Verbal och icke verbal kommunikation

Kommunens förskolor har fått i uppdrag att arbeta med språket i fokus. Babblarna kommer att genomsyra det pedagogiska arbetet i vår verksamhet för att på ett lekfullt och lärorikt sätt närma oss ett lärande. Babblarna är ett språkutvecklande material som hjälper och främjar barns språkutveckling. Vi kommer att arbeta med färg, vill även genom vatten inspirera till ett lärande inom språket då vi uppmärksammat att barnen har visat intresse för det.

Nationellt mål:
Lpfö-18

Syfte:
Varför gör vi detta?

Vårt syfte med undervisningen utifrån babblarna är att barnen främst ska utveckla sitt språk. 

Babblarna karaktärerna har läroplan som grund.

Babba symboliserar språkkunnighet, språklek och olika ord.

Bibbi symboliserar matematik.

Bobbo symboliserar rörelse och motorik.

Doddo symboliserar social samspel, gillar att kramas och att vara tillsammans.

Diddi symboliserar skapande i alla möjliga material man kan hitta.

Dadda symboliserar naturkunskap och teknik.

Vi har valt att arbeta med vatten då vi uppmärksammat att barnen är intresserade av och tycker det är roligt. 

Innehåll:
Vad ska undervisningen innehålla?

Sånger, rim och ramsor 

Takk-tecken, efter introduktion kommer vi börja med veckans takk-tecken

Vi kommer att i mindre grupper arbeta med färg och vatten genom olika aktiviteter.

Innan maten kommer vi att varva ner med högläsning i två mindre grupper. 

Vi kommer att arbeta i mindre grupper för att i största mån kunna se, utmana och följa det enskilda barnet.

 

 

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

Sammanfattning av September och Oktober månader.

Vi har presenterat Babblarna för barnen. Vi har tagit fram en babblare i taget och frågat barnen vem det är.Vi har även sjungit om de olika Babblarna. Diddi som diskar, Bobbo som bollar, Babba som badar, Doddo som duschar, Bibbi som bygger och Dadda som dansar.

Babblarna består av sex olika figurer (Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo) som används för att hjälpa barn i deras tidiga språkutveckling. Babblarna har sitt eget språk som bygger på ljuden av deras namn. Genom Babblarna får barnen möjlighet att härma deras ljud/namn och lär sig därmed att använda betoningar och får en melodi i sitt språk.

Babblarna är ett socialt och lekfullt sätt att arbeta med språket (Tisell, u.å.).

Vi har läst boken "Dadda hälsar på", barnen tyckte att boken var rolig. Där skulle barnen gissa vilken babblare som bodde bak dörren. Barnen förstod/såg inte sambandet mellan dörrens form och babblarna utan gissade på olika. De sa korrekt namn när vi vände sida och såg Babblaren. Barnen har fått i uppdrag att göra sin egen hälsa på-bok. Istället för att hälsa på hos alla babblarna så hälsar vi på hos alla barnen på Katthult. Här tar vi hjälp av vårdnadshavarna genom att inkludera dem är tanken att skapa tillitsfulla relationer med hemmen, så att förskole tiden blir positiv för barnen (Lpfö, 2020).

Vi har just nu fokus på att jobba med färger där våra Babblare är med i utforskandet. Barnen får i uppdrag av Babblarna att måla med de sex olika färgerna som symboliserar de olika Babblarna.

Vi förberedde ett stort papper på golvet där vi hällde ut den tänkta färgen och barnen var väldigt nyfikna. Vi hade tagit av barnen kläderna och gav vi inga vidare instruktioner. Vi sa varsågoda att måla och barnen fick närma sig färgen utifrån deras egen erfarenhet och nyfikenhet med hela sin kropp, utan någon annan rekvisita. Här fick vi syn på var barnen befinner sig i sin erfarenhet och/eller nyfikenhet av att måla och känna på färgen med kroppen.

