Svaleboskogens planering HT 22

Barnen har under en längre tid att varit intresserade av djuren de hittar ute på gården. Därför ska vi lära oss mer om dem. Vi börjar med Gråsuggan.

Denna planeringsmall är utformad av Göteborgs stads förskoleförvaltning och ska fungera som ett underlag för att möjliggöra det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan och att arbetet följer läroplanens mål.

För att kunna utvärdera förskolans kvalitet och måluppfyllelse behöver vi följa barns lärande och utveckling samt hur utbildningens förutsättningar påverkar barnen.

Använd dig av instruktionerna i dokumentet ”underlag för Göteborgs stads kvalitetsarbete” (länk i högermarginal).

Nedanstående rubriker och underrubriker i svart färg kan du ha kvar, men hjälptext i grön färg tar du bort innan du publicerar. Texten är just hjälptext för vägledning.

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Beskriv ett nuläge. 

Använd resultat och mätningar från tidigare uppföljningar, reflektioner, analyser och andra relevanta underlag t.ex. resultat från enkäter, observationer, självskattning och synpunkter som inkommit under året.

• Var befinner vi oss just nu?
• Var är vi i det systematiska kvalitetsarbetet? Vad vill vi ta reda på, vad är vi nyfikna på och varför?
• Vilka prioriterade utvecklingsområden har vi i förskolan/barngruppen just nu?

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå, hur ser det ut när vi nått målen.

Prioriterat målområde: Beskriv prioriterat målområde och koppling till målformuleringar och taggar för läroplanen

Förväntat resultat: Beskriv förväntat resultat. Vilka effekter och förändringar förväntar vi oss se hos barnen som visar att vi är på rätt väg? Vad konkret vill vi uppnå?

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: Beskriv kortfattat.

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? 

Vi har sett att barnen undersöker djuren ute på gården och därför ska vi fördjupa oss i några av dem 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas?

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det? Vi har tillsammans med barnen letat efter gråsuggor ute på gården och ute i Svaleboskogen. Vi har gjort experiment där vi tagit reda på vilken miljö de trivs bäst i. Vi har tittat på dem i lupp för att få en bättre uppfattning om hur de ser ut. Barnen vet var de kan hitta gråsuggorna, där det är mörkt och fuktigt. När den gula gruppen gjorde gråsuggor i trolldeg, visste de att de har 14 ben och antenner.  
• Effekter i form av barns utveckling och lärande.
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?

 

Kopierat från teams: SKA 2022-11-22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SMART plan / Avdelningens mål VT 22 

Specifik, Mätbart, Anpassat, Realistisk, Tidsbegränsad 

 

