Hållbar utveckling utifrån de tre dimensionerna -ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet

Under läsåret 2022/2023 kommer Dibber Bråta förskola skapa projektundervisning kring hållbar utveckling utifrån de tre dimensionerna - ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Den här planeringen ligger till grund för Upptäckarnas projektundervisning under läsåret 2022/2023.

 

Läroplansmål:

-Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

-Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

 

Syfte med vår undervisning: 

Under läsåret 2022/2023 kommer Dibber Bråta förskola skapa projektundervisning kring hållbar utveckling utifrån de tre dimensionerna - ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Vi vill skapa undervisning med en medvetenhet kring barnen som växer upp med snabba förändringar i sin omvärld och möter nya människor och nya situationer, får lära sig att samspela och bidra till en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Därför är det viktigt för oss att förskolan ger barnen redskapen att lära sig möta olika utmaningar och att få grunden till att föra varierande resonemang utifrån olika perspektiv. Undervisningen kommer ske utifrån vårt lärvänsfokus, som innebär att vi har en av Dibbers lärvänner i fokus varje månad. 

Hur vår undervisning ska genomföras:

Vi startar varje ny termin med Hjärtrud och går sedan vidare i denna ordning;

Krea-tiva

Räkne-reza

Alfa-beta

Rör-else

Ute-ugo 

Lek-levi 

 

Hjärtrud: Vi skapar undervisning utifrån Dibbers Hjärteprogram och med en medvetenhet kring social hållbarhet. Vi skapar samtal kring vår värdegrund som bottnar i allas lika värde samt hur vi är mot varandra och oss själva för en social hållbarhet.

Vi använder oss av materialet kring ”Snick och snack - kompisarna i Kungaskogen” för att skapa tydlighet för barnen i vår undervisning. Snick och snack använder vi i alla tre delarna kopplade till Hållbar utveckling (social, ekologisk och ekonomisk). Se separat planering för detta arbete. 

För att skapa en social hållbarhet ser vi vikten av barnens delaktighet, vårt förhållningssätt och att vi bygger vår undervisning på barnens intressen. Vi skapar undervisning kring innehållet i barnkonventionen tillsammans med barnen. Ur ett ekologiskt hållbart perspektiv ser vi vikten av att skapa relation med naturen för att värna om vår natur. Vi lägger vikt vid att ta hand om vår förskolemiljö och hur vi värnar om våra material. 

 

Alfa-Beta: Vi läser böcker där olika livsvillkor lyfts upp och skapar samtal och undervisning kring dem. Vi skapar en miljö där barnen har tillgång till skriftspråket i form av lättillgängligt material i alla miljöer; så som papper, penna och litteratur utifrån aktuell lärmiljö. Pedagogerna innefattar ett utforskande förhållningssätt där barnen bjuds in till samtal och där barnens tankar och hypoteser ligger till grund för vidare samtal och undervisning. Vi använder oss av litteratur som främjar vårt undervisningsfokus.  

 

Räkne-Reza: Vi skapar samtal och undervisning om energi och slöseri kontra sparsamhet. Vi funderar tillsammans på vad som kräver energi på förskolan och hur vi kan spara energi (genom att till exempel släcka lampor, stänga av vattenkranen eller stänga dörrar). Vi kan tillexempel skapa fågelholkar (utifrån ritning) för att kunna tillgodose de fåglar som finns i vår närmiljö med både hem och mat. Vi utgår från våra matematiska grunder kring form, tal och mängd, tid, mått och vikt, position och placering, mönster och sortering samt problemlösning i vår matematiska undervisning. 

 

Ute-Ugo: Vi utforskar närområdet och skapar samtal och undervisning kring barnens nyfikenhet och hypoteser. Vi odlar såväl inomhus som utomhus tillsammans med barnen. Vi skapar undervisning kring odlingsprocessen från jord till bord. Vi utforskar och samtalar kring varifrån de olika materialen kommer, hur de används och vart de tar vägen. Vi skapar undervisning kring nedskräpning kopplat till nedbrytning och låter barnen sortera material. Vi upptäcker nedbrytning genom att placera olika saker ute och inne. Vi gräver ner material för att se likheter och skillnader i vad som händer. 

