Mellankrigstiden 1918-1939

Perioden mellan första världskrigets slut 1918 och andra världskrigets början 1939 brukar kallas för mellankrigstiden. Det var en tid då masskulturen uppstod i USA och började spridas över världen. Men mest kännetecknande var den ekonomiska nedgången som drabbade västvärlden och banade väg för fascismen och nazismen i Europa.

Spanska sjukan drabbar världen

Perioden inleddes lika illa som den slutade, 1918-1919 drabbades nämligen Europa och världen av den s.k. spanska sjukan. Farsoten som var en ovanligt dödlig form av influensa, är en av de värsta pandemier som drabbat mänskligheten och krävde mer än 20 miljoner dödsoffer.

Det glada 1920-talet

Men under 1920-talet blev det bättre. Det var ett årtionde då mycket förändrades. Efter de hemska krigsåren under första världskriget ville folk ha det trivsammare.

I USA uppstod en ny sorts musik, jazzen. Till den kunde man dansa foxtrot, charleston och andra moderna danser. Många äldre blev förfärade av det de såg och hörde. Även de nya frisyrerna och det nya klädmodet upprörde många. Kvinnor lät klippa sitt hår till den tidstypiska korta "shingelfrisyren".

Under perioden spreds tidens klädmode bland folket på ett mer omfattande sätt än tidigare. Influenser kom bland annat från Hollywood efter att biografer blivit allmänt förekommande i städerna.

På 1920-talet blev det också vanligt att lyssna på radio. Samtidigt ökade filmintresset. I början var det stumfilm, men i slutet av 1920-talet slog ljudfilmen igenom.

Folk hade fått mer tid över för nöjen. Från USA spreds den nya masskulturen ut i världen. Det var i samband med det, som begreppet ”det glada 20-talet” myntades.

Den tyska Weimarrepubliken fick svårt att haka på det glada tjugotalet. 1923 drabbades landet av en djupgående inflationskris. Orsaken var i första hand det betungande krigsskadeståndet som Tyskland blivit påtvingat i samband med Versaillesfreden efter första världskriget.

I början av 1920-talet fick Tyskland problem att betala. För att pressa fram pengar av den tyska staten, lät Frankrike ockupera Ruhrområdet som var Tysklands industriella hjärta. Strejk utbröt då bland de tyska arbetarna, vilket snart ledde till brist på varor och högre priser i samhället.

Många tyska industrier gick under på grund av strejken. Följden blev att arbetslösheten ökade. Den tyska regeringen var nu tvungen att ordna fram pengar både till de arbetslösa och till det enorma krigsskadeståndet. Det enklaste sättet att lösa problemet var att trycka upp mer pengar. Det dröjde därefter inte länge förrän den ökade penningmängden orsakade en kraftig och svårstoppad inflation. De tyska pengarna blev till slut värdelösa. Händelsen ledde till att otaliga banker gick i konkurs och att många tyska medborgare blev ruinerade.

Den ekonomiska krisen öppnade vägen för nazisterna

Den ekonomiska krisen gjorde att medelklassen tappade förtroendet för regeringen som inte kunde skydda deras besparingar. Detta underlättade senare för nazisternas maktövertagande eftersom folket blev mer tolerant för diktatoriska lösningar på problem. Redan 1923 hade nazisterna skapat en maktbas i Tyskland.

USA blev en ekonomisk stormakt

I övriga Europa och USA fortsatte det glada tjugotalet. Samhället blev alltmer ett konsumtionssamhälle. Industrin gick bra. Men bäst gick det för USA som vid den här tiden blev en ekonomisk stormakt. Landet hade fått en enorm industriell kapacitet och producerade fler varor än något annat land i världen.

En stor del av det ekonomiska överskottet i USA investerades i aktier. Under 1920-talet steg därför aktiernas värde konstant på den amerikanska börsen. Värdet på aktierna mångdubblades under perioden.

Börskraschen 1929

Det ökade intresset för aktiespekulationer ledde så småningom till att aktierna blev kraftigt övervärderade. När folk upptäckte svagheterna inom systemet, slutade de omedelbart att köpa aktier och började istället att sälja. I slutet av oktober 1929 sprack aktiebubblan efter att det uppstått panik på aktiebörsen i New York.

Grunden till börskraschen var att aktierna hade fortsatt att stiga i värde även efter att det gått sämre för industrin. Aktievärdet gick då inte längre att förena med aktiebolagens verkliga värde. Det hela slutade med att aktierna sjönk i sådan omfattning att de i stort sett blev värdelösa. Ekonomin vände genast nedåt. Det glada tjugotalet var över.