Pedagogiska processer	Arbetslagens beskrivning
Nulägesbeskrivning / Kartläggning   Var är vi?    Stödfrågor till arbetslaget:  Hur ser förutsättningarna ut på avdelningen? ( barnantal, pedagoger, lokaler mm).  Hur vi organiserar oss under dagen?   Förhållningssätt?  Bemötande?  Vad är viktigt att utveckla och varför?   Hur bidrar verksamheten  till barnens utveckling och lärande , delaktighet och trygghet?  Ta hjälp av kartläggningen och vårens utvärdering?  Beslut- detta  vill vi följa upp?    Augusti _September	2022-09  Vi kommer under höstterminen att bli 18 st barn på avdelningen i åldrarna 1-5 år. 3 st-2017, 2 st-2018, 6 st-2019, 3 st-2020 och 2 st-2021.Under terminen tar vi emot nya barn till och med i november. I barngruppen finns 3 barn som har speciella behov varav två inte har ett verbalt språk, dessa har vi kontakt med specialpedagog. Vi arbetar med TAKK och bildstöd för att förtydliga kommunikationen och övergångar för samtliga barn.Vi är tre pedagoger, två förskollärare och en barnskötare. På avdelningen har vi en tambur, ett familjerum, ett skötrum, ett sinnesrum, ett allrum, en ateljé, ett kök och ett sovrum.    Organisation under dagen, tar emot barn, frukost på varje avdelning kl.8 sedan går vi ut på måndagar och fredagar. På tisdagar till torsdagar har vi grupper som är indelade efter barnens mognad med planerade aktiviteter. Innan lunchen har vi en samling på respektive avdelning, sedan äter vi lunch därefter sover de yngsta barnen och dem andra delas in i två olika grupper där de har avslappning följt av en lässtund med polyglutt alternativt andra böcker. Efter detta har barnen möjlighet till att leka med det som dem vill efter de ramar vi pedagoger sätter upp samt efter de rum med material som vi har att tillgå. Innan mellanmålet vid 14 brukar vi samlas för en samling där vi sjunger tillsammans, ibland använder vi tillsammans med barnen olika instrument. Klockan 14 är det mellanmål om vädret tillåter äter vi utomhus annars är det på respektive avdelning. Efter mellanmålet brukar vi gå ut tillsammans med barnen om vädret tillåter där vi tillsammans med barnen utforskar vi närmiljö på gården, vi undersöker vad som flyter och sjunker i vatten, tittar på insekter och gräver i sandlådan och så vidare.     Förhållningssätt som vi har är att vi håller oss nära barnen och utforskar dagarna tillsammans för att kunna finnas där och utmana och stötta dem på olika sätt. Är vi närvarande i barnens lekar och saker som dem gör kan vi upptäcka var deras intressen ligger för att sedan kunna använda intresset och koppla det till ett lärande. Vi har ett lärandefokus under hela dagarna, även i rutinsituationer som att barnen får ta sin tid i hallen och att vi kan föra samtal tillsammans med dem för att exempelvis utveckla deras språkutveckling, vi stressar inte barnen utan det som står i fokus är att lärandet ska kunna ta form samt att vi alltid arbetar efter alla barns bästa på förskolan.    Bemötande: Vi har ett respektfullt och lyhört bemötande gentemot barnen att dem ska förstå sina rättigheter och efter den mån efter mognad ge barnen en röst för sina olika behov och önskemål. Som tidigare skrivet gör vi allt för att arbeta efter varje barns bästa.    Vad som är viktigt att utveckla, under studiedagen funderade vi kring detta och kom fram till följande, vår vision:     Verktyg till att lösa konflikter och utveckla språket     Skapa ett intresse för att lära sig olika saker, ämnen     Hitta olika sätt för att barnen ska lyckas, självförtroende, om barnen tror att dem kan lära sig så skapas lärande.    Möjligheter     Förutsättningar     Bygga broar    Hitta olika stigar som är individuella för alla barn, då de är så olika och har förutsättningar     Ryggsäcken:  God självkänsla, intresse och nyfikenhet för olika ämnen som vi i förskolan strävar efter att barnen ska få en grund till. Ha en förmåga att ta sig an utmaningar, inte vara rädd att misslyckas utan att det är ett steg på vägen till utveckling, hitta barnens styrkor och bygg vidare på det och använd dem för att stötta dem i saker som är svårt.     