Ubildningsplan Liljekonvaljen 2022-2023 på förskolan Treklövern i Östberga förskolor

Barnens delaktighet och val i deras vardag är en viktig utgångspunkt på LIjekonvaljen. Barnen får vara med och påverka deras vardag. Vi vill skapa miljöer som är utmanande för barnen på deras villkor. Barnen möts av pedagoger som respekterar dem, och som får dem att uppleva att deras åsikter och tankar brtyder något. Då utvecklar barnen de demokratiska värderingarna.

Utbildningsplanen beskriver hur arbetslaget fortsatt planerar avdelningens undervisning, hur utbildningen organiseras och hur förskolans pedagogiska undervisningsmiljöer vidareutvecklas.

Innehåll

Gemensam årsstruktur för alla förskolor i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning

Utbildningen ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ditt barn går på. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan förskolan skapa och dela kunskap om vad som leder till framgångsrika arbetssätt.

--------------------------------------------------------------------------------------------------

Utbildningsplan för avdelning Liljekonvaljen  på förskolan  Treklövern i Östberga förskolor.

Mål som genomsyrar utbildningen

Det pedagogiska uppdraget innebär att lägga grunden för ett livslångt lärande. Östberga förskolors utbildning präglas av goda pedagogiska relationer, den ska vara trygg, rolig och lärorik för alla barn som deltar. Vi erbjuder en trygg omsorg och skapar förutsättningar för alla barns utveckling och lärande, i nära samverkan med hemmet. Personalen och ledningen har ett stort fokus för att säkerställa att barn med särskilda rättigheter erbjuds de förutsättningarna som krävs för att de ska kunna utvecklas så långt så möjligt. Den sociala hållbarhetsdimensionen som handlar till stor del om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov står också i fokus för både ledningen och personal.    

Utbildningen vilar på den värdegrund som anges i förskolans läroplans värdegrundskapitel, jämte barnkonventionen, där demokratins principer, rätten till inflytande, individens okränkbarhet, barnens rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar, rätten att lära med lust och nyfikenhet, omsorg, rättvisa, medmänsklighet och jämställdhet utgör en stark och tydlig vägledning för allt som sker i förskolan.

Tema: Övergripande tema på Östberga förskolor är hållbar utveckling med underrubriken Kreativa processer för att odla hållbarhet. ”En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig”.  Inom detta tema sätts även mål för språk, matematik, naturvetenskap och hälsa och välbefinnande.     

Som underlag för utbildningen i hållbar utveckling använder vi OMEP:s bedömningsskala för lärande för hållbar utveckling i förskolan

 

·         OMEP:s bedömningsskala för lärande för hållbar utveckling i förskolan kan användas av enskild förskolepersonal eller grupper inom förskolan för att granska arbetet med hållbar utveckling. Bedömningsskalan kan hjälpa och stödja förskolepersonal och enhetschefer att prioritera vad man behöver utveckla och hur detta kan göras i förhållande till lärande för hållbar utveckling i förskolan.

 

Hållbarhetsarbete delas upp i tre dimensioner; social, ekologisk och ekonomisk. De tre dimensionerna är likvärdiga och bör sammanflätas för att ett hållbart arbete ska kunna uppnås.

 

•      Alla avdelningar inom Östberga förskolor har använt OMEP-skalan för att utvärdera sitt arbete med hållbarhet samt för att planera framåt vilka områden varje avdelning behöver fokusera extra på.

 

•       Utifrån OMEP-skalan har vi inom Östberga förskolor valt ut tre underrubriker, en från varje dimension, att fokusera extra på och utveckla under året. Kopplat till dessa underrubriker har vi även valt ut mål från Läroplanen för förskolan (2018) att arbeta med.

 

De underrubriker vi har valt att fokusera extra på inom de olika dimensionerna är:

•      Social dimension – jämställdhet och jämlikhet

•      Ekologisk dimension – hälsa och välbefinnande

•            Ekonomisk dimension – minskad konsumtion

Mål i läroplanen som är i fokus för läsåret 2022/2023 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla…  

·         …förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

·         …ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och       kommunicera med andra i olika

·         …sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet.

