Kommunikation test

Detta är enhetsplanen för det kommande året på Vitklövergatans förskola. Här finns förskolans gemensamma mål, och de områden vi valt att fokusera särskilt på. För att följa arbetet kopplar grupperna sina aktuella lärloggar till planen. Här skriver vi också våra övergripande reflektioner och analyser från respektive grupp. På detta sätt kan vi enkelt följa vårt systematiska arbete mot bättre kvalitet - och ser hur vi ska gå vidare med planeringar framåt.

Vårt årshjul:

Vi arbetar med vårt årshjul där vi utifrån ett Lotusdiagram planerar för, dokumenterar och utvärderar samtliga läroplanens mål under en treårsperiod. 

Reflektion och analys

Vi utvärderar verksamheten genom reflektion och analys. Reflektioner görs dagligen både tillsammans med barnen och personalen emellan. Uppföljningar sker vid flera tillfällen under terminen. Vid varje terminsslut gör varje avdelning en terminsutvärdering och en analys av de resultat man sett. Nuläge, önskat läge, resultat och analys klipps in i denna plan. Beskriv fortsatt planerade insatser.

Årets  läroplansmål inom respektive område är:

Socialt Emotionellt:

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära

Tussilago:

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått. 

Vitsippan:

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

 

 

Blåklockan:

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Gullvivan

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Maskrosen

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Violen

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

 

Språk:

• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,

Tussilago:

Årshjul Språk: Vi har observerat att några av våra barn visar intresse för läsning och andra barn visar inte något intresse alls. Vi har anpassat litteraturen genom att välja lättare böcker med mer bilder och färre text, använda pollyglutt mer både på Svenska och på deras modersmål. Tre av våra barn hjälper till att berätta den aktuella sagolådan med stöd från en Pedagog, vi uppmärksammade att ett barn tyckte att det var mest tråkigt med läsning och visade större intresse när vi dramatiserade en saga "alla får åka med". Vi har försökt att uppmuntra barnen att reflektera över det dem har hört genom att ställa "öppna frågor" om de berättelser som de har fått tagit del av. Men vi upplever att många av barnen inte riktigt vill svara på frågorna utan är mest tysta eller suckar högt, kanske är frågorna för svåra eller så är det något annat som lockar mer. 2021-12-03

Under arbetets gång uppmärksammade vi också hur viktigt det är med variation av sagorna, vi anser att det är viktigt med återupprepa sagor/berättelser då det skapar igenkänning och en viss trygghet för barnen då de känner igen sagan samt vet vad som ska hända och det viktigt för de yngre barnen. Men vi behöver även utgå från de barn som har kommit längre och variera sagorna och därmed skapa utmaningar för de barnen som behöver det.

 De resultat som vi har kunnat observera kan bero på att några av barnen har ett annat modersmål än Svenska och de böcker som vi har valt har varit försvåra. Några av barnen kan sakna förkunskaper om läsning och fått tillgång till mindre läsning än andra barn i gruppen. Vi kanske har för stora grupper när det kommer till läsning som är missgynnande till de barn som behöver läsning mer. En del av barnen som behöver ta del av en rikt flora av sagor har också haft en hög frånvaro detta kan också vara bidragande orsaker till att vi inte har nått målet.

Fokusområde Språk: Vi har observerat att en del av barnen använder nya ord när de samtalar med varandra, delar med sig till andra eller förklarar tillvarandra. Vi har uppmärksammat att vi har 4 barn i gruppen som relaterar ett ämnet som vi har samtalat om och gör kopplingar till saker som de har varit med om. Nästan alla barn kan följa enkla instruktioner som lämna sina kläder på hyllan, hänga upp blöta kläder i torkskåpet. Nästan alla barn kan följa "klädschemat" som vi har i hallen och omvandla det till praktiken. Vi har fört visa reflektioner tillsammans med barnen men vi behöver göra det fler gånger. Filmning har vi inte fått till utan planerar in att göra fler filmer i olika situationer så vi kan få syn på fler saker som inträffar i barngruppen, vi kommer dessutom att visa dessa filmer i storarbetslag för vidare reflektion. 2021-12-08

Vi har gjort en film när vi har lekt leken "alla får åka med" som vi har gjort i syftet för vidare reflektion med barnen. Detta har varit en metod som vi har använt "dramatisera" en berättelse som de har hört både genom Polyglutt och genom en sagolåda. För att kunna visa en berättelse på varierande sätt samt fånga de barn som har svårigheter med språket. Vi upplever att detta är en metod som fungera för att fånga intresset hos alla barnen.