Förutfattade tankar om barn tänka på hur man anpassar saker som man gör- för att anpassa på ett passande sätt vad gäller den proximala utvecklingszonen. Stärka självförtroendet och självkänslan!    Vision:  Alla barn ska stöttas i att hitta olika vägar till kommunikation   Demokrati-Alla barn har en påverkanskraft och förstå att barnens röst är viktig. Allas röster är lika viktiga.    Temaarbetet som vi ska arbeta med denna termin är naturvetenskap, vi har upptäckt att barnen är mycket intresserade av djur i allmänhet. När vi är utomhus på vår gård tittar barnen och undersöker de djur som finns i vår närmiljö.       Hur verksamheten bidrar till barnens utveckling, lärande, delaktighet och trygghet,   Lärmijöer, vårt förhållningssätt     Följa upp från förra terminen:
Mål  Vart ska vi?   Stödfrågor till arbetslaget:   Titta framåt.  Vilket mål och utvecklingsområde har vi valt?  Hur fångar vi barnens intresse och utgår från deras erfarenheter?  Vilka kunskaper och färdigheter ska våra barn få möjlighet att utveckla?   Varför behöver vi sätta mål inom detta område?  Koppla till progressionstabell   September	De första veckorna har vi fokuserat på att arbeta ihop våra grupper, där trygghet och relationsbyggande har varit viktigt. Barnen har fått arbeta med kompis tema på lite olika sött även om vi kanske inte helt bestämt detta kom vi fram på BHM mötet att det är det som har varit i fokus för alla pedagoger att ge barnen. Vilket blir en naturlig del av en ny termin med nya barn som börjar samt andra som slutar.    Barnen visar ett stort intresse för djuren vi har i vår närmiljö: exempel på dessa är: myror, ekorrar, spindlar, gråsuggor, olika fåglar (någon specifik?), hundar som vissa barn har hemma som följer med under hämtning och lämning-kanske går utanför det vi tänker?    Vi vill utveckla barnens förståelse ytterligare kring naturkunskap, nu är det mycket att vi använder gyllene tillfällen som uppstår att rikta deras intresse om ett lärande som vi tänker på där som pedagoger (naturkunskaps mål i läroplanen)    Tidsram: denna termin? Längre?    Djur men även väder är något som vi diskuterar mycket, när vi sitter och äter och (tittar på himmelen och pratar om ifall vi tror att det kommer att regna beroende på hur himmeln ser ut). Även när vi är i tamburen och barnen ska ta på sig, kan de fråga med även vi vad vi ska ta på oss för ytterkläder.    ⁃ här skulle jag vilja koppla till digitala hjälpmedel som jag anser är en naturlig del av barnens vardag hos oss, kommunikationen med Siri, som att vi frågar henne om det ska regna eller hur många grader det är ute idag? Men även en mängd andra frågor som barnen kan ha. Detta kan ske under måltidssituationer också.    Ska vi hålla oss till djuren i närmiljön, fler djur?  Vi vill börja att utforska gråsuggan, för att det inte ska bli för stort och otydligt. Vi börjar med att inventera barnens förkunskaper om gråsuggor, sedan fortsätter man i grupperna efter den nivån som dem barnen har.     ⁃ Även utomhus om barnen har frågor om hur en geting ser ut? Eller vad skillnaden på en geting eller ett bi är? Hur ser gadden ut? Vad händer med djuret om den sticker någon? Kan vi tillsammans med barnen söka information kring ämnen antigen där med hjälp av våra telefoner som vi har nära till hands pga incheckning och utcheckning som vi gör av barnen. Eller att man vid ett senare tillfälle tar reda på mer information kring djuren eller vad det var som man ville ta reda på mer kring- detta tänker jag att man kan utveckla i vårt tema genom att ha en iPad mer tillgänglig när vi är utomhus och upptäcker olika saker    Vara en röd tråd i hela verksamheten över avdelningarna, det ska synas i lärmiljö att vi arbetar med naturvetenskap. Barnen ska känna igen sig på hela förskolan att vi arbetar med tema naturvetenskap.    Varför behöver vi sätta mål inom detta område?
Koppla målen till Lpfö18   Vilka läroplansmål strävar vi mot?  Lägg in läroplans citat.	⁃ förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
Period  Stödfrågor till arbetslaget:  Hur länge ska vi jobba med målet ?  Vilken tidsplan har vi?	Vi börjar med denna terminen HT22