·         …motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktig det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

·         …förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhället påverka varandrasammanhang och med skilda syften.

Analys av utbildningen:

 

·       Vilka förutsättningar för lärande finns?

      Lärande sker i samspel med omgivningen både med människor och miljön. I det dagliga arbetet använder vi både språket och tecken som kommunikation. Vi vill skapa en trygg miljö där alla känner att här lär jag mig något varje dag. Undervisningen utgår från barnens behov och kunskapar. Det är viktigt för oss att barn får vara en medlem i kamratgruppen, för då kan de vara delaktig och utöva inflytande. Vi är lyhörda och nyfikna på barns tankar och idéer. Vi har en öppen och levande kommunikation som utgår från en ärlig tilltro till barns förmåga och respekt för deras integritet. 

 

·         Vilken social miljö?

Vi vill att barnen litar på sina egna förmågor. Genom att vara tillåtande och stödjande vill vi ge barnen förutsättningar att våga sig på något sådant som de tvivlar att de klarar av. Vi uppmuntrar barnen att ta hjälp av varandra och pedagoger hjälper till verbalt när barnen samarbetar. Leksituationerna kan var initierade av barn eller av pedagoger. När pedagoger startar en lek kan det handla om att göra alla barn delaktiga och att ha roligt tillsammans. När pedagoger inte är med i leken är de ändå närvarande i rummet.  Vi använder stopp-tecknet när vi vill sätta gräns i det sociala samspelet. Vi stöttar barnen vid konflikter genom att låta alla komma till tals. Vi uppmärksammar barnen på att de alla har rättigheter och skyldigheter. Vi visar respekt för individen genom att lyssna på varandra. Vi arbetar med barnen kring hur man bjuder en kompis till lek. Det ska vara ett demokratiskt klimat på vår förskola. 

 

·         Vilken pedagogisk miljö?

      Undervisningen börjar med att vi talar om för barnen vad de ska göra, hur det går till och varför gör vi det. Undervisningen avslutas med att vi repeterar det vi har gjort. Detta för att det blir begripligt för barnen vad som förväntas av dem. Vi varierar vår undervisning och vårt material för att barnen har olika lärande sätt. Pedagoger kommunicerar tydligt och tänker även på sitt kroppsspråk när vi undervisar. Vi tydliggör undervisningen med visuellt stöd. Detta för att barnen ska känna tilltro till sin egen förmåga. Att klä på sig är enklare för att man kan följa en bildserie. Pedagoger ska ha ett förhållningssätt som uppmuntrar till lek för leken har en stor betydelse för barnens utveckling och lärande.

 

·         Vilken fysisk miljö?

      Lärande sker med hjälp av andra människor såväl som fysisk miljö. Därför är det viktigt vad barnen möts av i förskolans miljö. Vårt material är giftfritt. Alla bord och stolar är ljuddämpande. Vi möblerar miljön efter barnens intressen och behov.   Miljön inbjuder till en variation av lek och möjligheter. Vi avgränsar rummen med hjälp av hyllor så att alla barn hittar ett ställe antingen för att leka/undersöka eller för att vara i fred. Utomhus har vi en miljö som uppmuntrar till att springa och klättra. Vår gård består av stora gröna ytor och odlingslådor. Vi har även röd -och svartvinbärsbuskar. 

. 

Främjande insatser:  

Våra böcker och material är placerade på barnens höjd. Detta för att barnen ska vara delaktiga i sitt lärande. Vi har en tydlig dags och veckostruktur för att barnen blir trygga av att veta vad som händer och när det händer. Varje sak har sin egen plats och är markerad med en bild. Vi låter allt ta sin tid och stressar inte på barnen. Våra aktiviteter/lek är utformade för att alla barn ska kunna delta på sina villkor. På samlingar får barn möjlighet att uttrycka sig oavsett könstillhörighet. Vi arbetar aktivt för att stävja stereotypa könsroller. Vi går aktivt in i situationer där flickor utesluter pojkar från sina aktiviteter med hänvisning att de är pojkar och i situationer där pojkar utesluter flickor. Vi skapar tillfällen där vi jämför likheter och olikheter i utseende, språk och i det man gör.