2021-12-10Vi har lagt mycket fokus på läsning och de nya orden som barnen har fått erfara har varit genom berättelser/sagor/samtal. En del av barnen samtalar mer med varandra än andra detta kan beror på att några inte har svenska språket som modersmål, eller att de inte riktigt vågar prata framför någon annan speciellt när det kommer till stora grupper. Några av barnen har dessutom haft en hög frånvaro som kan ha bidragande faktor. Vi Pedagoger har inte alltid haft förutsättningar att arbeta med planeringen som vi hade önskat, dels för frånvaro och att annat har kommit i mellan, kanske har vi haft för höga krav på oss och för stora mål som gör att vi inte riktigt har nått dit vi hade önskat.

 

 

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått. 

Vitsippan:

Årshjul språk:

Barnen har visat intresse när vi använder sagolådor. De ber att få använda dem eller går själva och hämtar dem. De flesta av våra barn kan återberätta en saga eller berättelse med hjälp av rekvisita och boken. Några av barnen uppmärksammar skillnaderna mellan fantasi och verklighet och säger att det är på låtsas.

Vi har delat barngruppen med 7 barn ute och 7 inne. Färre barn inne har gjort det lättare att arbeta mot målen. Det enskilda barnet får mer lugn och ro eftersom ljudnivå och konkurrens med kompisar och vuxnas uppmärksamhet minskar. De kan koncentrera sig bättre och har då lättare att lära. Boklådorna introducerades av pedagog som läste böckerna med rekvisita. De barn med annat modersmål fick även höra sagorna på sitt hemspråk via pollyglutt. Ett barn i taget hjälpte till att ta fram figurerna när pedagog läste Därefter fick barnen tillgång till boklådorna för att själva berätta sagan. Bilder på sagan har suttit uppsatt på väggen för att barnen skall kunna återberätta sagan spontant. Närheten till materialet gör att barnen ser det och kan använda det naturligt. Vi har filmat barnen när de läser sagan. De olika sagorna har även visats på storbild som tecknad film. Under december har barnen själva kunnat skanna QR koder som öppnar upp sagor från pollyglutt Vi använde även ipaden till att ta bilder på barnen där det ser ut som en tomte klättrar på barnet. Efter det har barnen börjat reflektera kring om det som visats i filmen är på riktigt.-"Tåg kan inte prata" var en spontan kommentar.

Vi behöver dock fokusera på några av de yngre barnen ytterligare. Ser att de behöver mycket mer tid med pedagoger för att kunna förstå och utrycka sig. Saknar många kärnord och har fortfarande svårt att göra sig förstådda. Här kommer "familjen Kipping" materialet vara till hjälp.

 

Fokusområde språk:

Barnen har fått nya ord via de boklådor vi läst.(stuga halsband pall och stäva) De kan sätta fler ord i rätt sammanhang och svarar oftare med hel mening. Vi hör att de använder meningarna vi fokuserat på.

Barnen använder oftare ord när de svarar på frågor och har utökat sitt ordförråd. Förr pekade de istället. De kan själva spontant läsa upp de ramsor vi introducerat.

De tycker om när ord låter lika och rimmar. Skrattar när de rimmar på nonsens ord. De går spontant fram till bilderna med "Yxan byxan sången" och sjunger och pekar på det ord de sjunger om. Flera använder orden i sången när de berättar att de kan rimma. Många förstår enkla instruktioner och uppmaningar, t ex lämna din mössa på hyllan.

Barnen kan koppla bilder med ord / handling exempel klädschemat: Flera av barnen vet vad bilden betyder och omsätta det till praktiken när hen tar på sig..

Vi har delat barngruppen med 7 barn ute och 7 inne. Färre barn inne har gjort det lättare att arbeta mot målen. Det enskilda barnet får mer lugn och ro eftersom ljudnivå och konkurrens med kompisar och vuxnas uppmärksamhet minskar. De kan koncentrera sig bättre och har då lättare att lära. Bilder på rimsången "yxan byxan" har suttit uppsatt på väggen När barnet pekar på bilden får hen in läsriktningen. " Läser" bilden med ordet som sjungs och ordet befästs. Tillgängligheten till materialet gör att barnen ser det och kan använda det naturligt. "Samtals stenen" var en hjälp för att tydliggöra vem som pratar, lyssna på frågan och svara med hel mening. Från början var stenen synonym med just frågan Jag heter...Vad heter du ? Nu uppfattar de flesta av barnen att frågan kan ändras och kan svara på andra frågor som: Jag tycker om äpple. Vilken frukt gillar du? Jag är...år. Hur många år är du?

