Samhällskunskap 9D -Samhällsekonomi v.39

Det mesta i våra liv har kopplingar till samhällsekonomi eftersom det handlar om produktion och konsumtion av de varor och tjänster vi använder. Effektiviseringen i produktionen är orsaken till att vi idag har en så hög materiell levnadsstandard jämfört med tidigare. Ekonomi betyder ursprungligen ”att hushålla”, d.v.s. att välja hur vi ska använda våra begränsade resurser. Det gäller både för hushållen, företagen och offentliga sektorn, men även för finanssektorn. Det samhällsekonomiska kretsloppet är en modell som visar hur dessa fyra olika delar i samhället påverkar varandra. Vi kommer också titta lite på vad globalisering innebär: kaffebönan användes förr av byborna själva men säljs numera över hela världen -den har blivit global.

Vi kommer att ha genomgångar, titta på nyheter, läsa artiklar, diskutera och jobba enskilt. Det är många nya begrepp (se ordlistan). Dessa bör du lära dig en grundförklaring till så fort som möjligt. Träna gärna på quizlet. Det finns instuderingsfrågor.  I slutet ska du kunna göra analyser och reflektioner som har med samhällsekonomi att göra. Analyserna kan handla om orsaker till och konsekvenser av ekonomiska förändringar samt hur de hänger ihop och påverkar varandra.

 

Källor:

 

Välj i Teams: SO-Filer-Kursmaterial-Samhällskunskap:

-"Samhällsboken, åk 9" (ur läroboken SO.S Samhällskunskap, Liber)

 -Sh Utkik 7-9 (stenciler, men även scannat på Teams)

 

-so-rummet.se: "Samhällets ekonomi" "Ekonomi och handel" "Din privata ekonomi", "Internationell ekonom

 

och handel"

 -ne.se (se Skolplattformen ->Min skola->Digitala resurser ->ne.se

 

Filmer/filmklipp:

 

Binogi (tidigare "Studi"):

Utbud och efterfrågan: https://app.binogi.se/l/utbud-och-efterfraagan

Det ekonomiska kretsloppet: https://app.binogi.se/l/det-ekonomiska-kretsloppet?subject=64552

Handel: https://app.binogi.se/l/handel

Handel och ojämlikhet:  https://app.binogi.se/l/handel-och-ojaemlikhet-i-vaerlden

Planekonomi: https://app.binogi.se/l/kinas-ekonomi

 

Youtube filmer:

Riksbanken: Så skapas pengar (4,54), Vad gör Riksbanken? (5,38), 

Ung företagsamhet: Vad är inflation? (4,02)

Ekonomiska kretsloppet (4,12)

Klas förklarar: Tillväxt (3,35), Konjunkturen (5,22), Inflation och deflation (4,16)

 

sli-filmer:

 

Ekonomins grunder -Samhällsekonomi (15 min)

 

Sveriges samhällsekonomi (16 min)

 

"Här kommer kungen" (9 min per avsnitt): olika teman som tex Vad är pris, skatt, ränta, konjunktur

 

Ekonomi -Privat hushållning ( 2 min):

Ekonomi -Företagets hushållning (4 min)

Ekonomi -Statens hushållning ( 2 min):

Ekonomi -Kommunens hushållning (3 min)

 

Liberal marknadsekonomi: "Drömsamhället -Liberalism"  (28 min)

Kommunism och planekonomi: "Drömsamhället -Kommunism" (28 min)

 

Quizlet på orden: https://quizlet.com/join/7rwgWrNeP

(se även vissa förklaringar i ne.se, i Skolplattformen -min skola-digitala lärresurser -ne.se)

 

PROV fredag den 30 oktober

 

20 stödord

 

Att kunna till provet:

 

1.Prisbildning: Hur bestäms priset på en vara? Använd orden Utbud (U) och  efterfrågan (E) i din förklaring genom att ge exempel på situationer (s.8)

 

2. Olika ekonomiska system: Förklara begreppen (s. 10 och s. 22)
     a) Marknadsekonomi
     b) Planekonomi
     c) Blandekonomi

