Sammanställning av undersökningsfasen Kvadraten

Urskilja intressen, styrkor och nyfikenhet hos barnen.

Sammanställning av undersökningsfasen, september/oktober

 

Datum:   25 / 10 -   22                                    Närvarande: Lotta och Sofia

 

Sammanställning av undersökningsfasen

1.    Vilka kunskaper och erfarenheter har barnen?  Barngruppen har en grundläggande kunskap om känslor, framför allt glad, ledsen och arg. De kan koppla dessa känslor till olika ansiktsuttryck och kroppsspråk. De kan reflektera i samtal om vad för olika händelser som kan orsaka känslorna ledsen, glad och arg.

2.    Vad är det barnen intresserar sig för och återkommer till?  I samtal återkommer barnen ofta till olika handlingar ifrån personer som barnen har nära relationer till som mamma och pappa men även mormor och morfar samt syskon. Exempelvis "jag blir arg när mamma säger att jag inte får glass". Barnen återkommer också till deras egna kroppar som "jag blir arg när hon slår på mig" "jag gillar när min syster killar mig i nacken".    Barnen intresserar sig för och återkommer ofta till våra olika figurer i miljön som sopsorteringsmonstren Flamman och Kompostina m.fl, Kanin och Igelkott som har flyttat in på en gren i vårt "sagoträd", Hajen ifrån böckerna om Idde och Hajen samt Liten ifrån Vemböckerna.

3.    Vilka frågor tror vi att de ställer sig/undersöker?  När vi observerar barnen i verksamheten ser vi att de har en stor nyfikenhet på varandra, vad kompisarna gillar och inte gillar, vart varandras gränser går och även vart sina egna gränser går. Vi tror att barnen i sin nyfikenhet och relationsskapande funderar över hur de ska gå till väga för att lära känna sina kompisar men även sig själva. Frågor kan vara "varför blir hen arg?" "varför blir jag arg?" "vad händer om jag slår på hen?" "blir det här barnet glad om jag klappar på hen?".

4.    Vilka material och miljöer har varit en tillgång i barnens undersökande? Vad ska vi lägga till/dra ifrån?   Figurerna som vi har presenterat har varit en stor tillgång då vi kan utgå ifrån neutrala och opartiska "kompisar" som inte dömer. Både barnen och vi pedagoger kan utgå ifrån de olika figurerna i olika samtal med barnen för att ta bort fokus från individen och prata mer fritt om känslor och svårare samtal. Med hjälp av Litens olika ansiktsuttryck kan barnen visa vilka känslor de känner om de har svårt att använda sina ord. Även vi pedagoger kan använda oss av ansiktsuttrycken för att visa hur vi känner och göra det tydligare för barnen. Jag tror inte vi behöver tillföra jättemånga fler figurer utan fortsätta att arbeta med dem vi har. Vi vill få in fler QR-koder med Djuris Känslor-klipp och Känslosånger med Känsliga Bitar.

5.    Vilka uppgifter/utmaningar har varit ett stöd i barnens utforskande?  Frågor kring vilken känsla Liten har på olika bilder har varit ett bra stöd för barnens utforskande. Även klappkartan på Hajen har varit ett bra stöd för barnens utforskande om sina egna och andras gränser kring kroppen och vilka känslor som uppstår när någon rör på ens kropp när man vill och inte vill. Med kartan kom vi in på rätten till sin egen kropp och att det är viktigt att säga stopp om det händer något som man inte vill. Citat som dök upp hos barnen var bl.a. "bara jag får pilla på min snippa" och "mamma får inte ta på min snopp, det är bara jag".

6.    Vilka upptäckter har vi gjort om vårt sätt att organisera /vår tid, barnen och pedagogerna/arbetet med barnen? vad tar vi med oss? Vad behöver vi utveckla?  Vi har upptäckt att vi inte ska stressa i projektet. Det finns många känslor att utforska så det är lätt att stressa till nästa men att vi försöker ta det i barnens takt. Projektväggen med känslorna vi har arbetat med låter barnen också komma tillbaka till känslorna vilket gör att vi inte behöver känna oss "klara" med en känsla utan vi kan gå tillbaka och utforska och återupptäcka känslor.  Vi lägger ner längre tid på att benämna känslor i konflikter i den fria leken och reflektera med barnen hur det känns i kroppen.  Vi behöver utveckla en mer självsäkerhet kring projektet och vårt arbetssätt. Vi behöver "bara göra" och inte vänta på det rätta ögonblicket eller den perfekta idén då det/den sällan finns.

7.    Vilka nyfikenhetsfrågor har väckts hos oss vuxna?