Barnen har fått göra sinnesflaskor i smågrupper. De fick välja en babblare som vi fäste på en flaska och sen använde vi oss av olika material i hens färg. Under aktiviteten gång pratade vi om babblarens namn och färg. Olika begrepp uppkom också så som bland annat att samarbeta, hälla, trycka, lite/ mycket och vi pratade om "vad är försiktigt?". Flera gånger hade vi både vatten och glitter över hela bordet medan vi utforskade materialet. Något kom fort som exempelvis vatten och något kom långsamt såsom glitterlimmet.

I denna aktivitet övar barnen på flera olika saker utöver språket så som samarbete, turtagning och finmotorik.

Vi har börjat introducera TAKK-tecken för barnen, där vi kommer presenterar nya tecken efter hand.

Barnet måste ha ett koncept för vad färg innebär (konceptuella faktorer). Det måste alltså kunna skilja attributet färg från det som bär färgen. För att barnen ska förstå att färgen är ett adjektiv och inte själva föremålet har vi presenterat ett nytt material med färgerna framför ett vitt papper. Barnen har fått se de sex olika färgkorten, ett i taget, som representerar de färger som Babblarna symboliserar. Det vita färgprovet består av ett vanligt vitt A4-ark, som fungerar som bakgrund till övriga färgprover som är i mindre format. Barnen skulle ange vilken färg de ser på färgkorten. Vi använde oss också av TAKK-tecken till färgerna.

 

 

 

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

Sammanfattning av Januari, februari, mars och april månader.
Vi har presenterat vårt nya tema vatten. Detta har vi gjort genom att projicera ett filmklipp med vatten på väggen. Barnen har fått berätta sina erfarenheter kring vatten. Vi har även samtalat kring vatten tillsammans med barnen.Syftet är att barnen ska undersöka vatten med alla sina sinnen och på så sätt skapa sig en relation till vatten, få lust att lära sig mer om vatten och hitta nya ord och begrepp.

Barnen har utforskat vad som flyter och sjunker i vatten. Vi hade olika saker till detta utforskandet som mugg, plastbåt, boll, duplo bit (vi benämnde det lego), penna, plopp, sked, gem. Det var två barn åt gången tillsammans med pedagogensom gjorde detta. Ett barn i taget fick välja vilken sak de ville undersöka huruvida det flyter eller sjunker. Detta för att varje barn ska bli sett och för att varje barn ska få möjlighet att undersöka och ta till sig undervisningen. Innan barnen fick lägga saken i vattenskålen fick de formulera en hypotes – “Flyter (simmar på ytan) eller sjunker (åker ner och lägger sig på botten) till exempel plastbåten?”. Denna aktivitet tolkade jag som att barnen tyckte det var roligt och lite spännande. De orden som var återkommande var flyter, sjunker, ytan, botten, uppe, nere, läggas i och ta upp.

Produktiva frågor: Att använda produktiva frågor stimulerar barnens nyfikenhet där barnen kan framföra tankar och dra egna slutsatser. Genom produktiva frågor kan barnen formulera hypoteser om fenomenet.

Vi fortsatte vår vattenlek/utforskande genom att gå in på matematiska begrepp.
I baljan med vatten fanns petflaskor, trattar i olika storlekar, decilitermått, en burk, en mugg, ett glas och en sked. Vi använde oss av genomskinliga redskap i den mån det var möjligt så att vi kunde se om det var mycket eller lite och tom eller full.

Vid vattenleken får man lära sig matematiska begrepp som bland annat ösa, hälla, tom, full, mycket och lite. Matematik är ett universellt språk och ingår i vårt kulturarv (Doverborg & Emanuelsson 2006).

Under processens gång nämndes olika matematiska begrepp och det sattes ord på vad som hände i leken och vad barnen gjorde. Vissa barn använde sig av de olika begreppen under aktiviteten och visade förståelse.

I samtal om begreppens betydelse och funktion övas demokratiska kompetenser som att ge uttryck för egna uppfattningar och att visa förståelse för olika perspektiv.

Sedan gick vi över till att jobba med is. Vi arbetade i mindre grupper där barnen fick fylla plasthandskar med vatten. Barnen fick känna på de fyllda handskarna och vi pratade om hur de kändes. Barnen fick frågan vad de trodde att det skulle hända med vattnet i handsken om vi hängde ut den över natten, la den i frysen och på vasken. Barnen fick delge sina hypoteser för varandra.