 

Lek-Levi: Vi leker rollekar där barnen kan ta olika roller och ha likvärdiga möjligheter att delta. Vi utmanar barnen genom att delta, tillföra material och bredda deras intressen. Barnens intressen observeras genom leken och ligger till grund för vår vidare undervisning.

 

Rör-Else: Vi skapar samtal och undervisning kring varifrån maten kommer, hur vi kan minska matsvinnet och vart maten vi slänger tar vägen. Vi uppmuntrar till den del i Dibbers koncept som kallas "den goda måltiden" vilket innefattar en matsituation med en medforskande pedagog som skapar nyfikenhet och undervisning utifrån den mat som serveras. 

 

Krea-Tiva: Vi återvinner material och visar på fördelarna med att återbruka material. Vi skapar undervisning utifrån digitalisering och tillsammans med barnen som är delaktiga och själva dokumenterar under projektets gång.

 

Mål:

"Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val de gör kan bidra till en hållbar utveckling - såväl ekonomisk och social som miljömässig." Lpfö 18, s. 9

 

Delmål: 

- Vi vill skapa en förståelse för vikten av att värna om förskolans miljö och hur vi tar hand om våra material på förskolan. 

- Vi vill skapa en nära relation med naturen och kommer därför lägga en stor del av undervisningen i naturen.

 

Teorier som ligger till grund för vårt projektarbete kring hållbar utveckling 

Enligt Pramling Samuelsson (2011) så är det viktigt att tidigt börja utbilda barnen om hållbar utveckling, eftersom de inte hunnits fångas upp av givna rutiner och vanor på samma sätt som vuxna. Att utbilda barn för morgondagens samhälle ger de möjlighet att bli självständig, kunskapsskapande, problemlösande och tänkande individ.

Johansson (2009) resonerar kring förhållandet mellan lärande för hållbar utveckling och barnet som en världsmedborgare. Hon menar att det är avgörande för hur barn förstår sig själv och andra. I förskolan finns aktiviteter och lek som formas av olika etiska och moraliska värden. Dessa värden är avgörande för hur barn ser sig själva och andra i förhållande till global utveckling och till demokrati. Att utveckla en identitet som innebär att man som person förfogar över förmågor som att kunna ta beslut, att kunna agera samt att kunna lösa problem. 

”En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig" (Skolverket, 2018 s. 9)

Ärlemalm-Hagsér (2021) förklarar att ”förskolan måste bidra till att  barn får syn på vad hållbarhet betyder i olika sammanhang och ge dem en tilltro till att de kan påverka både sin omvärld och framtid”. 

Reflektion tillsammans med barnen 

Reflektioner sker kontinuerligt tillsammans med barnen under och efter undervisningstillfällena. Vi arbetar med tankekarta och möten/reflektion där pedagogerna har reflekterat över barnens nuläge och vidare undervisning och under mötet tillsammans med barnen skapar delaktighet hos barnen för deras vidare reflektioner. Tankekartan ligger till grund för vidare undervisning. 

_____________________________________________________________________ 

2. Reflektion 

• Hur går det? Hur gick det?
• Varför tror du att det blir/blev så?
• Vad fångar barnens intresse?
• Vilka lärstrategier använder barnen?
• Vilka reflektioner gör barnen?
• Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?
• Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga kön, könsindentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?
• Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

_________________________________________________________________________________________

3. Analys 

• Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” - reflektionen?

• Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

• Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen?

______________________________________________________________________________________

4. Hur går vi vidare?

 

                 Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?

• Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
• Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?
• Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?
• Vad/vilken kunskap behöver pedagogen söka för att komma vidare?
• Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i förskolans utbildning?
• Hur kan vi förändra våra undervisningsmiljöer?