Vad är vatten?

Vi kommer att utforska och experimentera med vatten! Barnens nyfikenhet kommer vara vår vägledning genom arbetet!

Kartläggning av barnens intressen

Alla barn är intresserade av vatten, men har olika förkunskaper. Vi har använt oss av intervju frågor ,iakttagelser och observationer för att se vad varje enskilt barn har för förkunskaper om vatten. Vi har valt att intervjua varje barn enskilt men även en gruppintervju. Följande frågor ställde vi till barnen i de enskilda intervjuerna;

1. Vad är vatten?
2. Hur låter vatten?
3. Vilken färg har vatten?
4. Vad har du vatten till?
5.  Vad kan du göra med vatten? 
6. Kan vatten se olika ut?
7. Kan vatten smaka på olika sätt?
8. Vart finns det vatten?
9. Vad finns (lever och bor) i sjöar och hav?
10. Vad är H2O?

Frågor vid gruppintervjun;

• Vad vill ni veta om vatten
• Finns det något spännande som ni vill göra med vatten?Vad vill ni veta om vatten?

Mål

• Eget formulerat mål

Barnen är delaktiga genom att vi kontinuerligt fortsätter att fånga upp barnens intresse.

Vi startar upp och utgår ifrån vad barnen svarade på den enskilda intervjun samt gruppintervjun. 

·       Barnen får ökad vetskap om vattnets olika former (fast, flytande, gas) och dess övergångar (vattnets kretslopp).

·       Bli medvetna om densiteten.

·       Vad som finns i sjöar och hav.

·       H20 vad är det? Molekyler.

 

• Läroplanens mål

Se nedan, kopplade mål från läroplanen.

Barnens erfarenheter

Genom svaren vi fick på den enskilda intervjun gör att vi får en inblick i var barnen befinner sig kunskapsmässigt om det valda området samt deras tidigare erfarenheter kring temat.

Frågor vi ställde till barnen i de enskilda intervjuerna och några av svaren;

1. Vad är vatten?

Nått man skall dricka, båtar kör där, att man skall må bra av vatten, gott, något som är blött, söla med vatten, simmar man i, havet, vattenpölar.

2. Hur låter vatten?

Plask när man badar, inget när man dricker, ösregn låter  SSSSSS, spolar vatten i kranen PLUPP PLUPP, havet låter som vågor, om man ljudar låter det VVVV första bokstaven är V, plask.

3. Vilken färg har vatten?

Vitt, grönt, blått, svart, spökvatten, mörkt i sjön som brunsvart, blått i havet, genomskinligt.

4. Vad har du vatten till?

Dricka, tvätta mig, ifall jag är törstig när jag äter mat, duschar, kissar och spolar med vatten, dricka te, bada.

5. Vad kan du göra med vatten? 

Vatten spray så man kan spruta på varandra, köra båtar i, laga mat, vattna blommor, om det regnar går jag in annars halkar jag på gräset, göra vattenfall, leka med, bada, geggamoja, hoppa i vattenpölar, skvätta, åka skridskor.

6. Kan vatten se olika ut?

Kallt, is, snö, mörkt och ljust i olika nyanser, blått på sommaren och vitt på vintern, när det kommer bubblor när man blåser ut luft under vattnet, is på vintern men om den spricker då finns det vanligt vatten under, det kan vara vågor.

7. Kan vatten smaka på olika sätt?

Blandat med saft/juice/frukt, saltvatten smakar salt, vanligt vatten inget, mörkt vatten smakar typ sand, i sjön smakar vattnet inte gott bara hemma, isglass, äckligt i vattenpölar, bubbelvatten, havsvatten smakar som kiss.

8. Vart finns det vatten?

Ute, nere i jorden, kranar ute och inne, duschen, vattnet kommer under förskolan i rör, långt bort där jag aldrig varit, regndroppar från träd,i en brunn ute rinner vattnet som regnat ner, himmel och moln, i en vattenpump, pool, damm.

9. Vad finns (lever och bor) i sjöar och hav?

Fiskar, hajar, maneter (bränn och vanliga) sjöljungfrun, taggar, ankor som simmar, runda bollsnäckor, delfiner, fiskebåtar, sjörövarskepp, fina röda blommor som flyter i vattnet, sköldpaddor, sälar, hummer, räkor, sand, stenar.

10. Vad är H2O?

2 stycken svarade vatten, några av dem som inte visste gissade (en potta, en fot, en haj, bo för fiskar, vatten, jätteorm, fyrkant)

 

Frågorna som vid gruppintervjun;

• Vad vill ni veta om vatten?

