Molgan- Flerspråkighet i förskolan

Bakgrund

I år Fyller Alfons Åberg 50 år och vi kommer under läsåret att få träffa några karaktärer ifrån böckerna om honom. 

Molgan är en låtsaskompis, en låtsaskompis som kan resa överallt i världen och kan prata alla språk. Hen undrar om vi också kan prata flera språk.

Det är viktigt ur ett globalt perspektiv att barn får en förståelse att vi kan prata olika språk i världen och i Sverige. Vi önskar att vi kan bidra till att barn blir nyfikna och intresserade av andra människors språk och kultur. Detta kan minska främlingsfientlighet och bidra till förståelse och mångfald. Det är viktigt för flerspråkiga barn att få känna en stolthet kring alla sina språk och att deras kunskap är en tillgång som berikar samhället.  

 

Syfte

Syftet med planeringen är att barnen ska få möta en flerspråkig miljö i förskolan med möjlighet till att använda och möta alla sina språk, samt nyfikenhet och förståelse för att flerspråkighet berikar samhället. 

 

Generativ frågeställning

Vilka språk kan vi säga hej på??

 

Vetenskaplig grund

I förskolan möts människor med olika kulturella bakgrunder och språkkunskaper. Skolverket publicerade 2021 en text om flerspråkighet i förskolan och lyfter där att om flerspråkiga barn får rätt stöttning så kan de utveckla både sitt modersmål och svenskan. I texten har skolverket listat en del framgångsfaktorer när det kommer till språkutvecklande arbetssätt där språkande generellt, genom exempelvis samtal, benämna ord och leka med rim och ramsor lyfts som en framgångsfaktor. en annan är att samverka med hemmen där man bland annat ska kartlägga vilka språk som representeras i en barngrupp, att personalen kan lära sig enstaka glosor, erbjuder litteratur på olika språk och kan förstärka med tecken som stöd  (TAKK) och med bildstöd i kommunikation. Skolverket framhäver också vikten av att visa att alla språk är lika mycket värda, genom att synliggöra dessa i förskolans lärmiljöer. 

 

Anne Kulti (2014) som forskat på flerspråkiga barns villkor i förskolan visar på att barn som får möta och utveckla flera språk gynnas i sin språkliga utveckling och kritiserar därför uttalanden om att flerspråkiga barn endast ska fokusera på att lära sig svenska i förskolan. Hon visar på hur förståelsen inom modersmålet berikar förståelsen och den språkliga utvecklingen även inom det svenska språket. Det som är viktigt att vara medveten om är dock att det inledningsvis kan framstå som att flerspråkiga barn är sena i sin språkutveckling men att det inte alls behöver vara så. Flerspråkiga barn  får lära sig och behöver processa minst dubbelt så många ord, ljudmelodier, språkliga rytmer, grammatiska regler och uttal som barn som endast möter ett språk under sin uppväxt. Då är det inte märkligt att det kan ta lite längre tid att börja prata. Även Emilia Larsson Samoladas och Moa Bäversten (2021) understryker att flerspråkiga barn som får möjlighet att möta alla sina språk gynnas i sin språkliga utveckling och i kommunikationen med andra. De framhäver att all språklig utveckling grundar sig i viljan att samspela med andra människor och menar att det är förskolans viktigaste grund när det kommer till att skapa goda språkliga lärmiljöer för barn. Ur ett sociokulturellt perspektiv sker lärande i möte med andra människor och genom, olika kulturella verktyg så som talspråk, kroppsspråk, skriftspråk , bilder, filmer, musik, böcker, pennor och papper osv. Det är i kommunikation som lärande sker, oavsett om den sker direkt mellan människor eller att ta del av information från en annan människa genom kulturella verktyg. Därför gynnas även enspråkiga barn av att få möta flera språk i förskolans utbildning.  

Skolverket (2022) uttrycker att högläsning har flera goda effekter på språkutvecklingen och att det även kan utveckla barnens fantasi och föreställningsförmåga, talspråk och ordförråd, berättande och förmåga att uttrycka tankar samt barnens intresse för bild och text och deras förmåga att förstå sin omvärld. Carina Fast (2001) som är universitetsadjunkt i svenska menar att berättelser och högläsning är ett av de viktigaste metoderna för att utveckla barns språkliga kompetens, ordförråd, ordföljd, grammatiska förståelse och förmåga att kunna utrycka sig. Gisela Håkansson (2014) som är professor i allmän språkvetenskap framhäver också vikten av att barn får möta det skrivna språket tidigt och menar att barn tidigare kan "knäcka" den språkiga koden om de får möta litteratur och rika språkliga miljöer under sina första år. 

 

Metod

-Kartläggning av vilka språk som är representerade i gruppen -blanketter har skickas ut till samtliga vårdnadshavare alternativt fyllts i under inskolningen.

-Polyglutt - förskolan använder sig av inläsningstjänsten polyglutt, där barnen får möjlighet att lyssna på sagor på olika språk. 

-TAKK- förskolans personal använder sig av TAKK (tecken som stöd) i kommunikation med barn och för att förstärka benämningar. 

-bilder, böcker och material har kartlagts utifrån diskrimineringsgrunderna- detta för att på ett positivt sätt visa på vinsterna med mångfald ock olikheter i samhället och att alla har lika värde.  

-lärmiljöer som stimulerar till nyfikenhet kring flerspråkighet-  i förskolans miljöer finns det glosor på olika språk, både de som är representerade i barngruppen och de stora världsspråken, så att alla barn ges möjlighet att väcka intresse och nyfikenhet för flera språk.

- Vi använder oss av högläsning som kulturellt verktyg och språkutvecklande aktivitet.

- Vi uppmuntrar och stöttar barnen till att sätta ord på händelser, känslor och upplevelser

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,