Utbildningsplan Diamanten /Kristallen HT-22

Gemensam årsstruktur för alla förskolor i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning

Utbildningen ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ditt barn går på. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan förskolan skapa och dela kunskap om vad som leder till framgångsrika arbetssätt.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Utbildningsplan för avdelning 

Diamanten/Kristallen förskolan Ädelstenen Östberga förskolor

 

Mål som genomsyrar utbildningen

Det pedagogiska uppdraget innebär att lägga grunden för ett livslångt lärande. Östberga förskolors utbildning präglas av goda pedagogiska relationer, den ska vara trygg, rolig och lärorik för alla barn som deltar. Vi erbjuder en trygg omsorg och skapar förutsättningar för alla barns utveckling och lärande, i nära samverkan med hemmet. Personalen och ledningen har ett stort fokus för att säkerställa att barn med särskilda rättigheter erbjuds de förutsättningarna som krävs för att de ska kunna utvecklas så långt så möjligt. Den sociala hållbarhetsdimensionen som handlar till stor del om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov står också i fokus för både ledningen och personal.   

Utbildningen vilar på den värdegrund som anges i förskolans läroplans värdegrundskapitel, jämte barnkonventionen, där demokratins principer, rätten till inflytande, individens okränkbarhet, barnens rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar, rätten att lära med lust och nyfikenhet, omsorg, rättvisa, medmänsklighet och jämställdhet utgör en stark och tydlig vägledning för allt som sker i förskolan.

 

 Tema:
 Övergripande tema på Östberga förskolor är hållbar utveckling med underrubriken Kreativa processer för att odla hållbarhet. ”En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig”.  Inom detta tema sätts även mål för språk, matematik, naturvetenskap och hälsa och välbefinnande.   

 

Som underlag för utbildningen i hållbar utveckling använder vi OMEPS:s bedömningsskala för lärande för hållbar utveckling. OMEP:s bedömningsskala  kan användas av enskild förskolepersonal eller grupper inom förskolan för att granska arbetet med hållbar utveckling. Bedömningsskalan kan hjälpa och stödja förskolepersonal och enhetschefer att prioritera vad man behöver utveckla och hur detta kan göras i förhållande till lärande för hållbar utveckling i förskolan. Alla avdelningar inom Östberga förskolor har använt OMEP-skalan för att utvärdera sitt arbete med hållbarhet samt för att planera framåt vilka områden varje avdelning behöver fokusera extra på. Hållbarhetsarbete delas upp i tre dimensioner; social, ekologisk och ekonomisk. De tre dimensionerna är likvärdiga och bör sammanflätas för att ett hållbart arbete ska kunna uppnås.

 

                                                   

 

Utifrån OMEP-skalan har vi inom Östberga förskolor valt ut tre underrubriker, en från varje dimension, att fokusera extra på och utveckla under året. Kopplat till dessa underrubriker har vi även valt ut mål från Läroplanen för förskolan (2018) att arbeta med.

De underrubriker vi har valt att fokusera extra på inom de olika dimensionerna är:

•       Social dimension – jämställdhet och jämlikhet

•       Ekologisk dimension – hälsa och välbefinnande

•       Ekonomisk dimension – minskad konsumtion   

                                           

Mål i läroplanen som är i fokus för läsåret 2022/2023 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla…  

-förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling

-ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

-sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet

-motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktig det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

-förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhället påverka varandra.

 Förutom ovanstående läroplansområde får barnen också möta matematik i olika former och sammanhang med riktning mot läroplanens mål kring detta.  

Vilka förutsättningar för lärande finns?

Vår verksamhet är utformad utifrån en helhetssyn på barn och barns behov. Barnen erbjuds stimulerande lärsituationer i meningsfulla sammanhang, det vill säga att all undervisning i utbildningen utgår från barnets förutsättningar och behov samt intresse och redan erövrade kunskaper. Detta tillsammans med en trygg omsorg, där vi pedagoger med en trygg famn alltid är närvarande för att stötta, förklara, gör att det bildas en helhet av lärande och god omsorg. Vi anpassar verksamhet och ger särskilt stöd till de barn som behöver och ger alla barn förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Vi erbjuder barnen en rik språklig kommunikativ miljö. En miljö där det finns god tillgång till böcker, texter, media, bilder med mera men också gott om tid för barns egna samtal och berättande. Under dagen utnyttjas alla situationer till barnens språkutveckling, för oss innebär det att vi alltid använder oss av ett målmedvetet språkutvecklande arbetssätt. I vår planering av lärandemiljöer och -situationer utgår vi alltid från de fyra huvudprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter:

• Skydd mot diskriminering - Kan alla vara med? § 2

• Barnets bästa -Är detta det bästa för barnet? § 3

• Rätt till liv och utveckling - Kan vi göra någonting mer? § 6

• Rätt att bli hörd-Vad tycker barnet? § 12

 

Vilken social miljö erbjuds?

I vår verksamhet arbetar vi aktivt för att främja delaktighet i samspel och lek. Därav finns alltid i barnens närhet närvarande deltagande vuxna för att stötta, förtydliga och förklara. Vi erbjuder alla barn del i gemenskap varje dag. Exempelvis genom sång, musik, sagoläsning och lekgrupper. Vi arbetar aktivt för att skapa förutsättningar för att alla barn ska uppleva begripliga, hanterbara och för dem meningsfulla sammanhang. Med andra ord en tydlig strukturerad verksamhet med närvarande aktiva pedagoger där fokus ligger på barnen.

Främjande insatser

Vi skapar möjligheter för alla barn att få tillgång till kommunikation utifrån sina egna förutsättningar. Barnen erbjuds olika möjligheter till språk och kommunikationsutveckling och verksamhet erbjuder alla barn olika sätt att lära och uttrycka sina kunskaper. Vi pedagoger använder olika kommunikationssätt som kompletterar varandra för att uppmuntra språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, bilder och tecken (TAKK). Materialet är anpassat efter ålder och intresse samt är lättillgängligt för alla barn. Vår dag bygger på en tydlig grundstruktur med väl avvägda rutiner som skapar trygghet och förutsägbarhet. Vi utgår dessutom från undervisningssituationer i både större- och mindre grupper.

Förebyggande insatser

Mängden intryck begränsas visuellt och ljudnivån försöker minskas. Rummen är tydligt inredda utifrån ämnesområden för att skapa tydlighet. Vi ger även tydliga uppdelade instruktioner till de barn som behöver. För att möjliggöra att varje barn vistas i meningsfulla sammanhang anpassas undervisningsgrupperna efter barnens behov.

Övergripande arbetssätt

·    För att skapa ett gott och tryggt klimat kommer vi att ha väl avvägda och tydliga rutiner och regler

·    Vi pedagoger ska vara strukturerade och veta vad vi alla ska göra och vilka ansvarsområden vi har

·    Vi pedagoger ska bemöta barnen och deras vårdnadshavare på ett professionellt och hjärtligt sätt

·    Varje vecka ska vi ha en grundplanering som alla pedagoger är delaktiga i och medvetna om. Detta underlättar också snabba beslut om något behöver ändras vid till exempel personals frånvaro

·    Vi ska ha tydliga syften med vad vi gör och varför men även samtal om hur vi gör

·    Språk är alltid i fokus

·    Utbildningen sker i demokratiska former och vi lägger grunden för ett förhållningssätt med strävan mot ett hållbart samhälle

    · Till i stort sett all undervisning utifrån läroplanens mål kopplas till någon form av skapande aktivitet. Barnen ges även stort utrymme för egeninitierat skapande.

 

 

Avdelnings delmål och förväntat resultat per läroplans område där vi alltid utgår från didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka

Övergripande:

Läroplansmålet: 

…förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Delmål: 
Alla barn ska befästa beteenden som syftar till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Barnen ska utifrån sina förutsättningar och eller kunskapsnivå allteftersom få en förståelse för varför vi utför handlingar som ska syfta till en hållbar framtid

Vilket förändrat kunnande förväntar vi oss att det ska ske hos barnen:
Barnen har förankrat förhållningsätt och beteende som syftar till en hållbar utveckling från de tre olika dimensionerna.
Exempelvis

-släcka lampor när man lämnar ett rum, stänga av vattenkranen, vara sparsam med papper och källsortera

-värna om sin miljö exempelvis städa efter sig och vara rädda om leksaker och material

-ta lagom med mat

-värna om djur och natur

-god kamrat

för de äldre barnen även kunna utifrån erövrade  kunskaper och ökad förståelse samtala och berätta om varför vi ska agera på ett visst sätt i olika situationer ex ute i naturen vid matsituationen och som goda kamrater.

Arbetssätt och undervisning
Arbetet med hållbar utveckling genomsyrar hela vår utbildning vilket då ligger till grund för både planerad och spontan undervisning. I den planerade undervisningen delas barnen in i olika mindre grupper och har under veckan bestämda dagar med undervisning kopplad till de för läsåret förutbestämda läroplansmål. Vi kommer  tillsammans med barnen källsortera, besöka återvinningen vistas i skog och natur med fokus på mångfalden i natur och djur. Vi är närvarande pedagoger som agerar tydliga förebilder för att stötta och vägleda barnen i sina ageranden. Detta vid exempelvis rutiner, matsituationen, egeninitierad lek, skapande, uppstådda konflikter med mera. Stort utrymme och mycket tid ges för barnens reflektioner, eftertanke och samtal för att på så sätt stötta barnen i att se orsak och konsekvens, det egna valet.

 

Ekonomisk dimension – minskad konsumtion

Utifrån denna dimension har vi valt att lägga stort fokus på minskad konsumtion men området berör även många delar från det naturvetenskapliga området samt språk .

Läroplansmålet:

förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhället påverkar varandra

Delmål:

-alla barn ska erbjudas en utbildning som lägger grunden och en förståelse för hur människor, natur och samhället påverka varandra.

-en undervisning som ger ökad kunskap om nordiska djur och natur

- kunskap om årstidsväxlingar (kretslopp)

-erbjuda barnen en utbildning  som grundlägger  beteende för en positiv påverkan på miljö och samhälle mot ett mål att minska matsvinnet

Vilket förändrat kunnande förväntar vi oss att det ska ske hos barnen:

-Barnen har befäst beteende som exempelvis ta lagom med mat skrapa sin tallrik i återvinningskärl, släcka lampor, stänger av vattenkranar etc

- Ökad förståelse varför vi inte ska kasta mat och förståelse för återvinning och återbruk.

-En ökad kunskap om våra djur i skogen.

-Barnen är rädda om sina egna och andras saker och vårt material.

-Påvisar kunskaper kring olika årstider och vad som händer i naturen,

Arbetssätt:

Vi vuxna är tydliga och goda förebilder som vid behov stöttar förklarar och påminner barnen i olika sammanhang och situationer. Barnen delas också in i olika grupper, beroende på ålder, där undervisning sker bland annat i skogen och vid matsituationer. Olika typer av litteratur används även i detta sammanhang för att skapa förförståelse, förtydliga och väcka nyfikenhet. Även olika appar och filmer används i utbildningssyfte.

Undervisning:

En dag i veckan, utifrån ålder, undervisning olika grupper i skogen med fokus på ”skogens djur” och om vikten av att värna om naturens mångfald och människans påverkan. Vi kommer här även till vis del påvisa enklare kretslopp.

Genomtänkta matsituationer där fokus läggs på vad vi äter, hur mycket mat man ska ta och att vi ska återvinna mat som slängs. Barnen tränar på att lägga upp sin mat på tallriken för att på så sätt ta "lagom" med mat men också för att öka viljan till att prova allt som erbjuds,

Efter måltid får barnen väga matsvinn och dokumentera detta för att försöka skapa en viss förståelse för hur mycket som slängs och varför vi ej ska göra detta. 

Matråd med avdelningens äldsta barn där samarbete med förskolans kock sker

 

Social dimension – jämställdhet och jämlikhet

Läroplansmålet:

…sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet

Delmål:

-förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald med fokus på en förståelse för alla människor lika värde och rättigheter.

-Varje  barn ska då utifrån  ålder, nivå och förutsättningar erbjudas en utbildning som uppmärksammar den mångfald som bland annat  finns i vår förskola. Exempelvis  i form av språk, musik, dialekter, kläder olika familjekonstellationer mm.

-Alla barn ska anpassat efter ålder, nivå och förutsättningar få möta normkritisk litteratur 

-Erbjuda alla barn ett rikt kulturutbud för ett ökat intresse.

Vilket förändrat kunnande förväntar vi oss att det ska ske hos barnen:

-En lust, glädje och nyfikenhet till att vilja delta i olika former av kulturutbud.

-En förståelse för att vi alla är olika men ändå lika. att  alla människors har rätt till egna känslor, tankar och vilja. 

Arbetssätt:

Närvarande pedagoger som förklarar och vägleder barnen i uppkomna konflikter, missförstånd och uppmuntrar ett positivt synsätt på frågor kring mångfald och alla människor lika värde. Utifrån särskilda händelser och ofta med hjälp av litteratur diskutera frågor utifrån ett normkritiks perspektiv och alla människors rätt, Pedagoger har ett normkritiskt förhållningsätt där vi själva agerar positiva förebilder. Genomtänkt neutralt material som uppmuntrar till delaktighet för alla barn. Aktivt användande av förskolornas bibliotek och dess utbud men även samarbete med det lokala biblioteket i områdets kulturhus. Deltagande i det kulturella utbud vi erbjuds exempelvis teater, musikstunder. 

Undervisning:

Utifrån ovanstående läroplansmål sker undervisning både i större och mindre grupp beroende på ålder och intresse.

Boksamtal med fokus på normkritiks litteratur

Både planerade och spontana (vid uppkomna situationer) samtal och diskussion med barnen.

Sång och musikstund varje dag där vi erbjuder material från olika kulturer

Minst en gång/vecka olika former av skapande aktiviteter.

 

Språk:

Utifrån  den Sociala dimensionen kopplas även vårt språkutvecklande arbete. 

Ø   Läroplansmålet: 

…ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

Delmål:
Barnen födda -17 ska erbjudas en utbildning som skapar förutsättningar att utveckla språkliga kunskaper och färdigheter till att kunna berätta, leka med ord och uttrycka tankar

Vilket förändrat kunnande förväntar vi oss att det ska ske hos barnen födda -17:

Barnen  kan vill och vågar utifrån sina egna förutsättningar återberätta händelser och upplevelser. Kan återberätta sagor och berättelser och med egna ord uttrycka tankar och argumentera för sin sak

Delmål:
Barnen födda -20 och -21  erbjudas undervisning mot ett ökat och rikare ordförråd med fokus på substantiv och verb för att utifrån sin egen förmåga berätta och uttrycka tankar.

 Vilket förändrat kunnande förväntar vi oss att det ska ske hos barnen födda - 20 och -21:

Barnen har fått en större språklig förståelse och ett ökat ordförråd, kan vill och vågar i olika sammanhang använda det språk de hittills erövrat. Kan sätta ord på det som sker och det de vill.

Arbetssätt:

Vi är närvarande pedagoger som alltid har språket i fokus - oavsett ämnesområde och/eller undervisningssituation. (TAKK) används som ett komplement till det talade språket. Flera gånger i veckan delas barnen in i mindre grupp där de erbjuds utmanande och utvecklade språkliga aktiviteter. Mycket tid ges till barnen för deras egna tankar funderingar och berättande. Många av våra projekt utifrån olika teman är ofta kopplat till olika former av textgenrer där vi använder oss av förskolans eget bibliotek samt biblioteket i områdets kulturhus

Vi pedagoger är goda språkliga förebilder och medvetna om hur vi använder språket på ett för alla barn utvecklande sätt. Exempelvis att till barnen ställa så kallade öppna frågor som till exempel vem, var, hur med mera men också att använda ett varierat språk för att utmana samt ge dem ett rikare språk med många synonymer.

I det språkutvecklande arbetet är det viktigt att utgå från barnens intressen och behov, men det är även av stor vikt att skapa ett gott tillåtande klimat där barnen vill och vågar använda sig av sitt språk oavsett nivå. Ur dessa vardagliga- och meningsfulla sammanhang både i planerade- och spontana undervisningssituationer) skapas möjligheter för barnens egna tankar, känslor och värderingar att blomstra.

Undervisning:

Inom olika ämnesområden plockas alltid några fokusord ut. Med detta menas att vi i planering för undervisning plockar ut ord och/eller begrepp vilket extra fokus ska läggas.

Barnen kommer under veckan erbjudas flertalet lässtunder i mindre grupp och en gång per vecka delta i mindre läsgrupp med boksamtal i fokus.

Cirka en gång per vecka ha så kallad språklek där genomtänkt språkutvecklande material används för lekar och spel mm. 

I undervisning kopplat till våra läroplansmål använder vi oss av olika litteraturgenrer exempelvis faktatexter 

Barnen möter en språkutvecklande miljö där texter och bilder får stort utrymme. 

Sång och musikstunder som innehåller rim, ramsor samt texter av olika karaktärer och från olika kulturer

 

Ekologisk dimension – hälsa och välbefinnande

kopplat till rörelse, hälsa och välbefinnande/språk

Läroplansmålet: 

…motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktig det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande

Delmål:

 -Barnen ska erbjudas pulshöjande aktiviteter varje dag för att öka konditionen och väcka lusten till fysiska aktiviteter.

-Barnen ska ges aktiviteter och undervisningstillfällen för att öka sin ”förståelse för vikten av att ta hand om sin hälsa”. Med fokus kring vad vi äter och hur vi rör oss.

-Barnen födda -20 och -21 ska även erbjudas undervisning som syftar till ökad kroppsuppfattning och kroppskontroll (motorik) samt ökad balans.

 

Vilket förändrat kunnande förväntar vi oss att det ska ske hos barnen:

-Barnen har fått kunskaper kring nyttig och hälsosam mat och ökad nyfikenhet och lust att smaka nya rätter och äta mer grönsaker.

-En ökad ork samt vilja och lust  till att delta i rörelse och hälsofrämjande aktiviteter.

 -De yngre barnen har fått en ökad ork kroppsuppfattning samt motorik och balans

Arbetssätt: 

Vi utmanar och uppmuntrar barnen till olika former av pulshöjande aktiviteter. Genomtänkta matsituationer där barnen uppmuntras till att prova nya rätter och smaker

 

Undervisning:

Barnen får delta i dukning och presentation av dagens lunch med fokus på ökad kunskap kring vad vi äter och varför

Teman kring frukt och grönsaker.

Varje onsdag besöka skolans gymnastiksal för motoriskt utmanande, roliga och pulshöjande aktiviteter.

Besök i skog och olika parker.

Längre promenader

Matråd för de äldre där vi samarbetar med förskolans kock

 

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Lärlogg för barngruppen

I lärloggar kommer du som vårdnadshavare med barn i förskolan kunna ta del av barngruppens undervisning och aktiviteter. När dessa publiceras får du en notis i skolplattformen.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Individuell lärlogg

I samband med uppföljnings- och utvecklingssamtal får du som vårdnadshavare ta del av och samtala kring dokumentation över ditt barns utveckling, lärande och förändrade kunnande i förhållande till förskolans utbildning.