Vi behöver dock fokusera på några av de yngre barnen ytterligare. Ser att de behöver mycket mer tid med pedagoger för att kunna förstå och utrycka sig och med färre barn än 7. Saknar många kärnord och har fortfarande svårt att göra sig förstådda. Här kommer "familjen Kipping" materialet vara till hjälp.

Skriv in ra nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

 

 

Blåklockan:

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Årshjul språk

Kännetecken:

Barnet återberättar delar av en saga som hen hört.

Barnet samtalar kring karaktärerna i sagan.

Barnet vill se sagan på polyglutt.

Barnet blir inspirerat till att "göra" en egen saga både med rekvisita och digitala hjälpmedel.

211203 Med stöd kan de tillsammans återberätta en saga de hört nu. De samtalar inte med varandra om karaktärer i böcker men om vi vuxna frågar kan de svara. Barnen har ännu inte frågat efter samma saga på polyglutt som vi läst i bokform. En saga som vi läst med en av läsgrupperna finns som saga på polyglutt. De har inte frågat efter just den själva ännu men vi erbjöd den då. Vi vuxna kan behöva hjälpa barnen och peka ut böckerna de läst för det kan nog vara så att det blir för många böcker att välja mellan då vi tar fram polyglutt. De kan behöva stöd i att hitta de böcker de hört förut. Vi vuxna kan spara de böcker vi läst på polyglutt också. Då är det lättare att återgå till en bok och prata om den.

Fokusområde språk

Kännetecken:

Barnen visar intresse när vi läser en saga eller en berättelse.

EX: Barnen kommer med en bok eller en sagolåda.

Barnen kan återberätta en saga eller berättelse med hjälp av bilder, rekvisita eller med boken.

211203 Barnen för dialoger med den som läser med dem. För att utmana barnen har vi prövat ett nytt grepp under veckan. Barnen fick gemensamt återberätta en bok de hört tidigare under dagen, för en pedagog och några andra barn, med lite stöd från den pedagog som läst. Det var var något som engagerade dem.

Vi ser att fler kan använda ord i rätt sammanhang nu. Vi har lånat en boklåda med böcker där flera tar upp prepositioner. Det är "lätta" böcker som även har enkla bilder och lite text. Men de har varit bra att använda då flera av barnen inte ville höra på sagor och alltid tycktes välja andra aktiviteter än läsning när de blev tillfrågade i början på hösten. Det har ändrats. Barnen säger ja till läsning i smågrupp nu...men inte alltid ja till saga med polyglutt. Detta är något vi diskuterat. Böckerna genom polyglutt har nog också varit lite för svåra och nu väljer vi böcker som riktar sig till 2-3 år istället för 5-7år. 

220610 Årshjul och fokusområde språk.

Vi har under vårens gång läst och lyssnat på böcker i helgrupp. Vi har även testat att dramatisera "Alla får vara med". Både med material och med barnen som aktörer. Det senare verkade locka barnen och det var ganska intensivt. Barnen  återberättar nu och verkar förstå hur de ska återberätta något jämfört med i vintras. En minisaga på ipaden gjordes i våras för att ha nåt att visa för barnen men det har tyvärr inte blivit mer än så. För att barnen ska vilja /kunna göra en saga själva på plattan behöver vi arbeta med verktyget/appen och göra en saga tillsammans först så barnen lär sig hur appen fungerar. Kanske något för höstens "skolgrupp". 

I höstas arbetade vi mer intensivt med läsning och polyglutt. Under vintern och våren har andra ämnen tagit plats under den tiden på förmiddagen som jag har möjlighet att använda till planerad aktivitet. Det märks att vi inte läser i smågrupper längre. De barn som tycker om att höra sagor kommer då de erbjuds sagoläsning. De barn som valde bort sagor förut gör så även nu. Upplever ändå att fler är positiva till sagoläsning men det behöver vara en återkommande aktivitet i smågrupp som inte går att välja bort. 