Grodor som lever i vatten och på blad. Vad bor och växer i havet? Snö och is hur blir det till? Hur gör man rent vatten? Vart kommer vatten ifrån?

• Finns det något spännande som ni vill göra med vatten?

Göra ett akvarium, Experiment, Göra snö och is, Se vad som händer med snö och is när det är varmt, Blanda vatten med olika saker, Vad flyter och vad sjunker.  

Insatser - åtgärder för att nå målet

För att nå målen vi har satt upp har vi valt att dela in vårt tema. Vi har valt att arbeta med varje del i cirka fyra veckor men kommer vara lyhörda och flexibla ifall något område behöver mer eller mindre tid, barnens intresse och nyfikenhet kommer att vara grunden i genomförandet. Har barnen många frågor och kommer på experiment som det vill genomföra ska det finnas utrymme för det. Vår grovplanering är ett ungefär på hur vi kommer att lägga upp temaarbetet. Vi har valt att ha ”tema-ord”, det ska vara ord som har en anknytning till temaarbetet vattnet. Vi delar in oss i 3 grupper för att ge alla barn möjligheter att komma med idéer, tankar och funderingar. Alla barn skall bli lyssnade på. Tema arbetet kommer att vara minst 2 dagar/vecka.

Vecka 42

Är vår uppstarts vecka. Vi kommer under veckan visa en youtube film som handlar om vattnets kretslopp. Uppstart av experimentet med glasburkarna (om vattnet dunstar) samt att introducera begreppet hypotes. Vad begreppet innebär och vad det innebär att ha en hypotes. Barnen ska själva få ha en hypotes om vad de tror kommer hända med vattnet i burkarna. Veckans ord; Hypotes.

Vecka 43, 44 & 45

Vattnets kretslopp kommer vara fokus under dessa tre veckor. Vi vill skapa ett eget kretslopp och det har vi tänkt göra genom att använda oss av olika material för att bygga ett eget kretslopp. Barnen kommer få vara med från start när vi startar upp det. Vi kommer även genomföra olika experiment där vi ser vattenånga på olika sätt. Barnen kommer få ha en hypotes om vad de tror kommer hända.
Veckans ord; Hypotes och kondens

Fortsätter att följa ”Burk experimentet” från uppstaten.

Vecka 46 & 47

Flyta/ sjunka är fokus den här veckan. Vi kommer ta reda på svaret på frågan som några av barnen ställde. Barnen får själva prova med olika material, vilka material som flyter, sjunker eller gör både och beroende på formen av materialet. Vi gör fler experiment där vi utmanar ytspänningen.  
Apelsin, flyter eller sjunker med skal och utan.
Vi gör bla. en paddelbåt (ur boken Teknikgrytan, sid 13)
Veckans ord: Densitet.
Fortsätter att följa pågående experiment.

Fortsätter att följa  de experimentet som vi startat upp. 

Vecka 48.

Repetering av tidigare område. Varje barn får göra en liten dokumentation om det vi gjort, Skriva, klistra in bilder mm. Göra lite experiment som barnen kommer på. Fortsätter att följa pågående experiment.
Veckans ord; Repetering och dokumentation

Vecka 49 & 50

Vad har vi vatten till? Vilken nytta är vattnet för oss? Hur använde vi vattnet för i tiden? Dessa frågor kommer vi tillsammans leta upp svaren på. Barnen får själva vara med och reflektera kring vattnets användning, för och nu.
Tillverka ett vattenhjul, se på en film om vattenhjul.
Veckans ord; Vattenhjul
Fortsätter att följa pågående experiment.

Vecka 51, 52 & 1

Vi ägnar oss åt julpyssel, julsånger och jul mys.

Vecka 2, 3, 4 & 5

Vattnets olika former kommer vara fokus dessa veckor. Barnen och pedagogerna kommer samtala om; fast, flytande och gasform. Experiment, koka vatten för att se övergången till gas/ånga. Frysa vatten, tina vatten. (vi kommer även frysa vatten ute när vädret tillåter) och då bygga och konstruera ute med hjälp av det vi fryst in.
Nu när det är vinter ute, kommer vi att samtala om frost, isen som fryser på vattenpölen och sjön.
Veckans ord; Kondens och avdunsta  

Områdena för kommande veckor är inte satta ännu. Eftersom vi pedagoger vill se var barnen befinner sig med sin nyfikenhet och vad barnen har lust att lära om. Vi är flexibla och öppna för att barnen kanske vill fortsätta med något ämne eller fortsätta med något nytt område för ramarna av tema vatten. Vi är även medvetna om att arbetet kan komma att förskjutas i veckorna beroende på barnens intresse.
Områden som vi pedagoger har som förslag för fortsättning är; hav & insjö, sött & salt, Hur kommer det sig att de faller snö istället för regn?, människans påverkan på vattnet, föroreningar och nedskräpning, vattenmolekylens uppbyggnad.

