Pippi Långstrump och pluttifikationstabellen

Utveckla förståelse för rum, tid och form och utveckla förmågan att förstå grundläggande egenskaper hos mönster,antal, och mätning med hjälp av ”Pippi Långstrump”.

I år kommer vi på Kärrabacken arbeta med ett gemensamt tema, valet föll på Astrid Lindgren. 

Utifrån analysen av förra årets språkprojekt, utvecklingssamtal och vår kartläggning av intresse erfarenheter och behov i vår nuvarande grupp  har vi beslutat oss för att fokusområdet på Äventyret kommer röra matematiska begrepp, och konkretisering av matematiska begrepp för att öka förståelsen av dessa. Vilket vi kommer göra genom att använda oss av Pippi Långstrump som projekt. 

Metod:  

Vi kommer fortsätta arbeta i våra små mötes-grupper, där vi arbetar med samma projekt, men de förutsättningar och intressen som finns i varje grupp utgör grunden till innehåll och aktiviteter i undervisningen.  Vi kommer att dela upp de matematiska begreppen och arbeta med dem under några veckor för att försöka fördjupa förståelsen kring varje begrepp. 

Matematiska begrepp som vi kommer arbeta med :

• Tid och Rumsuppfattning- innefattar kroppsuppfattning, lägesord, avstånd, riktning, läge
• Form - geometriska former
• Mönster- sortering, motsatser
• Mätning- förändring
• Antal

Vi kommer använda oss av Inspirations bilder, böcker , artefakter ( Pippi, Lilla gubben, Herr Nilsson osv) ,  olika matematiska aktiviteter och digitala verktyg,  för att försöka konkretisera begreppen. 

Förväntade effekter: 

• Vi vill att barnen ska bli medvetna om sin kropp och hur de rör sig i olika miljöer ( ute, inne, exempelvis)  
• Vi vill även att barnen ska få en förståelse för lägesord, såsom i, på över , under, bakom framför.
• Vi vill att barnen ska kunna namnge och känna till de geometriska formerna som finns i deras vardag. 
  
  
• Barnen ska ha kännedom om att det finns olika mönster och få chans att se olika mönster i vardagen
• Vi vill att barnen ska kunna sortera utifrån olika kriterier. 
• Barnen ska få erfarenhet av mätning. 
• Barnen ska känna igen siffrorna 1-5, och vilket antal de symboliserar. 
  
  (AktivaÅtgärder)
• Vi har nått vårt mål när barnen kan nämna att de lärt sig nåt, efter att de övat på det.

   

Vi ser att vi nått vårt mål när barnen kan använda sig av något/några av egenskaperna inom dessa begrepp för att lösa ett problem ( ex mäta något de byggt, med hjälp av sin kroppslängd) 

Dokumentation och planering: 

Vi planerar övergripande gemensamt inför de olika matematiska begrepp som vi arbetar ,med. Sedan planerar vi enskilt undervisningen i våra grupper här på unikum, då aktiviteterna kan variera utifrån gruppens förutsättningar och intresse. 

Vi dokumenterar på vår processvägg mha, bilder texter, fysiska föremål, skapande material osv. Processväggen används för att skapa undervisning hela dagen, spontana samtal och lärande har då möjlighet att uppstå mer frekvent. 

Vi reflekterar och analyserar innehållet i undervisningen genom att systematiskt göra nedslag mha av vår ”SKA”- struktur. 

Vi har intentionen att väva in vårt utvecklingsprojekt om ”lärmiljöer för alla utifrån alla barns förutsättningar”  där vi i år har fokus på utemiljön.

Vi använder oss av plattformen för matematik från Borås stad, som hjälpmedel för att hitta tips på passande undervisningsinnehåll. 

Litteratur och forskning: 

Reis (2011) beskriver hur yngre barn utvecklar sitt matematicerande i aktiviteter som inbjuder till ordnande. ”Begreppet matematicera betonar processen som genom handlingar ger barn verktyg för att lösa problem i vardagen”. 

Även Björklund(2007) redogör för att barn behöver se begreppet ett sammanhang, för att förstå vad begreppet innebär.  Storleksbegrepp som stor och liten erfars alltid i förhållande till något föremål. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,