DET och hur går vi vidare? (Studiedag juni)

Delavstämning; använd avdelningens veckoreflektioner som underlag i utvärderingen.

1. Var befinner vi oss i projektprocessen?

2. Vilken måluppfyllelse ser vi utifrån förskolans valda läroplansmål?

3. Hur kommer det sig att måluppfyllelsen ser ut som den gör?

4. Vilka slutsatser drar vi? Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?

UNDERBARA SKA Korsklevegatans förskola Barnens lärande och utveckling i centrum, HT 22 (Lyche)

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter