Pedagogisk planering - Takten 1 22/23

Pedagogisk planering för Takten 1, läsår 22/23.

Att göra demokrati -      Barns röster i en hållbar värld med början i Halmstad

Innehåll, syfte och mål 

Övergripande syfte för hela förskolan

Lineheds förskola skall lägga grund för en aktiv delaktighet i samhället och synliggöra barnens röster. Alla barn som går på Lineheds förskola ska ges förutsättningar att utvecklas till aktiva Världsmedborgare.

Vi behöver stärka och utveckla förskolans demokratiuppdrag och förstå vikten av det i vår undervisning. Men även vad demokrati är och hur vi gör det i praktiken. Att ha ett utvecklat språk är en förutsättning för att kunna göra sin röst hörd och kunna vara med och påverka, få ett reellt inflytande och vara delaktig. Barnen ska erbjudas rikliga tillfällen att uttrycka sig och reflektera på många olika sätt verbalt och i estetiska lärprocesser.

En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig (Skolverket Lpfö 18​).

Avdelningens syfte 

Vi strävar mot att barnen ska känna att deras röster är viktiga och att de blir hörda samt lyssnade till. 

Vi strävar efter att låta barnen känna att de kan påverka, ha inflytande och vara delaktiga i sin undervisning på förskolan.  

Vi strävar efter att alla barn ska få möjlighet att med stöd av olika språk kunna uttrycka sig, förstå och bli förstådd. Barnen ska erbjudas rikliga tillfällen till olika estetiska uttryckssätt.

Barnens frågor, funderingar och utforskande ska vara vägledande för undervisningen.

Stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vårt arbete grundar/stödjer sig på följande:

Bäckström (2018, s. 36) "Barnen behöver en miljö som inte är för tillrättalagd utan som provocerar, utmanar och lockar till ett stegrat undersökande." 

 

Åberg och Lenz Taguchi (2018, s.195) "Barns skapande med olika uttrycksformer handlar inte enbart om övning utan om att få tillgång till fler sätt att reflektera. Varierande uttryckssätt, och varje material med sina specifika egenskaper, lockar fram olika idéer och tankar."

 

Björklund (2014, s. 205) "Styrkan att kunna uttrycka tankar och åsikter, samtidigt som man också ska kunna ta del av andras, är sannerligen en del av arbetet för att skapa en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är starkt förbundet med demokrati."

 

Elfström (2008, s. 21) "Det är när barnen har fått hålla på ett tag med att observera, samla, sortera och leka som de blir mottagliga för information och fakta. Detta behöver de dessutom för att komma vidare i sitt undersökande."

 

Björklund (2014, s. 205) "Styrkan att kunna uttrycka tankar och åsikter, samtidigt som man också ska kunna ta del av andras, är sannerligen en del av arbetet för att skapa en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är starkt förbundet med demokrati."

 

Åberg och Lenz Taguchi (2018, s.195) "Barns skapande med olika uttrycksformer handlar inte enbart om övning utan om att få tillgång till fler sätt att reflektera. Varierande uttryckssätt, och varje material med sina specifika egenskaper, lockar fram olika idéer och tankar."

 

”Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.” (Unicef, u.å).

 

Bengtsson och Bladini (2012) menar att delaktighet är ett begrepp som involverar alla aktörer och att delaktighet görs genom att barns olikheter även ses som deras tillgångar. Ett sätt för att öka delaktighet menar de, är att utgå från barnets egna erfarenheter och ta deras uttryck och åsikter på allvar.

 

Karlsson (2014) förklarar demokrati i förskolan som att barn är med och påverkar sin egen tillvaro. Demokrati går således hand i hand med inflytande då även inflytande handlar om att påverka sin tillvaro (Arnér, 2009). Dock menar Karlsson (2014) att det är förskollärare som skapar rum och tillfällen för att demokrati kan utövas av barnen, vilket lägger en stor vikt vid att förskolläraren ser och anser att demokrati är viktigt.

 

Demokrati förutsätter kommunikation, språk, lyssnande och en vilja att öppet och ärligt kunna förstå en annan människas önskningar och motiv. Men också att kunna locka fram det som ligger i sin linda – att skapa möjligheter till ord, språk och formuleringar. De estetiska uttryckssätten ger barnen redskap att formulera sina tankar, idéer, hypoteser, känslor och erfarenheter på sina egna villkor (Tuvhav Gullberg, 2022).

