Grundplanering 2 22-23 Kometen HT 2022

Dags att göra val av projekt och utforskande. Utifrån observationsperioden har ni fått många olika tankar om vad som kan bli er fördjupning. Här nedan reflekterar ni utifrån observationsperioden, gör ett val och en projektplan.

1. Reflektion kring observationsperioden

Vad är gemensamt- var ligger barnens intressen? Skapa med byggmaterial (magnetbrickor, plus plus, duplo, lego), bygga tågbanor, djur, måla, böcker, Digitala spel ( matematik, språk, skapande av digitala sagor)

 

Vilka frågor har väckts? Vad är barnen nyfikna på? Barnen pratar om att bygga högt och bygga långt, bygger olika utrymmen som hus eller hem till djuren, bygger tågbanor med magnetbrickorna. Utforskar djur- intresserade av vad det är för djur- sorterar djuren. leker "familj" med djuren. Barnen bygger upp olika världar med byggmaterialet. 

Måla- skapa med färger och olika tekniker.

Böcker- intresset av böcker där vi har boksamtal, vi pratar om ord vad dom betyder, boken tar fram barnens egna erfarenheter, vi arbetar normkreativt och bryter stereotyper genom att läsa böcker som lyfter olika familjekonstellationer för att ge ett exempel.

Digitala spel- dom är nyfikna på att räkna, problemlösning

 

Ser ni några "spår" som ni kan arbeta vidare med? Bygg och skapande med byggmaterial och att skapa genom att måla och vara kreativ med uttrycksformer med lera, målarfärg etc

 

Vilka strategier har barnen använt sig av för att lära?

Vad gäller bygg så har barnen prövat sig fram genom att till en början bli presenterad nytt material och introducerade till hur man kan använda materialet. Därefter har barnen prövat sig fram genom att använda olika strategier som gjort att dom lyckats men även prövat strategier som inte fungerat och genom den vägen lärt sig. Barnen lär sig av varandra genom ett kollegialt lärande. Vi ser att barnen samarbetar väl. Barnen vill gärna visa vad dom har skapat för oss pedagoger. 

 

Vi har introducerat olika typer av skapande med målarfärg, lera, vattenfärg, olika typer av collage, olika tekniker. Vårt mål har varit att så ett frö till en nyfikenhet att skapa genom att vara kreativ i ateljen. Vi har sett att barnen inspirerar varandra att vara kreativa och pröva på. 

 

Vad är vi pedagoger nyfikna på? 

Vi är nyfikna på att lära känna barnen på djupet, vad tycker barnen om? vad vill dom själv lära sig mer om? vi vill stärka varje individ i deras självkänsla och självständighet och hur vi kan hjälpa dom att utvecklas inom olika områden. 

 

Vad är utforskningsbart?

Allt vi gör går att skala ner i mindre beståndsdelar och utforska. Ställa frågor till barnen som får dom att reflektera, intervjua barnen. Låta barnen pröva sig fram i olika aktiviteter för att lära sig och lära varandra.

2. Definiera kortfattat ert projektval 

Vi har valt bygg och konstruktion samt att arbeta med barnens kreativa sida genom att arbeta med estetiska uttrycksformer och att skapa med olika material. Vi kommer inte arbeta med det samtidigt utan en längre planering att först fokusera på bygg och konstruktion där vi skapar med olika material såsom magnetbrickor, duplo, tågbanor. Hur kan vi utveckla byggandet? Vi undersöker hur vi kan bygga på höjden , på längden, vilka former vi kan bygga, hållbarhet etc.

Estetiska uttrycksformer: skapandet i atlejen ska främja barnens kreativitet, utforska färger, tekniker, materialkännedom, hur tar vi hand om materialet? hur använder vi en pensel eller målarfärg. Hur kan vi arbeta med hållbar utveckling genom ta hand om material på ett bra sätt. Uttrycka känslor genom skapandet.

 

3. Projektplan

Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom projektet och varför?

 

Samarbete- socialt samspel, turtagning, självständighet, kommunikation, besvikelse, att lyckas, upprepa, ta hänsyn, uttrycka känslor. Lära sig begrepp- " långa penseldrag, korta penseldrag"mörkt och ljust

Konstruera, bygga, skapa, finmotorik

 

 

Hur gör vi alla barn delaktiga?

 

Genom att dela in barnen i grupper om 3 möjliggör vi att varje barn får komma till tals och att vi som pedagoger kan se och synliggöra varje barns åsikt, erfarenhet och önskan. Vi arbetar tillsammans och ger barnen inflytande i process och planering och frågar hur barnen vill göra. 