Gullvivan

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Maskrosen

Språk - Årshjul

Vilka resultat ser vi utifrån de insatser vi gjort?  

Utifrån våra språksamlingar som vi haft fokus på under terminen kan vi se en utveckling i barnens förståelse för samling men också i deras språkutveckling. I början behövde vi ha fokus på görandet för att hålla barnens intresse. Efter att ha gjort samlingen några gånger kan vi se att barnen fått en för förståelse för vad som ska ske vilket resulterat i en mer fokuserad samling.  

Vi har arbetat med boken "Alla får åka med" och kan se hur barnens förståelse och intresse utvecklats utifrån arbetet med den. Till exempel genom att barnen gått från att vara ganska ointresserade till att nu vilja vara med och göra sagan tillsammans med rekvisita. En del barn benämner figurerna samtidigt som de sätter de i bilen och andra formulerar språkljud. Vi har även projicerat upp filmen "Alla får åka med" och upplevde då att barnen kände igen sagan och karaktärerna. En del uttryckte en förståelse för figurernas olika känslor, antigen genom ord eller ljud. Vi har också dramatiserat sagan och kunde då se att flera av barnen fått en fördjupad förståelse för boken. De vet vad som ska hända och är aktivt med och för sagan framåt. Barnen uttrycker vissa ord från boken och lyssnar fokuserat på pedagogen som samtidigt läser upp sagan. 

Utifrån arbetet med våra ramsor med TAKK både i samling och vid måltid kan vi genom vår dokumentation se att barnen först var mest intresserade av korten, därefter såg vi en nyfikenhet när vi pedagoger gjorde tecknen, och nu kan vi se att en del av barnen har börjat pröva att visa tecken själva. 

 

Varför ser vi de resultat vi ser? 

Genom att öva på att ha samling flera gånger så har barnen nu fått en förståelse för vad samling innebär. Vi sjunger vår namnramsa varje gång vi startar, något som var svårt i början men som de flesta barn nu behärskar. De  
vet att de ska skicka vidare föremålet till kompisen bredvid då vi sjungit deras namn.  

Då vi arbetat med samma saga under en längre period är sagan känd för barnen. Då vi varierat sättet vi presenterat sagan på kan vi både hålla i barnens intresse samtidigt som det blir spännande varje gång. 

Genom att vi varierar sättet vi presenterar sagan på skapar vi lärandemöjligheter i olika meningsfulla sammanhang. Vi varierar också de ramsor som barnen får möta i både samling och vid måltid. Vissa tecken som vi introducerar i en ny ramsa i vår samling kanske barnen redan mött i vår matramsa. På så sätt har barnen också introducerats till tecken och fått en förförståelse för det.  

Utifrån våra reflektioner kan vi se att rekvisitan till boken har varit betydande för barnens fokus men också bidragit till att de nu vill göra sagan själva.  

 

Språk - Fokusområde

Vilka resultat ser vi utifrån de insatser vi gjort? 

Vi kan se att barnens intresse för böcker har ökat. Barnen sätter sig gärna själva med en bok att bläddra i, men kommer också till oss pedagoger för att läsa tillsammans. Barnen går självmant fram till bilder på golvet eller dokumentation på vägarna och pratar kring bilderna. Vi ser att en del barn har vidgat sitt ordförråd medans andra är i början av sin språkutveckling och övar på språkljuden. 

Vi ser att flera av barnen hittat nya sätt att kommunicera på, genom tex tecken. Barnen visar ett stort engagemang för sånger och ramsor. De uttrycker sig med både kropp, ord och ljud.  

 

Varför ser vi de resultat vi ser? 

Vi pedagoger har haft en större medvetenhet kring bokläsning och gjort böcker mer tillgängliga för barnen. Vi har också sett över det utbud av böcker som vi ger barnen. Vi har skapat en plats avsedd för bokläsning. Vi synliggör de sagor vi arbetar med genom att tex sätta fast bilder från boken på golvet. Vi har också skapat qr koder av boken med barnens olika modersmål och använder dessa aktivt i våra språksamlingar.  

I hallen har vi utformat en läshörna med utvalda böcker. Där barnen fått sitta och bläddra medans de väntar på sin tur. 

Vi har utformat barnens lärmiljö med teckenkartor och använder dessa aktivt vid samling och måltidssituationer. Vi uppmanar barnen att pröva att teckna det som de vill ha vid tex mellanmålet.  