 

 

V.	Genomförande   Veckovis    Hur arbetar vi för att nå detta mål  Hur gör vi?  Stödfrågor till arbetslaget:   Vad behöver vi göra/pröva för att nå målet?  Vem tar ansvar för vad?   Planera , genomföra , dokumentera   Arbetssätt/ metod  Barnens delaktighet   Hur ska det hållas vid liv?  Vuxnas delaktighet i leken / utforskandet	Reflektion / Analys   Veckovis     Stödfrågor till arbetslaget:  Vilka förändringar ser vi och vad tyder dessa på?   Slutsatser/lärdomar att ta med till utvärderingen?  Vilka förutsättningar har påverkat vårt resultat och hur?  Vad har vårt arbete fått för effekt i utbildningen   Kan vi se samband/mönster?  Vilka slutsatser och lärdomar tar vi med oss	Hur går vi vidare  Veckovis     Stödfrågor till arbetslaget:    Utifrån analysen – vilka förbättringsområden har vi identifierat?  Vilka behov som pedagogiska ledare har vi?   Ser vi organisatoriska behov?  Lärdomar   Konkreta strategier för fortsatt utveckling	Utvärdering   Månadsvis     Stödfrågor till arbetslaget:  Vilka resultat har vi fått i förhållande till målen?  I vilken omfattning har vi nått målet?  HUR VET VI DET ?  TÄNK -NORMER OCH VÄRDEN /BARNENS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE / OMSORG UTVECKLING OCH LÄRANDE
Huvudsyftet med utvärderingen är att avsluta den befintliga nivån, kvaliteten eller standarderna för någonting eller någon. Resultaten kan användas för vidare utveckling av samma eller vid beslut av att avsluta.  Analys är studien av struktur, innehåll av något eller data för att tolka dem. Analys används också för att förklara ett ämne ytterligare. Syftet med en analys är "förklaring av naturen och meningen med något". Analys av något görs vanligtvis som det första steget i problemlösningsprocessen.  Huvudskillnaden mellan analys och utvärdering är att utvärderingen är kopplad till testning medan analys är en djupgående studie av ett ämne. Utvärderingen är subjektiv, till exempel dansdisciplinens bedömning i en tävling kan bero på domarnas åsikter. Analys, å andra sidan, är objektiv och kommer att bero på oberoende måttstrategier, till exempel vetenskaplig metod eller observation
V36	Genomförande    Ingen planering  Sjuka kollegor	Reflektion / Analys	Hur går vi vidare
V37	Genomförande  Start av grupperna, vilka är med i respektive grupp.	Reflektion / Analys  Passar barnen i respektive grupp	Hur går vi vidare
v38	Genomförande  Minivarvet	Reflektion / Analys	Hur går vi vidare
v39	Genomförande  Planering av vårt naturvetenskapliga tema    Utforskade gråsuggor utomhus och la dem i en låda. Dessa tittade barnen på kontinuerligt under veckan.    Vi tittade på en film om gråsuggor på UR från djurverket.    Blå: Teknik, byggde med magneter och utforskade magnetism    Grön: Målade på kottar och använde dessa som stämplar, hade även rörelse med den gula gruppen där vi dansade dansstop.    Orangea: Med gula utforskade gråsuggorna och utforskade dem. Använde luppar, kollade om dem tyckte om att vara i torr en fuktig miljö.	Reflektion / Analys    Orangea/Gula- Gråsuggorna var inte där som vi trodde, ett barn gav som förslag att titta under en träbit, de hittade gråsuggor och andra djur utanför gården under pinnar, barnen var så intresserade av djuren och tittade noga, intresset fanns innan men det kvarstår. Frågade hur många ben som gråsuggan har? Vi googlade fram att de har 14 ben.    Blå: Vissa var mycket intresserade av magneterna och magnetismen andra tittade runt i rummet. När vi reflekterar kring detta dyker det upp en situation där ett äldre barn använde en magnet och provade sig fram med vad som var magnetetisk.    Grön: Barnen var mycket engagerade i skapandet vi hade en fin stund tillsammans. Ett barn uppskattade inte att bli kladdig av färgen. Tar med det vidare och försökte då och ska i fortsättningen anpassa det efter hen.	Hur går vi vidare    Vi diskuterar hur vi går vidare med våra aktiviteter hur vi gör i baszonerna att man vill följa upp det som vi startat och inte känna sig begränsade av den bestämda aktiviteten för den dagen. Man kan föra in gråsuggan i dem olika aktiviteter men vi ser det som lite problematiskt. Vi försöker så gott som det går att följa temat för dagen men samtidigt se till var vi är i lärprocessen för barnen.    Grön: Kommer fortsätta att skapa med naturmaterial. Pressar löv nu som vi kan använda nästa gång.	Utvärdering    Vi arbetar vidare med gråsuggor, en planering är publicerad på Unikum som vi arbetar vidare med.