 

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga?

 

Vi har en daglig dialog med vårdnadshavare om vad barnet har lärt sig. Vi ställer frågan till barnet som får berätta och vi hjälper till att fylla i. På så sätt får barnen sätta ord på sin lärprocess och vara delaktiga i att berätta. 

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljön som ger värde åt projektet? 

Vår lärmiljö är föränderlig hela tiden, med det menar vi att vi hela tiden ser till barnens perspektiv och hur vi kan skapa en gynnsam och lärorik lärmiljö, hur vi kan ändra för att göra den mer inbjudande för barnen, skapa en nyfikenhet och inbjudande lärmiljö?

Hur kan våra lärmiljöer med sina mötesplatser laddas för projektet och undervisningen?

 

Vi ser till att miljön är väl förbered och inbjudande inför varje undervisningstillfälle, genom att plocka fram det aktuella materialet vi behöver. 

 

Hur kan vi skapa förbindelser mellan de olika undervisningstillfällena?

 

Det gör vi genom att filma varje undervisningstillfälle, detta för att vara helt fokuserad på vad barnen gör och sen kunna gå tillbaka och titta vad som blev bra och vad som blev mindre bra och hur kan jag som pedagog göra nästa gång? missade jag något? kunde jag ställt andra frågor som fick barnen att tänka på ett annat sätt? Att filma minskar även stressen att anteckna vad som sägs under undervisningstillfället och ger en full fokus på lärprocessen och det enskilda samt sociala samspelet. Vi pedagoger utbyter tankar och reflekterar sinsemellan för att se vart vi kommit och vart vi vill ta projektet vidare.

 

Frågor kopplade till läroplanens områden att ställa sig innan projektet:

 

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

I allt vi gör! vi kommunicerar med barnen hela tiden, vi frågar, reflekterar tillsammans, vi byter erfarenheter, vi sätter ord på vad vi gör och benämner. 

 

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

 

Genom bygg och skapande får vi möjlighet att pröva: antal, former, höjd, längd, bredd, geometriska former, hållbarheten i ens konstruktion, stor-större-störst, liten-mindre-minst, rumsuppfattning, olika byggtekniker, vad fungerar vad fungerar inte? 

 

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

 

Vi tar in naturen i bygg och skapande med pinnar, stenar. Kan vi bygga högt med stenar? kan vi bygga långt eller kort med pinnar? 

Vi tar in naturmaterial för att skapa kreativt i atèljen.

 

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

 

Använda sin förmåga att skapa med händerna och känna in hur man ska hantera materialet när vi bygger och konstruerar för att det exemplevis inte ska rasa.

Estetiska uttrycksformer bidrar till att använda sina händer till att skapa, skapa med olika verktyg såsom pensel, ska man "vara lätt på handen" för att kunna få finare penseldrag? något vi utforskar tillsammans med barnen eller att kunna hantera en sax och klippa, ta av tejp och tejpa fast något, använda limstift.

 

Vilka är projektets demokratiska möjligheter, hur kan ni inkludera barnkonventionen i ert arbete?

 

Vi tar hänsyn till barnens tankar, upplevelser, erfarenheter, idèer. Vi ser till att alla barn får komma till tals genom mindre sammanhang och göra barnen delaktiga i beslut och planering. Det kan bla ske genom omröstning för att ge ett exempel.

 

Vilka är projektets skapande möjligheter?

 

Grundtanken kring bygg och estetiska uttrycksformer bygger på att skapa. Skapa och konstruerar men i två olika kontexter. Bygg och konstruktion med byggmaterial. Barnen får använda fantasin, inspiration från bilder eller utifrån uppdrag.

Skapandet i ateljen utgår från känslor, fantasi, uttryck av erfarenheter.

 

Vilka är projektets digitala möjligheter?

 

Vi kan visuellt stimulera barn genom att ge inspiration genom att projicera bilder på vägen som ett komplement till deras egen fantasi och egna problemlösning. iPaden har olika appar som är till för skapande.

 

 

Gör en struktur kring undervisning utifrån ert projektval

 

Vi arbetar i mindre grupper om 3 barn vid varje undervisningstillfälle

Vecka 1: tisdag 3 barn, onsdag 3 barn, torsdag 3 barn

Vecka 2: tisdag 3 barn, onsdag 3 barn, torsdag 3 barn

På 14 dagar har vi gått igenom barngruppen på 18 barn. 

Vi reflekterar hur det har gått och hur vi går vidare på varje avdelningsreflektion var fjortonde dag.