 Vi gör dokumentationen tillgänglig för barnen genom bilder på vägg/golv, för att ge barnen möjlighet att reflektera över vad de varit med om. 

 

Vi pedagoger använder oss av ett pedagogiskt förhållningsätt där vi använder oss av öppna frågor som “hur ser det ut?” “hur känns det att vara tomten?” osv för att främja barnens språkutveckling.  

Violen

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

 

Matematik:

• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar

Tussilago:

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått. 

Vitsippan:

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

 

 

Blåklockan:

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken:

Målområde:

Vi vill att barnen ska få en förståelse för hur man kan använda matematik i olika sammanhang

Vi vill att barnen ska utveckla sin förmåga att använda matematiska begrepp. Vi vill väcka lusten och synliggöra matematiska förmågor hos barnen.

Kännetecken:

Barnen använder sina egna kroppar för att bedöma mängd eller storlek

Barnen ger uttryck för olika lösningar.

Barnen använder matematiska uttryck som t ex storlek, prepositioner, mängd mm då de försöker lösa problem.

De hjälper varandra lösa olika problem genom att visa eller prata om hur det kan göras.

 

vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser

Barnen fick möjlighet att prova bygge med "polydron mega" och utmanades i att bygga med ett visst antal byggdelar i olika former. Hur skulle de lösa problem med för få delar eller göra om delarna som var kvar hade fel form?

Barnen introducerades för materialet i helgrupp. Vi packade upp det och tittade på byggbeskrivningarna som följde med. Pedagogen byggde ett hus som flertalet barn fick hjälpa till med att trycka ihop delarna till. Materialet var helt nytt för barnen. Ingen av dem hade sett något sådant förut. Det var ganska intensivt. Barnen blev väldigt ivriga men många hade svårt att se hur de skulle göra med materialet i början. 

Från början fick barnen använda materialet i små grupper. De som hade lätt för att bygga tog ganska snabbt ledningen. De barn som inte var lika vana vid bygglek kunde bli stående och bara observera. För att de mer försiktiga barnen skulle vänja sig vid materialet får de chansen att bygga en och en med en skärm emellan. Detta ger effekt. Fler efterfrågar att få bygga. När barnen gruppvis får utmaningar i att bygga något visst pratar de inte så mycket med varandra. Alla tycks ha en inre bild av vad som ska byggas och hur det ska byggas. När de sedan ska sätta ihop delarna som de byggt enskilt är det inte alltid så lätt att få ihop delarna till något gemensamt utan lite stöttning av pedagogen. 

Bäst fungerade det när barnen från början visste vad som skull byggas och om de var två som byggde. Så fort de blev fler blev det mycket diskussion om hur det skulle byggas och vem som skulle bestämma. Tiden barnen hade på sig vid varje byggtillfälle kändes stressigt. 

Men jag har sett att de använder sina kroppar för att jämföra sin längd med det som byggs. De använder prepositioner och de löser problem som uppstått då de byggt.

- varför har vi fått det resultat vi fått?

Vi pedagoger arbetar på olika sätt. Vi hade behövt samtala mer om planeringen. Då planeringarna skrivs behövs tid så att alla vuxna hinner ta till sig det skrivna. Inte bara förskollärare. Diskutera kännetecken och förhållningssätt mer ingående.

Det var för många kännetecken...hade räckt med ett par.

Materialet var inte tillgängligt alla dagar. Barnen borde fått ha större tillgång till det. 

När en pedagog går undan med 2 till 4 barn blir den andra kvar med resten i gruppen. 

Gullvivan

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Maskrosen

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Violen

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

 

Miljö Naturvetenskap Teknik

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling

Tussilago:

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått. 

Vitsippan:

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

 

 

Blåklockan:

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken,

Kännetecken:

     Barnen gör medvetna val, tex slänger skräp där det ska vara och värnar om naturen

Barnen visar ett intresse för naturen och dess olika fenomen

Barnen samtalar om natur och teknik samt visar en nyfikenhet för områdena

Barnen provar sig fram med olika tekniker och material i sitt skapande

 

vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser

Av de kännetecken vi har är det "barnen visar intresse för naturen och dess olika fenomen" som vi ser och hör om när de tittar på vattnet i burkarna de filmerna från UR vi tittade på tillsammans. Det var över förväntan vilket intresse barnen visade. Jag har hört dem samtala med varandra om "dinosauriekisset" och hur vattnet "ångar bort" från den öppna burken. 