v40	Genomförande    Gröna:   Tisdag, Gråsuggejakt  Onsdag, Rörelse, drakdansen   Torsdag, Teknik, mekano    Blåa gruppen, ute på gården, torsdag denna dag samlades det ihop tillsammans med barnen	Reflektion / Analys    Gröna:  Tisdag, barnen var intresserade av att leta efter gråsuggor och andra insekter, vi lärde oss om att gråsuggor gillar fuktiga miljöer då gråsuggorna fick vara på fuktigt papper.  Onsdag, Dem gillar drakdansen.  Torsdag, Materialet var nytt för barnen, vi plockade fram det samma morgon, de var mycket intresserade av att skruva och sitta och pilla med verktygen.	Hur går vi vidare    Gröna  Tisdag, Intresset för att hitta insekter finns, vi kommer att fortsätta att göra liknande aktiviteter under våra utevistelser med gruppen  Onsdag, eftersom de gillar drakdansen vill vi fortsätta att dansa den.  Torsdag, Vi kommer att fortsätta att använda mekano för att barnen gillade det, samt att vi upplever att det är utmanande för många av barnen i gruppen men att vi kan här stötta dem då de är i sin proximala utvecklingszon.?   Kan man bygga insekter av mekano ? CT   Svar: Fantasin har inga gränser. Detta kan vi absolut göra, bra idé!	Intresset och kunskapen kring gråsuggorna fortsätter.    Barnen vet mer vilka som går i grupperna, det har blivit en trygg rutin.
v41	Genomförande    Gröna, tisdag: Gråsuggejakt med luppar  Onsdag, Drakdansen    Orangea- skogen, kyrkogården, lera, magnetiska material	Reflektion / Analys    Gröna, tisdag, intresset för att leta efter gråsuggor och andra insekter fortsätter. Introducerade barnen för luppar detta behöver vi göra flera gånger då barnen hade svårt att veta hur de skulle använda lupparna. Denna gång hittade vi fler djur (daggmask, sniglar) som vi undersökte.	Hur går vi vidare    Gröna, tisdag, när satt och undersökte insekterna med lupparna sjöng vi om några av djuren som vi tittade på. Då slog de oss att vi inte vet om någon gråsuggesång. Detta tänker vi att vi skulle kunna göra tillsammans med barnen.	Vad ska bli nästa djur vi undersöker?  Sindeln?
v42	Genomförande    Gröna gruppen: tisdag: leta efter olika småkryp. Onsdag: Rörelse: rörde oss som pumpor och spöken till olika sånger som barnen känner till sen tidigare som drakens dans. Torsdag: Teknik: Magnetise, tränade mycket på att samarbeta och bygga tillsammans.     Orangea gruppen: naturmaterial och täljde med dessa, målade lerskulpturer, färg som blev över blev handavtryck.	Reflektion / Analys    Gröna gruppen: Spontant nu under utevistelser har vi uppmärksammat att barnen letar och frågar oss pedagoger om vi kan leta olika djur tillsammans. Mer nu än tidigare sen temat startade. Onsdag: Vid detta tillfälle speciellt eftersom ett barn som hade varit ledigt sedan innan sommaren och nya andra barn har tillkommit till gruppen blev det mycket fokus på att jobba ihop gruppen, ta hänsyn till varandra, lekkoder. Dem fick träna på sin motorik aktivt men även känna på hur det känns när kroppen slappnar av. Torsdag: När dem andra inte nådde fick det längsta barnet bygga högst upp i tornet.	Hur går vi vidare    Gröna gruppen: Att jobba ihop gruppen, lekkoder, kompisar, konflikthantering kommer att vara något som vi jobbar med hela tiden.    Framtiden för detta projekt: Frågade barnen under frukosten vad de vill undersöka för djur efter gråsuggan? Svaren var lite olika men det som många svarade var: myran och ekorren-   Myran och ekorren ´låter trevlig , kul att ni frågar barnen CT  Svar: Ja vi vill ha barnens delaktighet och inflytande genom temats utveckling. Barnens intresse är i fokus för att det roligt är det en bra förutsättning för att ett lärande ska utvecklas   Hur gör vi? När anser vi att det är rimligt att “lämna” gråsuggan?