Hur målet ska utvärderas

Vi kommer använda oss av intervjuer, både enskilda och gruppintervjuer. Vi kommer använda oss av samma intervjuunderlag som vi använde vid första enskilda intervjun för på så vis kunna jämföra svaren för att se barnens utveckling. Vi pedagoger fortsätter att observera barnen och dokumentera när vi arbetar med temat. Vi dokumenterar med skrift där vi pedagoger skriver det barnen förmedlar samt att vi ibland tar kort och filmar som dokumentation för att få med barnens ord ordagrant. För att på så vis se den ökade kunskapen om vattnet. Även barnen kommer att få dokumentera och utvärdera.

Teoretisk bakgrund

Vygotskij utvecklade begreppet proximal utvecklingszon. Den innebär vad skillnaden är mellan vad ett barn klarar av lösa individuellt och vad barnet kan lösa tillsammans med en mer kompetent person. I samspelet som sker mellan personer med olika erfarenheter och kompetenser finns det möjlighet att lära sig nytt och utvecklas framåt. När barnet befinner sig över sin egen kompetens nivå, men tillsammans med en kamrat eller vuxen klarar av en uppgift på en högre svårighetsgrad, det är då barnet befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Det på sikt leder till att barnet får en ny utvecklingszon och bygger på sin bas. Om barnet arbetar inom det område som barnet redan behärskar sker inte samma utveckling, för barnet upplever det bara som en repetition av tidigare kunskaper. Däremot om eleven befinner sig ovanför den självständiga kompetensen, ovanför sitt utvecklingsområde kan barnet uppleva det som överkrav och upplever situationen tråkig och som ett misslyckande (Partanen 2009, 51).

Doverborg, Pramling & Samuelsson (2013) menar att variation är en grundläggande aspekt i lärandet. Barnen har lättare att lära sig när många olika sinnen får kopplas in och användas. Att använda sig av variation för att synliggöra så att barnen lättare kan utskilja och förstå det som arbetas med. Variationen i de olika arbetssätten för att bredda möjligheterna för att barnen ska ta in det som lärs ut. Även att med variation arbeta för att expandera och vidga kunskaperna inom olika lär område.

Vi har använts oss dels av interjuver för att få fram data och vilka förkunskaper barnen har. Annika Lantz (2007) menar att det är viktigt att göra en intervjuplan för att få ett klart syfte för det som intervjun handlar om. Den halvstrukturerade intervjumodellen är delvis riktad med direkta frågor om det som vi vill få fram data kring men det finns utrymme för viss flexibilitet och öppna frågor. Det är även viktigt menar Lantz att vara medveten om att förutsättningarna kring intervjun kan påverka resultatet av intervjun. Samt att vi som intervjuare ska förhålla oss professionella och inta en yrkesmässig roll som intervjuare.

Som underlag till vissa av experimenten använder vi oss av boken Teknikgrytan samt Teknikdidaktik i förskolan.  

Källförteckning:

Linder, Anne och Breinhild Mortensen, Stina. 2008. Glädjens pedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Partanen, Petri. 2009. Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier utbildning

Persson, Hans. 2013. Teknikgrytan – Enkla undersökningar i teknik. Bromma: Alvina produktion

Dokumentation

Vi ska dokumentera detta i UNIKUM. Vi kommer även att dokumentera med hjälp av Ipad på sätt som att fota och filma. I våra lokaler kommer det finnas lite olika dokumentation om vad vi gör under projektets gång.
Barnen kommer att vara delaktiga genom att själva fotografera, filma och återskapa det vi pratat om genom t ex teckningar. de kommer även göra en egen dokumentationsbok.

Samverkan med vårdnadshavare

Vi informerar vårdnadshavare genom vårt månadsbrev där vi beskriver vad som görs i temat.
Vi kommer via UNIKUM lägga upp dokumentation från temaarbetet. Uppmuntra vårdnadshavare att samtala med barnen om temat hemma. Lyfter barnen någon frågeställning hemma som vi kan arbeta med här på förskolan blir vi glada om vi får det till oss. Även om barnen samtalar allmänt kring temat blir vi tacksamma om vi får det till oss. För att på så vis utveckla temaarbetet och få mer information om vad barnen vill veta och experimentera kring.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.