Barnen slänger för det mesta saker I rätt papperskorg men vi har inte samtalat om återvinning den här terminen... 

Barnen har tillgång till kartong, garn och papper från skrivaren...barnen behöver även ha tillgång till tejp och lim för att kunna skapa själva...det rum och det bord som används för skapande aktivitet är också där vi äter...det är svårt att lämna fri tillgång till kladdiga ämnen för det blir svårt att få bort från matbordet om det hinner torka....Vi hade behövt separera matbord och skapande...

- varför har vi fått det resultat vi fått.

Vi har för många kännetecken...det hade räckt med två. Vi skulle ha pratat om vad som menas med kännetecken. Det har efterhand visat sig att min kollega inte förstått när hon läst och jag har varit för snabb med att sätta igång arbetet med barnen. Vi behöver göra något åt rollfördelningen på avdelningen. Bägge behöver vara insatta i planeringen och genomförandet. Annars kan inte en diskussion om hur det går föras...det blir ensidigt...

Vi hann inte att prata om  förhållningssätt. Det behövs hos oss. Nästa gång är det det vi ska prata om först.

Den tiden jag förut använde till "läsgrupper" och "bygg och problemlösning" har nu gått till "besök i skogen". Det är svårt att hitta en tid där även experiment hinns med. 

En sak som jag kände av var att det i planeringen stod att vi skulle ha en dokumentationsvägg. Det fanns ingen på blåklockan då. Jag har försökt starta upp en men bara kommit igång med rubrikerna till denna vägg. Hade önskat att just denna formulering varit annorlunda. Det har tagit mycket energi av en. Nästa gång kan jag sätta parenteser kring formuleringar som inte passar avdelningen eller helt ta bort dem när jag gör om planeringen till blå från den gemensamma.  Men en dokumentationsvägg är något jag gärna hade velat ha. 

Gullvivan

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Maskrosen

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Violen

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

 

Prioriterat utvecklingsområde för läsåret: Hållbar utveckling

Vid vår analys av tidigare läsårsutvärdering ser vi att det är viktigt att vi fortsatt utvecklar vårt arbete kring hållbar utveckling. Det har under tidigare läsår varit ett utvecklingsområde utifrån GR-enkäten men vi ser att vi fortsatt behöver hålla i arbetet och vidareutveckla det.

Vid årets slut vill vi att alla:

• • Alla pedagoger skaffat sig mer kunskaper inom ämnet samt utvecklat sitt arbete tillsammans med barnen inom området hållbar utveckling
  • Varje avdelning har gjort en pedagogisk planering i unikum. Den nya planeringsmallen för förskolan i Ale ska användas.
  • Varje avdelning genomfört, dokumenterat , följt upp och analyserat sitt arbete med hållbar utveckling.
  • Gruppen ansvarig för arbetet med hållbar utveckling läser in sig, inspirerar kollegor, följer upp och utvecklar arbetet med Hållbar Utveckling övergripande över huset

Tussilago:

Vi har precis påbörjat vårt arbete kring Hållbarutveckling, dels för att det har tagit längre tid att få klart planeringen i Hållbarutveckling och dels för att vi har stort fokus kring språk och likabehandlingsplanen. Vi är igång med arbetet och kommer att fortsätta att göra uppföljningar var tredje vecka. 

Av de observationer som vi har gjort på de aktiviteterna som vi har gjort hittills har vi uppmärksammat att några av barnen har haft reflekterande tankar kring papper och slösande av ritpapper på avdelningen. Ett barn hade en tanke att vi kunde såga ner ett träd på gården och göra "nytt" papper som vi kunde använda på Förskolan, ett annat barn reflekterade då genom att säga att tar vi bort trädet då har fåglarna ingenstans att bo på. Vi Pedagoger har då tänkt att vi skulle se en film hur papper blir till "från träd till ritpapper". Vi kan då filma barnens reaktioner och eventuellt få syn på deras tankar och reflektioner för att kunna gå vidare med arbetet. En Pedagog har också uppmärksammat att ett av barnen som har ett annat modersmål än Svenska har försökt att förklara och reflektera på deras modersmål om återvinning vilket vill höll på att missa genom att vi inte delar samma modersmål. Här tänker vi arbeta mer med att vara närvarande och fånga upp dessa situationer som vi annars hade missat, bland annat genom att arbeta i mindre grupper. När vi har diskuterat träd och papper och hur fåglarna inte har någonstans att bo om vi sågar ner för många träd, har många av barnen gjort återkopplingar till "glitter" och hur glitter kan vara farligt för fiskarna som bor i vattnet om glittret hamnar på fel ställe. Detta är en koppling till Återvinning och hur viktigt det kan vara att sortera materialet så det hamnar på rätt ställe.