Planera och genomföra

• En barn- och kunskapssyn som utgår från att barn är kompetenta, och ges möjlighet att bli sitt bästa jag under hela dagen: Vi skapar förutsättningar i lärmiljöerna för att barnen ska kunna ta egna initiativ under dagen. Genom att utmana och ge stöd uppmuntrar vi barnen att tro på sin egen förmåga.
• Ett projekterande arbetssätt med en utforskande och utmanande undervisning för att få synliggöra tankar, ställa hypoteser och få pröva dem: Vi har en levande pedagogisk dokumentation som synliggörs i miljön och reflekteras av barn och pedagoger tillsammans. Den pedagogiska dokumentationen synliggör det pågående undersökandet och möjliggör för oss att utgå från barnens frågor och undringar. Vi utmanar barnens funderingar och uppmuntrar dem att utveckla sina tankar genom att ställa produktiva frågor.
• Olika gruppkonstellationer som möjliggör:
• Dialog: Vi arbetar i mindre grupper för att alla barn ska bli sedda, hörda och lyssnade på. Vi uppmuntrar de språk som talas av barnen genom att visa intresse för deras olika första språk. Vi språkduschar barnen med det svenska språket i undervisningen och använder bildstöd, TAKK och bok- samt bildsamtal.
• Reflektion (ex. EPA-modellen; Enskilt, Par, Alla): Efter aktiviteterna försöker vi reflektera över det vi gjort. 
• Att få och skapa produktiva frågor att undersöka (påverka undervisningen): Barn med olika förkunskaper och erfarenheter samt barn med olika verbala förutsättningar blandas i olika grupperingar för att stötta och hjälpa varandra.
• Att lära tillsammans och av varandra: Vi uppmuntrar barnen att lyssna på varandra samt att ta hjälp av varandra i olika situationer.
• Relationella perspektivet- att förstå och göra sig förstådd- (Sven Persson): Vi använder varandras och barnens språkkompetenser i vardagliga situationer. Vi tolkar barnens kroppsspråk och sätter ord på deras känslor, gester och mimik. Vi använder TAKK och bildstöd samt låter barnen uttrycka sig med olika estetiska uttryckssätt (100-språkligt).
• Barns delaktighet och inflytande: Vi utgår från barnens intressen och frågeställningar i undervisningen. I undervisningssituationer fördelar vi talutrymmet och möjliggör för barnen att samarbeta. I möjligaste mån är barnen med och bestämmer vad som ska synliggöras på Unikum i veckobreven samt formulera sina egna lärloggsinlägg.
• Kreativitet och de hundra språken med variation av material, tekniker och arbetsformer: Barnen erbjuds olika estetiska uttrycksformer för att förmedla sina tankar och åsikter, både under spontana och planerade undervisningstillfällen. Vi erbjuder olika material, tekniker och miljöer, både ute och inne, för barnen att lära med, om, i och genom. Vi använder oss av olika tekniker och strategier för att nå alla barn, bland annat upprepning av undervisningen för att barnen ska ha valmöjligheten att delta eller iaktta innan de väljer att delta.
• Lärmiljöer som är Tilltalande, Tillgängliga, Tillåtande, Tydliga och Tid samt möjliggör undervisning mot alla mål under hela dagen. (använd ex. Lotusdiagram): Barn och pedagoger skapar tillsammans tydliga lärmiljöer med bilder och text som stöd. Lärmiljöer introduceras av pedagoger för barnen och vi samtalar om och utforskar materialen, aktiviteterna, rutinerna tillsammans. Pedagogerna använder TAKK, bildstöd samt upprepning för att öka tillgängligheten till undervisningen och en plats i gruppen. Närvarande pedagoger ökar möjligheterna till inkludering i barngruppen. Vi strävar efter att ha ett brett utbud av material i våra lärmiljöer.
• Vårdnadshavares möjlighet till inflytande: I vardagliga möten skapar vi relationer till vårdnadshavarna och med Unikum ges vårdnadshavare möjlighet att skapa sig en inblick i verksamheten. Vid vårdnadshavarmöten får vårdnadshavare möjlighet att delge sina tankar kring projektarbetet samt verksamheten i övrigt. Digitala hjälpmedel och kontakttolkar stöttar oss i kommunikationen med vårdnadshavare.

• En språkutvecklande, demokratisk och projekterande undervisning
  • med kreativitet och hundraspråklighet med variation av material, tekniker och arbetsformer
  • för att synliggöra tankar, ställa hypoteser, pröva dem samt dra slutsatser
  • med utmanande produktiva frågor såsom; hur tänker du? Hur tror du att? Kan du berätta?
  • Erbjudas delaktighet i val och beslutfattande processer som rör barnen genom att rösta, argumentera och föra dialog med varandra. 

Undervisning under hela dagen

• Välkomnande över hela dagen: Vi välkomnar barn och tilltalar dem med deras namn. Vi stöttar barnen i att komma in i pågående aktivitet och lek. Vårdnadshavare uppmuntras att komma in i verksamheten och ta del av dokumentation och få en glimt av barnets vardag här. Pedagogerna är med och introducerar material och är aktiva tillsammans med barnen.
• Lek: Vi iscensätter lärmiljöer, utifrån barnens intressen, som stimulerar fantasi och kreativitet. Samspelande pedagoger som sätter ord på känslor och handling, och introducerar nya ord och begrepp. Vi stöttar barn att komma in i leken och i olika gruppsammansättningar. Vid konflikter stöttar vi barnen i att hitta sätt att kommunicera och kompromissa. Vi erbjuder många olika material och aktiviteter att mötas kring. Material finns tillgängligt för barnen.
• Måltider: Barnen tar, med stöd av vuxen, mat själva vid matlinjen. Pedagoger uppmuntrar barn att smaka på olika mat och hjälper barn att uppmärksamma sin kropps behov och signaler. Pedagoger tar tillvara stunden för samtal med barnen och använder TAKK. Barn som ätit färdigt får sitta kvar vid bordet och erbjuds att läsa en bok tills alla barn ätit klart. När alla barn ätit klart dukar de, med stöd av vuxen, av efter sig.
• Tema/projekt: Barnen delas in i grupper på olika sätt för att främja förutsättningar för lärande och samlärande. Vi besöker platser utanför förskolan med cykel, buss och genom att promenera. Vi använder oss av olika tekniker, metoder, verktyg, redskap och estetiska uttryck för undersökande. Pedagoger stöttar barn i att uppmärksamma, ställa frågor kring och fördjupa intresset för olika fenomen. Barnens frågor och intressen leder innehållet i projektet.
• Aktiv läsning: Böcker finns tillgängliga för barnen på olika platser i lärmiljöerna. Böcker finns på olika språk. Vi läser för barngruppen vid ett planerat tillfälle varje dag, samt vid spontana tillfällen. Polyglutt används, på olika språk, vid läsning. Vi samtalar med barnen kring innehållet i boken och uppmuntrar dem att koppla till egna erfarenheter. 
• Tamburen vid ut- och ingång: Vid in- och utgång delar vi upp oss i mindre grupper. Pedagoger stöttar barnen att klä av och på sig själva, samt uppmuntrar dem att hjälpa varandra. Vi använder TAKK och bildstöd för olika klädesplagg. Barnens hyllor är namnade och de uppmuntras att hämta och hänga upp sina kläder och skor själva.
• Undervisning ute: Vi har undervisning både på förskolegården, i närområdet samt på andra platser i Halmstad. Vi rör oss utanför förskolegården med hjälp av cyklar och förskolebuss. Barnen erbjuds lekar och aktiviteter som har anknytning till det pågående projektet. Vi använder oss av aktivitetslådorna. Grupp- och rörelselekar. Samspelande pedagoger.
• Vila/avslappning: Barnens individuella sovrutiner följs. En pedagog bäddar ner och stannar hos de barn som ska sova tills de somnat. De barn som inte sover delas in i mindre grupper efter de förutsättningar som finns. Vi läser/berättar en bok/saga, har rörelsesaga eller kompismassage med de barn som inte sover.
• Hemgång/överlämning till vårdnadshavare: Pedagoger stöttar barnen i att själva berätta om sin dag och delger information till vårdnadshavare. Vårdnadshavare bjuds att komma in på avdelningen för att hämta barnet. All undervisning är kopplad till Läroplan för förskolan 18 och som vårdnadshavare kan du läsa den här på Unikum. 

Uppföljning, utvärdering och utveckling

På lärväggar i förskolan och lärloggar i Unikum kan ni följa vår undervisning samt gruppens och enskilda barns utveckling och lärande.