Börskraschen bidrog till att skapa en världsomfattande ekonomisk kris

I samband med börskraschen fick bankerna som lånat ut stora summor till aktieköparna, svårigheter med att kräva tillbaks lånen. Samtidigt passade många människor på att ta ut sina besparingar från bankerna eftersom de inte längre litade på dem. Följden blev att många banker tvingades att stänga. Världsekonomin var vid det här laget så sammanlänkad att det som hände i USA fick följder även på annat håll. Det dröjde därför inte länge förrän börskrisen hade spridit sig till Europa.

1930-talets stora ekonomiska kris

En annan orsak till den ekonomiska krisen som uppstod under 1930-talet var att de tekniska framstegen inom industrin hade lett till ökad arbetslöshet. Arbetsprocessen hade gjorts effektivare. Det innebar att färre arbetare kunde utföra samma arbete som flera hade gjort innan. Industrin producerade också mer varor än tidigare. Men för att industrin skulle kunna fortsätta tillverka varor i samma omfattning, måste folk köpa dem.

I samband med att arbetslösheten ökade, minskade köpkraften hos folket. Detta slog tillbaka mot industrin som fick svårare att sälja sina produkter. Följden blev att många industrier var tvungna att avskeda arbetare medan andra lades ned. I och med det ökades arbetslösheten på vilket i sin tur minskade köpkraften ytterligare.

Kursfallet i USA ledde också till kapitalbrist i Europa med ökade räntor som följd. Därmed blev det ännu svårare för industrin. Arbetslösheten fortsatte att växa. Den ekonomiska utvecklingen var satt i en nedgående spiral. I USA och Europa kom därför 1930-talet att präglas av en omfattande lågkonjunktur och ekonomisk depression med massarbetslöshet som följd.

Adolf Hitler och nazisterna tar makten i Tyskland

Av Europas länder drabbades Tyskland extra hårt av börskraschen i USA 1929 och den ekonomiska krisen. Den tyska Weimarrepubliken hade ända sedan Versaillesfreden 1919 varit beroende av amerikanska lån. Efter börskraschen upphörde dessa lånen samtidigt som de amerikanska bankerna krävde tillbaka pengarna. 1931 hade den tyska ekonomin kollapsat. Banker tvingades stänga och arbetslösheten rusade i höjden. 1932 var omkring en tredjedel av alla arbetsföra tyskar arbetslösa.

Det tyska nazistpartiet och Adolf Hitler kunde utnyttja lågkonjunkturen till att stärka sin makt. Hitler vände sig till de ekonomiskt utsatta grupperna i samhället och lade skulden på c istället för att peka på lågkonjunkturen. Han lyckades ändå till stor del reda ut den ekonomiska krisen i Tyskland. Samtidigt knöt han till sig de arbetslösa och ekonomiskt drabbade samhällsgrupperna genom att anspela på en slags socialism.

I den nazistiska valpropagandan utnyttjades också den utbredda kommunistskräcken. Adolf Hitler framställdes som räddaren och det enda alternativet framför kommunisterna.

1932 blev det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet (NSDAP) det största partiet i den tyska riksdagen. I början av 1933 valdes sedan Hitler till rikskansler. Andra politiska partier förbjöds. Hitler satte genast igång en väldig upprustning, trots Versaillesfördragets förbud mot en stark tysk krigsmakt. Samtidigt inledde nazistregimen förföljandet av judar och andra som inte motsvarade deras snedvridna människoideal.

Förspelet till andra världskriget - "Ett folk, ett rike, en ledare"

I mitten av 1930-talet började Hitler göra anspråk på ökat livsrum för det tyska folket. 1936 besattes Rhenlandet av tyska trupper. Aktionen var ett brott mot Versaillesfördraget enligt vilket Rhenlandet skulle utgöra en demilitariserad buffertzon mellan Frankrike och Tyskland. Därefter annekterades Österrike som därmed anslöts till det.s.k. Stortyskland.

Europa satt på åskådarbänken. Skälet var att man ville undvika ett nytt storkrig. Men när tyska trupper marscherade in i Sudetområdena i Tjeckoslovakien (dagens Tjeckien och Slovakien) 1938, beslutade sig de allierade för att det skulle få bli Hitlers sista territoriella anspråk. De allierade hade vaknat upp och insett att eftergiftspolitiken inte längre var hållbar. Man lovade nu Polen hjälp om landet skulle bli angripet. När Tyskland därefter anföll Polen, i september 1939, sattes alliansen i spel. Mellankrigstiden övergick därmed i andra världskriget.

Mellankrigsåren

Matriser i planeringen

Uppgifter