2021-12-10

Av de få observationer som vi har gjort så har en del barn kunskaper med sig från tidigare Termin vilket ger dem grunder till fortsatt utveckling och lärande. Några av barnen har inte samma förkunskaper detta kan bero på att de inte har fått ta del av ett lika brett utbud av Hållbarutveckling som de andra barnen. Det kan också bero på Språkförståelsen hos de barn som saknar Svenska som modersmål. Men genom de observationer som vi har gjort och med de få samtal som vi har haft med barngruppen så anser vi att vi har en bra början att utgå ifrån, vi har observerat att några av barnen har börjat reflektera kring den egna konsumtionen samt vilken påverkan som vi människor kan ha på miljön. 

 

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått. 

Vitsippan:

Barnen visar ett litet intresse för återbruk. De ber att få plocka med sig naturmaterial när vi är i skogen eller från gården. De kommer själva på att använda material som de har hitta utomhus när de skapar. Ex kottar, stenar, pinnar både från våra promenader men också från förskolans gård. Flera av barnen kan sortera det material som vi naturligt får som sopor, och lägga i respektive låda (sop samlar monster). De använder naturmaterial ute när de leker Ex:" sten pengar" till affär. Barnen är medvetna om att de skall kan måla på samma teckning flera gånger, så att den blir färdig, på framsidan och baksidan, de påminner varandra .Flertalet barn städar undan materialet de använt och lägger i skåp och hylla.

 I målarummet har vi samlat hushållsrullar. garn, barnen har klippt från gamla tidningar och teckningar som slängts. MEN önskan om nytt papper är för stort så de glömmer/ gömmer undan papper de redan har. När extra personal arbetar, vet dessa vuxna, av erfarenhet, att målarbilder håller barnen koncentrerade och lugna och ger dem det. Det gör att vi jobbar mot vår egen plan.Flertalet barn städar undan materialet de använt. Men fortsatt måste vi påminna övriga. Att inte bara släppa dockan/ legot i golvet och gå. Några barn tittar på den vuxne när hen släpper materialet, fullt medveten om att detta beteende är fel. Den vuxne uppmanar då barnet att ta upp leksaken och lägga på sin plats. Om inte pedagog uppmärksammar detta beteende går barnet därifrån och saken ligger kvar på golvet. Det negativa befästs fort. Här märks att det är viktigt med närvarande pedagoger för att stödja barnen i sitt beteende. Barnen får mer vuxenstöd när vi delar barngruppen i hälften och kan uppmärksamma negativt beteende

 

 

 

 

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

 

 

Blåklockan:

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

20221209

Utvärderingskriterier:

 Använder naturmaterial i lekar eller vid skapande. (kottar, stenar, löv/bär etc).

Återanvänder förbrukningsmaterial i skapande och lek. (toarullar, plastförpackningar/ kartong).

Kännetecken 

 1. Barnen visar intresse för återbruk. EX kan måla på samma teckning flera gånger, använder material som de har hitta utomhus när de skapar.

2. Använder naturmaterial när de leker.

Vi har haft svårt att komma igång med arbetet kring hållbar utveckling. Det har kommit av sig sedan förra terminen eftersom vi varit tvungna att tänka om ganska rejält kring tillgängligheten av material och sortering av dessa då vi har en helt annan barngrupp nu jämfört med tidigare. Det har varit svårt att tänka nytt och det vi hade arbetat fram tidigare har fått dras tillbaka steg för steg, så att säga. Även den nya planeringsmallen har påverkat arbetet. Vi tycker den har varit svår att formulera så vi har varit sent ute med en plan helt enkelt.

Barnen visar inte direkt intresse för återbruk ännu men vi tycker oss se att några enstaka har börjat använda sig av gamla askar och kartongbitar som använd till att klippa och klistra med. Vi vuxna erbjuder barnen naturmaterial och "gammalt" material som de kan använda då de vill skapa. Framöver tänker vi vuxna ta med trasiga material t ex leksaker eller dekorationer till typ samlingen. Vi ställer frågor som vad kan man göra med det nu? Kan man använda det på nåt annat sätt eller göra nåt annat med det och sedan lyssna in vad barnen säger.

Barnen använder pinnar och kottar som dekor när de gör kakor ute. Snön är de så ovana vid så vi vuxna behöver visa hur man använder sig av snön och vad man kan göra med den. 

Gullvivan

Denna termin har vi inte arbetat med hållbar utveckling i så stor utsträckning. Vi har fokuserat på det lilla, då vi inte haft någon färdig planering att följa. Vi har varit dåliga på att dokumentera, något vi behöver lägga mer tid på nästa termin. Vi har lagt fokus på att vara rädd om förskolans saker, att sortera leksaker, och  även sorterat med hjälp av våra sopsamlarmonster. Det vi har märkt på barnen är att de pratar om att vi ska ge mat till Kompostina. Att vara rädd om förskolans saker är något vi får fortsätta arbeta vidare med då vi inte sett någon skillnad på barnens hantering av våra saker. 

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Maskrosen

 

Vilka resultat ser vi utifrån de insatser vi gjort? 

Arbetet med hållbar utveckling har hamnat lite i skymundan då vi valt att fokusera på våra språksamlingar och få ihop den nya gruppen. Vi pedagoger har ett medvetet förhållningssätt och uppmanar barnen till att vara rädda om våra saker, vi stöttar barnen och pratar om att vi lägger saker i lådorna och inte kastar de. Tillsammans med stöttning från oss pedagoger kan vi se att barnen blivit bättre på att plocka undan efter sig. Vi har bilder på de saker som ska vara i respektive låda för att göra det konkret för barnen vart sakerna ska vara.  

 Vi arbetar med rörelse ute på gården till musik och pratar om varför det är viktigt att röra på sig. Vi ser att barnen tycker det är roligt och blir glada när vi sätter på musik för att röra på oss. 

 

Varför ser vi de resultat vi ser? 

Vi har denna termin haft en ny barngrupp och inskolningar, där fokus legat på sammanhållningen. Vi är också ett nytt arbetslag. Vi arbetar medvetet med att träna barnen på att vara rädd om våra saker. Vi brister i dokumentationen och det är den vi behöver lägga fokus på framåt tillsammans med årshjulets område matematik. 

Violen

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

 

Prioriterat utvecklingsområde för läsåret: Arbeta mer språkutvecklande tillsammans med barnen.

Vitklövergatans förskola är en förskola där många barn har fler än ett språk. Vi ser i vår utvärdering av föregående år att språket inte fått så stort fokus som det borde. Vi behöver fundera kring hur vi kan berika barnens språk mer samt hur vi kan fånga barn som har svårt med språkförståelse och svårt att uttrycka sig i svenskt tal i mer konkreta uppgifter och lärande.

Vid årets slut vill vi att alla:

• • Alla pedagoger har utvecklat ett mer språkutvecklande förhållningssätt
  • Varje avdelning har gjort en pedagogisk planering i unikum. Den nya planeringsmallen för förskolan i Ale ska användas.
  • Varje avdelning genomfört, dokumenterat, följt upp och analyserat sitt arbete med språkutvecklande arbete.
  • Gruppen ansvarig för arbetet med språkutvecklande arbete läser in sig, inspirerar kollegor, följer upp och utvecklar arbetet med Hållbar Utveckling övergripande över huset

Tussilago:

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått. 

Vitsippan:

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

 

 

Blåklockan:

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Gullvivan

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Maskrosen

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Violen

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

 

 

 

 

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Vitsippan

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

 

 

Blåklockan

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Gullvivan

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

Maskrosen

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.. 

Violen

Skriv in era nedbrutna mål/kännetecken, vilket resultat ni ser och era reflektioner/analyser - varför har vi fått det resultat vi fått.

 

 

 

2. Gör en beskrivning av hur er verksamhet har sett ut och vad som behöver utvecklas vidare.

3. Formulera och planera hur utvecklingsinsatserna ska genomföras. Planeringen ligger som grund för arbetet framåt och är kartan som visar oss i rätt riktning.

4. Värdera resultaten ni fått fram i er analys, i förhållande till förskolans läroplan, er verksamhet samt era förväntade effekter. Formulera sedan hur ni ska gå vidare. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,