V43	Genomförande    Gröna gruppen:  Tisdag, teknik, teknik i vardagen  Onsdag, rörelse för några, degade var några få delade gruppen i två pga ett nytt barn som kräver ett mindre sammanhang  Torsdag    Blåa gruppen: tisdag och onsdagen var vi utomhus då Farideh var sjuk. torsdag, skapande gjorde en cirkel tillsammans det fanns röd och gul färg dessa blandades ihop för att få fram pumpafärgen. Dem fortsatte sedan med pinnar och löv som klistrades på ett papper  Rörelse- när vi gör detta brukar vi dansa “Häng med låtarna” Där springer, kryper vi, dansar och viskar vi tillsammans.    Orangea gruppen: Jobbade vidare med handavtryck som blev till fladdermöss gjordes till ett collage, samarbetsövning med kluringarna (orangea) och dinosauriegruppen (gula) använde rockringar utomhus	Reflektion / Analys	Hur går vi vidare    Daggmasken har barnen den senaste varit intresserade av och de har dykt upp under det regniga dagar som varit. Under studiedag 31/10 beslutades det att vi nu “går ifrån” gråsuggan för att börja utforska daggmasken.    Syftet:  Med att just arbeta med daggmasken är att kunna komma in på kretsloppet som den är en del av. Löv-mask-daggmask-jord-nya löv. Även att få barnen att respektera alla levande djur. Alla levande varelser är viktiga.  Är det barnen som vill det ? CT Svar: Vi tänker att dem vill detta för att flera har sagt det. Även att daggmasken är det djur som flest letar efter när vi är utomhus	Utvärdering    Normer och värden:  Ställa frågan till barnen: Varför skadade du daggmasken? Hur kändes det i dig när du trampade på daggmasken?
v44	Genomförande  Måndag- studiedag  Tisdag: Planeringsdag för trollskogen  Onsdag: Pyjamasparty på förskolan. Gul och orange- dansade hela förmiddagen. Yngre barnen blåa och gröna: tågbana och dans. Tankar från pyjamsparty: en rolig och aktiv dag för barnen med mycket dans.    Torsdag:  Orangea kluringar: fortsatte med “trämobilen” som hade täljts förra veckan, denna vecka målades dessa. Torsdag, orangea: samarbetar, det var en färg i varje skål. Barnen började med att säga allihop vilken färg de ville ha. Pedagogen valde sen att var en förebild i turtagning, genom att säga ett barns namn och sedan be om en specifik färg.      Blå: Förra veckan hade pumpor målats denna dag fortsattes arbetet med dessa. Barnen fick klippa ut och vissa barn som hade missat målningen förra veckan, fick denna dag måla pumpor.    Gröna: Barnen fick vara inomhus tillsammans vi hade teknik. Barnen använde sig av duplo och tågbanan.	Reflektion / Analys    Pyjamasparty: till nästa gång ha popcorn tillsammans alla barn inte när vissa sover. Vidare bör dessa dagar planeras tydligt så att alla är med på struktur som till exempel när popcorn äts. Reflektionen är att de hade roligt tillsammans vilket var syftet med dagen. Vi tolkade det som att barnen hade en vi-känsla.   Att vi valde från början att ha just ett pyjamasparty var för att vi funderade kring att många barn kan blir skrämda av masker. Därför föddes idén av pyjamasparty.     Torsdag, orangea: Turganing är något som bör     Torsdag, gröna: Turganing tränades av barnen i användandet av materialet. Ett nytt barn började denna vecka. Det var därför och som alltid fokus på att hitta sin del i grupp där alla har sin plats och känner sig viktiga.	Hur går vi vidare    I framtiden tänker vi när vi har dessa typer av evenemang ska dessa planeras med alla pedagoger. Detta är något som vi vill fortsätta med framåt för att barnen hade roligt och vi vill stärka vår vi-känsla framåt.	Under våra avdelningsplaneringar ska vi fokusera på att blicka framåt, planera
