Återberättande text

Har du känt den där bubblande känslan av att vilja berätta något du varit med om för alla? Eller den där känslan av att inte vilja berätta för någon, utan bara skriva ner vad som har hänt i en hemlig bok, eller i din dagbok…? När du berättar eller skriver om något som har hänt dig själv eller någon annan, kallas det för återberättande. Du kan återberätta en bra film du sett, ett besök på en djurpark, en resa eller vad du gjort på rasten. Ofta återberättar vi händelser varje dag utan att tänka på att vi gör det.

Vad ska vi lära oss. Varför just detta?

Texter har olika uppbyggnad och i det här arbetsområdet fokuserar vi på återberättande text. Återberättande text kallas ibland också för återgivande text.

För att bli duktig på att återberätta både skriftligt och muntligt behöver man träna på att berätta i kronologisk ordning och att använda sig av olika tidsord. När man skriver är det också viktigt att tänka på att ha med rubrik, inledning, stycken och avslutning för att det ska bli enkelt för läsaren att hänga med.

Du kommer att få lära dig hur en återberättande text är uppbyggd och hur man skriver en sådan. Vi kommer att arbeta med detta arbetsområde fram till höstlovet.

 

Målet med undervisningen är att du i slutet av arbetsområdet ska kunna:

Skriva

• skriva en återberättande text som innehåller rubrik, inledning och avslutning
• hålla dig till ämnet när du skriver
• skriva i kronologisk ordning
• skriva med varierade tidsord
• dela upp din skrivna text i stycken
• skriva verben i preteritum

Tala

• återberätta i kronologisk ordning
• hålla dig till ämnet
• använda varierade tidsord
• tala tydligt

Läsa

• urskilja den återberättande textens struktur
• förutspå textens handling
• reda ut oklarheter i texten
• ställa frågor till texten
• sammanfatta huvuddragen i det jag läst

 

Begrepp som är återkommande i arbetsområdet:

Ø  återberätta,

Ø  tidsord,

Ø  kronologisk ordning,

Ø  rubrik,

Ø  inledning,

Ø  stycke, styckeindelning,

Ø  avslutning,

Ø   verb, preteritum (dåtid),

Ø  textens struktur,

Ø  förutspå,

Ø  sammanfatta,

Ø  stödord,

Ø  respons,

Ø  åsikt

 

Hur ska vi lära oss detta?

1. Vi går igenom vad tidsord är för något och vad det innebär att berätta något i kronologisk ordning. Därefter arbetar du med sida 6-7 i läroboken. 

2. Du får återberätta en händelse. Innan du återberättar en händelse ska du strukturera upp händelsen med tidsord och stödord på sida 8 i läroboken. Du får öva lite på att återberätta din händelse som du valt. Därefter får en kompis lyssna på dig och du lyssna på en kompis. Efteråt ger ni varandra respons: två saker som gick bra och en sak som kan bli bättre till nästa gång. 

3. Vi läser texten "Min dag på Zoo" och går igenom vad är rubrik är för något och hittar på förslag på passande rubriker.

4. Vi repeterar tidsord och vad kronologisk ordning betyder. Vi går igenom vad styckeindelning är för något och när man ska göra ett nytt stycke. Vi går också igenom vad som menas med verb i preteritum.

5. Vi arbetar även med kapitlet Verb i läroboken Klara Svenskan - språklära.

6. Vi går igenom vad en inledning är för något och vad den bör innehålla. 

Ø  Vem eller vilka handlar texten om?

Ø  Vad gjorde de?

Ø  När hände det?

Ø  Var hände det?

Ø  Varför hände det?

Vi går igenom att en avslutning ska vara en sammanfattning av texten. Avslutningen bör också innehålla en egen åsikt.

7. Vi samskriver en återberättande text med rubrik, inledning, styckeindelning, avslutning och tidsord. 

8. Vi läser två fiktiva elevtexter som handlar om samma händelse. Vi jämför texterna och diskuterar vilken text som är mer utvecklad och på vilket sätt det visar sig. Syftet är att synliggöra vad som gör att en text har hög kvalité och vad man kan göra för att förbättra en text.

9. Du får skriva en återberättande text på din Chrome Book. Innan du börjar skriva fyller du i mallen med tidsord och stödord på sida 16 i läroboken. När du skriver din återberättande text får du en checklista till hjälp.

10. Du får läsa en klasskamrats text och en klasskamrat får läsa din text. Ni ger varandra respons. Du får även respons från din lärare.

11. Vi tränar på att förutspå textens handling genom att läsa ett kapitel ur en återberättande bok som finns med i vårt läromedel.

12. Vi tränar på att reda ut oklarheter i en text genom att slå upp svåra ord och skriva deras betydelse.

13. Du får träna på att sammanfatta en återberättande text. 

14. Vi avslutar arbetsområdet med en själv-bedömning där du får reflektera över vad du lärt dig under arbetsområdet. 

 

 

Material vi använder: 

Läroboken Klara Svenskan - Tala, Läsa, Skriva

Läroboken Klara Svenskan - Språklära

Exempeltexter 

Chromebook  

Vad som kommer att bedömas:

·        Din återberättande text som du skriver i slutet på arbetsområdet

 

I bedömningen tittar läraren på på hur väl du följer strukturen för en återberättande text:

-        Rubrik, inledning, avslutning, styckeindelning

-        Meningsbyggnad, skiljetecken

-        Användning av tidsord

-        Kronologisk ordning

-        Huruvida verben är skrivna i rätt tempus

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
• Sammanfattning av texter.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkliga strukturer och normer. Meningsbyggnad, med huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt textbindning med hjälp av sambandsord. Stavning, ords böjningsformer och ordklasser.
• Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
• Språkliga strukturer och normer. Ords böjningsformer, meningsbyggnad med huvudsatser och bisatser samt svenska språkets ordföljd i jämförelse med andra språk eleven kan. Textbindning med hjälp av sambandsord. Stavning, skiljetecken och ordklasser.
• Svenska och flerspråkiga ordböcker och digitala verktyg för att utöka ordförrådet samt för ordförståelse och stavning.

Kriterier

• Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet.
• Eleven skriver olika slags texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och relativt god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet.
• Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet.
• Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet på ett i huvudsak fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten.
• Eleven skriver olika slags texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet på ett fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten.
• Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet på ett väl fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten.