Bilaga, Pedagogiska lärmiljöer

Bilaga för pedagogiska lärmiljöer

Ställningstaganden Lärmiljöer, skapat 2021 

- skapa en likvärdig och tillgänglig miljö för barnen. 

 

1. Styrdokument 

Miljön ska vara inspirerande för att inbjuda barnen till upptäckande, och utforskande, skapande, eget tänkande, förundran, gemensamt arbete, förhandlande och reflekterande. 

 

Förskolans miljöer ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan könssterotypa uppfattningar. Miljön i förskolan ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela, utforska, väcka nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära (Lpfö 18). 

 

De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga som grund för utformningen av miljö och planeringen av utbildningen (Lpfö 18, sid 16) 

 

Enligt Skollagen ska förskolan vara likvärdig utifrån tre grundläggande aspekter: Barn ska ha lika tillgång till och lika kvalitet i en utbildning som också ska verka kompenserande (Sven Persson). 

 

Barnets utbildning ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga (Barnkonventionens artikel nr 30) 

 

2. Teoretiska utgångspunkter 

I de teoretiska ställningstaganden utgår vi från den pedagogiska kompassen som har utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv (lärandeteori) samt posthumanistiskt perspektiv (kunskapsteori).  

 

Vi utgår från att lärande sker i relation till andra, att pedagogiska relationer (personalens förhållningssätt) av hög kvalitet har betydelse för det lärande som sker samt att barnens lärande är transdisciplinärt.  

 

Grunden i ett sociokulturellt perspektiv är att lärandet sker tillsammans med andra. När vi utgår från sociokulturell teori innebär det att lärandet ses som relationellt. Vi fokuserar på det sammanhang som barnet befinner sig i och hur det påverkar barnets utveckling och lärande samt erbjuda lärmiljöer utifrån barnets egna förutsättningar med möjlighet att lära och utvecklas (Lundström, 2019).  

Grunden i ett posthumanistiskt perspektiv är att lärande sker utifrån det som förekommer mellan miljön och människan i olika diskursiva sammanhang. Materialet ses som en aktiv agent som har en kraft att påverka, där kunskap uppstår i relationer mellan människor och material i olika miljöer (Vallberg Roth, 2017). Inom posthumanismen existerar det transdisciplinära lärandet som innebär att olika ämnen ses som sammanflätande i varandra. I relation till lärmiljöer innebär det att dessa behöver arrangeras så att material kan flyttas emellan de olika miljöerna. Inne och utemiljön ses som en helhet (Riktlinjer för pedagogiska lärmiljöer i förskolan, s. 7).  

Lärmiljöerna utvecklas ständigt vidare utifrån vad barnen utforskar just nu, vilken undervisning och vilka projekt som sker i rummen. Mötesplatser ändrar skepnad, material byts ut och testas på olika sätt i olika kombinationer (Vikingsen, 2020).  

 

 

Pedagogiskt material – formellt och informellt 

Formellt material är ett material med förbestämda lösningar där det finns ”rätt och fel” inbyggt i aktiviteten. Det kan vara färdiga mallar, stenciler, föreställande leksaker så som dockor, leksakskök, bilar etc.  

 

Informellt material är otvunget och mer fritt skapande där rätta svar och arbetsgång inte finns inbyggt i aktiviteten så som naturmaterial, ljus, ljud, återbruksmaterial etc. 

”Material som inte tvingar barnen i en viss riktning utan som ställer frågor, väcker hypoteser och en önskan att vilja experimentera” (Skolverket, utforska textvärldar Hvit, Strozzi 2006. S67).  

Både formellt- och informellt material behöver samspela på förskolan. Som pedagog behöver man göra aktiva och medvetna val vilket material som bidrar till god lek och barngruppens projekterande (Vikingsen, s 69-70). 

 

Möbler 

”Vi ger barnen makten över deras egen förmåga när vi anpassar möblerna efter deras kroppar” (Vikingsen s. 87). 

Förskolan är barnens arena och behöver därför vara anpassad efter dom. Det är barnens möbler och material som ska ta plats på avdelning. Detta ska också vara centralt och synas. Möbler ska vara inköpta med ett hållbarhetsperspektiv då de ska hålla över tid och kunna växla mellan barngruppens behov.  

Möblerna ska vara tillgänglighetsanpassade och främja dom ställningstaganden som förskolan gjort.  

