Vänskap

Vi ser vårt vänskapsarbete som en del av vårt arbete med likabehandling och normkritik samt för att främja relationer och skapa en trygghet och gemenskap i gruppen.

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

En stor del av vår grupp är nya så därför vill vi arbeta mycket med samarbete för att stärka gemenskap i gruppen. Vi vill också arbeta med att stärka barnens självförtroende och självkänsla för att barnen efter avslutad vistelse på Myran skall känna sig starka i sin identitet. Med gott självförtroende följer också god självinsikt. Vi arbetar också därför mycket med att utveckla deras sociala och empatiska kompetens, för att kunna använda sin förmåga att kunna våga vara sig själva samt att säga nej och stå upp mot saker som är fel i sin omgivning. En del av temat är också att arbeta med likabehandling och normkritik och alla människors lika värde. Vi ser också vårt vänskapstema som en del för att främja relationer och skapa en trygghet och gemenskap i gruppen.

Vi vill att de ska vara vetgiriga och ha lust att lära. Vi vill stimulera och utmana barnen så att de har tilltro till sin egen förmåga, genom vår tilltro följer också gott självförtroende.

Vi vill undersöka barnens tankar kring detta och använde det som utgångspunkt i vår planering av det pedagogiska arbetet genom bl.a. intervjuer.

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Våra utvecklingsområden är att barnen ska utmanas i sina tankar kring sociala dilemman, empati, vänskap, känslor samt identitet och identitetsskapande. 

 Prioriterat målområde:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

v  öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

v  förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

v  förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

v  respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna

 

Förväntat resultat:

Vi vill att barnen efter avslutad vistelse på Myran skall känna sig starka i sin identitet. Med gott självförtroende följer också god självinsikt.

Vi vill att barnen ska bredda sina sociala relationer, hjälpa varandra samt uttrycka större kunskap kring empati och sociala dilemman samt likabehandling och normkritik.

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

v  I vårt temaarbete läser vi böcker som tar upp aktuella ämnen och samtalar kring dessa.

v  Titta på filmerna från UR om ”djuren på djuris”.

v  Vi vill ta fram trivselregler med barnen.

v  Vi uppmärksammar Rocka sockorna dagen, West- pride samt barns rättigheter i den delen av vårt arbete.

v  Genomföra intervjuer med barnen undersöker vi deras sociala situation i verksamheten. Vi ställer också frågor om normkritik. Vi sammanställer ett sociogram för att undvika att ingen ska vara utanför. Intervjuerna utgör också en grund i vår planering av vårt hälsotema och vårt arbete med normkritik och likabehandling.

 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande:

Vi planerar innehållet i undervisningen efter barnens kompetens. Vi använder oss av kompletterande kommunikationsstöd vid behov. Vi uppmuntrar barnen att tro på sin kompetens och att inte vara rädda för att misslyckas, att det är viktigt att prova för att lära sig.

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute:

Vi har arbetat mycket med tillgängligheten i verksamheten genom att vi har satt upp bilder som tydliggör var sakerna ska vara. Vi har valt att inte ha så mycket leksaker och barnen ska få möjlighet att skapa det de vill ha i sin lek för att utöva sin fantasi och tillit till sin egen förmåga. Detta gör också att vår avdelning inte blir så genusuppdelad med t.ex. dockor och bilar.

Vi kommer utvärdera svaren från våra intervjuer och våra aktiviteter. Vi har en punkt för både temaarbete samt likabehandling och normkritik på vår dagordning för vår planering. Det möjliggör reflektion kring detta regelbundet på vår gemensamma planeringstid. Vi ska arbeta med det under hela läsåret. Vi ska samtala med barnen kring frågor som berör temat när de uppkommer i vår dagliga verksamhet.

•  

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?