 

3. För- och nackdelar med marknadsekonomi och planekonomi? (s. 10)

 

4.  Ekonomiska kretsloppet (s. 11-14, 16-19, s. 23, 25)

a) Vilka är samhällsekonomins fyra stora aktörer och deras uppgifter? Hur rör sig pengar mellan dessa aktörer? (ex). Utland?

b) Hur är hushåll och företag beroende av varandra?

c) När företagen växer och anställer fler så gynnar det hela samhällsekonomin. Förklara hur. 

d) När det går dåligt för företagen så drabbar det även samhällsekonomin negativt. Förklara hur.

e) Varför finns banker? (varför är de viktiga?)

 

5. Ekonomisk utveckling:

a) Hur mäter man ekonomin i ett land? (BNP, BNP/capita HDI) s. 28-29

b) Hur bestäms statens budget? s. 27

 

6. Konjunkturer: s. 28-29

a) Vad är högkonjunktur?

b) Vad är lågkonjunktur? 

c) Förklara med egna ord hur högkonjunktur går över till lågkonjunktur och tvärtom. (kort ex på historisk depression och dess orsaker)

 

7. Inflation: Förklara varför det blir inflation. Vad ligger bakom? Varför är inte hög inflation bra för ett land? s. 29

 

8. Riksbanken och regeringen: s. 27-29

a) Vad är Sveriges Riksbanken för en bank och vad har den för uppgift?

b) Vad kan regeringen och Riksbanken göra för att påverka den ekonomiska utvecklingen i olika situationer? Här finns det möjlighet att föra utförliga resonemang och ge exempel i flera led, visa på samband, ge olika perspektiv och egna förslag på lösningar. (ekonomiska kretsloppet och dess aktörer (utland), konjunktursvängningar, utbud och efterfrågan)

 

9. Globalisering: s. 34-36, 38, 41-42 , 53, 54-55, 66

a) Varför handlar länder med varandra? Ange några orsaker

b) Globaliseringen visar sig ekonomiskt, kulturellt och politiskt. Ge exempel

c) Globalisering kan leda till både bra och dåliga saker. Ge exempel.

d) Vissa svenska företag flyttar en del av sin produktion till utlandet (tex Pakistan och Bangladesh). Vad beror det på? För- och nackdelar?

 

 

Begrepp:

 

Byteshandel

 

Varor -tjänster

 

Marknad

 

Konsument

 

Pris

 

Utbud

 

Efterfrågan

 

Jämviktspris

 

Ekonomi

 

Planekonomi

Marknadsekonomi

Blandekonomi

 

Privat sektor -offentlig sektor

 

Ekonomiskt kretslopp

 

Fyra aktörer (hushållen, företagen, offentliga sektorn, finanssektorn)

 

 

Hushållen

 

Inkomst

 

Skatt

 

Bidrag

 

Bruttolön -nettolön

 

Disponibel inkomst

 

 

Företag

 

Produktion

 

Konsumtion

 

Produktionsfaktorer

 

Realkapital

 

Fasta och rörliga kostnader

 

Moms

 

Aktie

 

Fri konkurrens 

 

Monopol

 

Oligopol

 

Kartell

  

 

Offentlig sektor

 

Finanspolitik

 

Kommunalskatt

 

Statlig skatt

 

Statsbudget

 

Budgetproposition

 

Statsskuld

 

 

Högkonjunktur

 

Lågkonjunktur

 

Depression

 

Inflation

 

Deflation

 

Välfärdssamhälle

 

Ekonomisk tillväxt

 

BNP/BNP per capita

 

HDI

 

 

Riksbanken/centralbanken

 

Penningpolitik

 

 

Finanssektorn

 

Styrränta (reporänta)

 

Amortering

 

Ränta

 

Investering

 

Värdepapper

 

 

Fond

 

 

Utrikeshandel

 

Globalisering

 

Multinationella företag

 

Handelsbalans (export-import)

 

Frihandel

 

Tull

 

Protektionism

 

EU, EMU

 

IMF

 

NIC-länder