 

 

 

 

 

 

 

3. Centrala begrepp för lärmiljöer - en likvärdig och tillgänglig utbildning. 

Lärmiljöerna i förskolan ska vara tillgängliga och självinstruerande, inspirera barnen, bygga på samarbete, utmana fantasin, det analoga och digitala ska samspela, lärmiljön ska också vara föränderlig utifrån barnens intressen. 

 

1. Tillgängliga och självinstruerande 

Material ska finnas i barnens höjd, där dörrhandtaget är ett riktmärke för maxhöjd för tillgänglighet. Barnen ska själva kunna förse sig med det material som de önskar arbeta med. En tillgänglig miljö ger möjlighet för barnen att öka sin självständighet och med detta stärka självkänsla och självbild.  

Exempel- i ateljén ska arbetsmaterial som färg, penslar och vattenmuggar finnas greppbart för barnen själva. 

Tänk in säkerhet kring material, hur dessa kan placeras för att minimera skador. Tänk på hur vi pedagoger kan se till att göra lärmiljön säker och undvika att minimera material.  

Exempel- limpistol med skyddshandskar och där sladden ligger stabilt på bordet. 

Lärmiljön ska ha en tydlig struktur där barnen får möjlighet att vårda materialet och plocka undan efter sig. Lärmiljön ska vara tydligt uppmärkt för att barn och pedagoger ska kunna strukturera och veta vart material hör hemma. 

 

2. Inspirera barnen 

Våra lärmiljöer behöver startas upp med en medveten pedagog som hjälper till att lyfta fram olika perspektiv och bredda tankesätten kring hur barnen kan arbeta med materialet och lärmiljön.  

 

Tänka aktivt kring att tillföra, välja bort material eller byta placering som kan utöka utforskandet vid mötesplatsen. Göra medvetna förändringar grundade på pedagogisk dokumentation. 

 

3. Bygga på samarbete och fantasi  

För att våra lärmiljöer ska bygga på samarbete, lust och fantasi behöver vi ha en variationsrik och flexibel lärmiljö där vi kan erbjuda barnen en mångfald av material, där vi berikar deras utforskande och lek samt deras språk, samarbete och handlingsutrymme. Syftet med våra olika lärmiljöer är grundade ur pedagogisk dokumentation och forskning. 

Pedagogers förhållningssätt är att inta ett medforskandeperspektiv där pedagoger är lyhörda och närvarande för barnens tankar och idéer som bygger på deras lust, fantasier och intressen som utvecklar barnens kommunikation och samarbete.  

 

4. Det analoga och digitala ska samspela 

Två aktörer som ska samspela och bindas samman för att ge näring till varandra. Våra lärplattor ska finnas lättillgängliga men med eftertanke på innehåll. Barnen ska vara aktiva producenter och inte konsumenter.  

Pedagoger är medveten och insatt i vilka appar som finns installerade på lärplattan och hur lärplattan används bland barnen.  

Ex. läsa böcker med digitala hjälpmedel så som ugglo. Eller när barnen leker och konstruerar att kunna förflytta sig med hjälp av digital teknik så leken får fler perspektiv. Att kunna projicera upp en tågräls när barnen leker tåg eller ha en miljö med hav när lek kring båt uppstår. 

 

5. Föränderlig/Transdisciplinär 

Vi ska forma miljön utefter barnens och sammanhangets behov. Att lärmiljön lever i samklang med det barnen intresserar sig för. Mötesplatser ändrar skepnad, material byts ut och testas på olika sätt i olika kombinationer. Lärmiljön ska vara formbar och gå att använda på flera olika sätt. 

 

4. Pedagogiska lärmiljöer inom- och utomhus 

Utifrån gemensamma ställningstaganden, centrala begrepp har en bas som innefattar dessa pedagogiska lärmiljöer framträtt (grupparbete mars 2021). 

 

 

Miljö för bygg och konstruktion-ska finnas inomhus och utomhus 

Miljö kring måltidssituationer-huvudsakligt fokus inomhus 

Miljö kring entré - hallsituationer – fokus inomhus 

Miljö kring hygiensituationer- fokus inomhus 

Miljö för estetiska lärprocesser- ska finnas inomhus och utomhus 

Miljö för att läsa, berätta och lyssna-ska finnas inomhus och utomhus 

Miljö för Vila och avskildhet 

 

Miljö för rörelse/motorik- huvudsakligt fokus utomhus 

Miljö för laboration, naturvetenskap och teknik- ska finnas inomhus och utomhus 

Miljö för hållbarhet – huvudfokus ute