Nästa dag undersökte vi handskarna och jämförde hur de såg ut och hur de kändes. Vi klippte även upp handskarna och tog ut innehållet. Två av handskarna hade blivit is. Barnen fick delge sina hypoteser kring hur detta skett.

Under aktiviteterna var det fokus på språket och vi nämnde olika begrepp såsom is, fastform/flytandeform, genomskinlig, hal och blöt. Barnen fick även en förklaring till hur vattnets fasomvandling har gått till.
Helldén m.fl. (2010) och Eshach (2006) menar att yngre barn som tidigt får ta del av olika kemiska fenomen hjälps på vägen mot en större förståelse för naturvetenskapliga begrepp.
Vi samtalade kring vad barnen trodde skulle hända med ishanden om den fick ligga framme på diskbänken. Vi använde appen IMotion för att visa barnen processen från vatten i fast form till flytande form.

Vi fortsatte jobba vidare i temat havet. Barnen fick måla på ett stort papper på väggen. De fick måla med isbitar som vi pedagoger skapat med hjälp utav blå färg och vatten. Barnen målade två och två och med en pedagog närvarande. Tanken med användning utav isbitar är att barnen ska skaffa sig nya erfarenheter med sätt och måla.
Denna aktiviteten upplever vi som att barnen tyckte det var spännande och kallt 🥶. Några har målat med isen och några föredrog att måla med färgen som var på händerna eller så måla barnen på båda sätten.

Mål för aktiviteten (VAD och VARFÖR)

- Ge barnen möjlighet att upptäcka, få erfarenhet av och uppleva ett nytt sätt att skapa på 
- Ge barnen möjlighet att uppleva och få erfarenhet av enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen
Det övergripande målet om att ge barnen en mötesplats i språkandet får plats i även denna aktivitet, samtal sker under aktiviteten. Samtal och diskussioner om vad som händer, hypoteser om varför sker under hela aktiviteten mellan pedagog och barn samt mellan barn och barn.

Vi har tidigare projicerat upp ett klipp på havet på väggen där barnen fick delge sina erfarenheter till varandra.
Barnen berättade att det var vatten och vågor och att det var blått och vitt.
Vi frågade vad som finns i havet och barnen berättade:

• sköldpadda
• fiskar
• krokodil
• haj
• val
• båt

Detta ska vi nu jobba vidare med barnens erfarenheter om vad som finns i havet. Efter att ha målat Katthults hav med blå is. Så ska vi nu gå vidare med att göra sockermålning på de olika objekten som barnen berättade finns i havet.

Det digitala har vi använt oss av genom att dokumentera med kamera när barnen arbetat under de olika aktiviteterna/processerna. Då vi sedan satt upp bilder på väggarna så barnen får möjlighet till att reflektera både själva och med oss pedagoger. Vi har använt appen IMotion som tar bilder på processen som bildar en film. Detta för att tydligt visa fasomvandlingen från fastform till flytande.
Sedan fick barnen se filmen när isen smälte och blev åter igen vatten.

Vi har läst flanosagor.Vi vill visa barnen att man kan läsa på många sätt genom att använda olika metoder, till exempel flanosagor som vi gjort.

Varför vi tycker flanosagor är bra...

• En visuell, rolig och konkret sagoberättelse.

• Flanosagan skapar naturlig dialog och språkträning med barnen.

• Barnen blir delaktiga i sagan, skapar gemenskap och glädje.

• Överskådligt och konkret.

• Berättartraditionen förs vidare.
(Vi var indelade i två grupper när vi läste flanosagorna).

Barnen kan själva berätta utifrån bilderna och på så vis tränar de minnet, språket och stärker självkänslan. De behöver inte kunna läsa utan kan med bildernas stöd berätta för varandra.

Språket är vår röda tråd genom våra planerade aktiviteter. Vi lägger fokus på att det är språket som synliggörs på olika sätt både verbalt och icke verbalt. Detta gör vi även i den fria leken där vi är närvarande pedagoger och medvetet sätter ord och på de saker barnen använder i sin lek och ifrågasätter och har en dialog med barnen vad dem gör. Vi använder också TAAK tecken.

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,