v45	Genomförande  Viktigt inför detta projekt att föra in daggmasken i samtliga baszoner!     Gröna: Tisdag: nu vill vi lära oss om daggmasken. Vi kommer att leta efter dessa utomhus tillsammans med barnen. I vilken miljö finns dem?    Blå: Tisdag: Rörelse: Återupprepar “Häng med” sångerna. Där barnen bland annat från springa osv. Hur rör man sig som en daggmask?  Ett nytt börjar barn börjar, detta tas emot i den blå gruppen    Orangea: Tisdag:     Gröna, onsdag: rörelse, ha på sången om “Masken Sigge” och röra sig som daggmaskar    Blå, onsdag: gården: gräva efter daggmaskar. Titta närmare på daggmasken    Orangea, Onsdag:    Gröna, torsdag: skapande. Fråga barnen hur man kan skapa en daggmask? Måla daggmaskar? Alternativt göra en trolldeg (saltdeg)     Blå, torsdag: Teknik, Hur kan man göra en daggmask? Vilka material kan används? Pipprensare?	Reflektion / Analys      Tisdag, gröna letade efter maskar, vi gjorde det tillsammans med den gula gruppen. Barnen ville känna på maskarna vissa mer och vissa mindre. Vi upptäckte att vissa barn var hårdhänta med dem, detta kan vi behöva utveckla framåt.     Onsdag, rörelse,gröna: Barnen fick tittade på hur masken rörde sig som dem. Vi dansade en hel del tillsammans i en ring. Vi tränar på och kommer att forstätta att jobba ihop gruppen.     Torsdag: teknik, gröna: Barnen behövde en hel del hjälp med att skruva och göra maskar med mekanot. Detta kan vi träna på mer framåt. Barnen fick titta på hur en mask rör sig via ett klipp på youtube samt höra sånger om maskar. Vi avslutade med att kolla på Djurverket om daggmasken.	Hur går vi vidare
v46	Genomförande    Blå: Fortsätta arbetet med daggmaskar. Målade daggmaskar. Gröna:   Tisdag: Utomhus, leta daggmaskar och utforska dem, färg? Hur känns dem?  Onsdag: Rörelse, röra oss som daggmaskar, sjunga om masken Sigge, kolla på video hur daggmasken rör sig  Torsdag: Teknik: Göra daggmaskar av mekano	Reflektion / Analys    Gröna:   Tisdag: Barnen letade efter maskar med varierat intresse, vissa ville känna på dem och andra ville inte det. Vi pratade om vad dem åt och vad som händer när de hr ätit. Barnen såg att masken har en mörkare färg på den nedre delen och en ljusare där uppe.	Hur går vi vidare    Gröna:  Tisdag: Vi bör diskutera mer vad maskar äter och vad dem inte kan äta detta är inte alla med på men intresset finns där och frågorna kopplade till Sigge daggmask sången.
v47	Genomförande    Gröna:  Tisdag, utomhus. Leka i snön. Åka skärtlapp. Göra snögubba Onsdag, rörelse: Dansa till olika masksånger som vi har introducerat för barnen under de senaste veckorna. Masken Sigge, Hip hop masken, Pelle Jöns och Super masken Mulle.  Torsdag, skapande: Göra maskar av piprensare	Reflektion / Analys	Hur går vi vidare	Utvärdering (om det passar verksamheten)    Börja fundera på vad som ska bli nästa djur. Barnen har kommit till oss med funderingar nu med vad som har hänt med maskarna nu när det är kallt? Vi har pratat med dem om att de nu har grävt ner sig och ligger under snön och nere i jorden. Vi frågade barnen om vilket djur som de tycker att vi ska utforska vidare, många svarade ekorren.
v48	Genomförande Tisdag: Avdelningsplanering för Trollskogen Onsdag: Avdelningsplanering för Drömskogen Torsdag: Tema jul började.Julkalendrarna börjar att öppnas, Polyglutt och liv i rörelse (fysiska rörelser).	Reflektion / Analys    Tema julen har varit det som vi har startat med under denna veckan. Med våra två julkalendrar, barnen får öppna dem och verkar tycka att det är roligt. Ett barn kom med idén hur vi skulle göra med helgens luckor. Med Polyglutt kan man bara öppna dem i efterhand så på måndagarna öppnas helgens luckor samt måndagens lucka. Med den andra öppnas fredagens och lördagens på fredagen. På måndag öppnas söndagens och månadens lucka. Vi lyssnar, sjunger och tecknar till julsångerna till Sign up där dem tecknar sånger. Det var väldigt roligt att se hur involverade barnen var i tecknandet. Med TAKK utbildningen som vi har	Hur går vi vidare    Under nästa vecka beslutar vi att vi öppnar Polyglutt kalender med dem äldsta då den var mer avancerad. Blir det svårt med dem yngsta barnen kan man ta in dem i ett annat rum och göra något som är bättre anpassat för dem.
v49	Genomförande    Under denna veckan fokuserar vi på att göra rekvisita till lucia sångsamlingen som är nästa vecka. Det som man vill göra för olika skapande-aktiviteter i sina grupper kollar varje pedagog upp själv. Julpyntning med barnen, deras skapanden.	Reflektion / Analys    Under förra veckan gjorde vi rekvisita till lucia samlingen.	Hur går vi vidare
v50	Genomförande	Reflektion / Analys	Hur går vi vidare	Utvärdering

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,