 

Förebyggande insatser:  

Vi planerar smågrupper för att alla barn får synas och komma till tals. På detta sätt kan vi stödja barnen som behöver extra stöd. Pedagoger är närvarande i barngruppen för att stötta och hjälpa till vid behov. Vi fortsätter att lyssna på barnen och ta tillvara på deras intressen och på så vis skapa bra miljöer för barnens lek och utveckling. Välfungerande samarbete inom arbetslaget är nödvändigt för att skapa en god lärmiljö för alla barn. 

 

 Avdelnings delmål och förväntat resultat per läroplans område: 

Övergripande:

 Läroplansmålet: …förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka

 

Språk: 

       Läroplansmålet: …ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

     Kopplat till social dimension – jämställdhet och jämlikhet

 …sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka

Delmål: 

Barnens förståelse för sig själva och sin omvärld vidgas. Barnen får en begynnande    känsla och upplevelse av andra kulturer. Språket fördjupas. Barnen bygger upp en ny kunskap och ökar sin läsmotivation och sin förmåga att tolka bilder.

 

 Förväntat resultat: Barnen utvecklar sitt ordförråd, ordförståelse och sin text- och bildförståelse. De får erfarenheter av olika kulturer och bli medvetna om hur det man säger eller gör påverkar andra. Barnens intresse för andra kulturer har väckts.

 

Arbetssätt:  Pedagoger har ögonkontakt med varje barn som man samtalar med. Barnen delas i mindre grupper under dagen. Pedagoger fångar upp det barnet säger eller visar och bygger upp språket lite till.  Varje månad lär vi specifika ord som temat handlar om. Vi arbetar med ord och begrepp även hela dagen exempelvis i hallen vid maten och vid skötbordet.  Barnen utmanas att använda sin kunskap och sitt tänkande när vi högläser dagligen. Undervisningsmaterialet består av teaterbesök, böcker, konkret material, papper, pennor och media såväl digitalt som analoga.  Vi använder böcker och media som representerar världen.

 

Undervisning:  De yngre barnen arbetar med temat; bondgårdsdjur. Vi väljer ord som hör till samma kategori och som barn kan tänkas förväxla, exempelvis en hund – en varg. Vi pratar om vad som skiljer djuren åt och vad det finns för likheter. Barnens förståelse för sig själva och sin omvärld vidgas när de ser likheter och olikheter. De äldre barnen undersöker om de kan hitta likheter och olikheter i språket, utseende och i det man gör. Vi går igenom hur man exempelvis säger hej på olika språk. Barnen involveras i läsning via samtal och reflektioner. Alla barn får komma till tals vid högläsning. Vi pratar med barnen om böckernas omslag, bilder, handling och karaktärer. Vi väljer litteratur som handlar om världen, om familjer och om socialt samspel.  Vi firar barnens födelsedagar och andra högtider i världen för att öka förståelse för vårt multikulturella samhälle. Vi börjar skriva sagor med hjälp av bilderna.  

  

Naturvetenskap/språk

Läroplansmålet: …förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhället påverka varandra

 

Kopplat till Ekonomisk dimension – minskad konsumtion

 

…förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling

 

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka

 

Delmål: Barnen blir miljömedvetna och delaktiga när det gäller hållbarhet. Grunden för den fortsatta lärprocessen läggs.

 

Förväntat resultat: Barnen får nya miljösmarta beteende kopplat till energi och miljö. Barnen blir nyfikna på energi och miljöfrågor. De äldre barnen får en viss förståelse varför vi sparar matrester. De får en inblick på återvinning. Barnen upptäcker att världen är en positiv, levande plats och genom vårt beteende kan alla leva ett bra liv.

 

Arbetssätt:  Vi inleder varje dag med att vara utomhus i friska luften. Vi delar oss i två grupper både inomhus och utomhus.  En tidsram och en beskrivning för arbetet ges alltid till barnen i början av temat energi. Temat konstrueras genom planerade aktiviteter som skogsbesök, teaterbesök, media och skapande. Vi återanvänder material som tex. kartonger, tidningar och tyg. Pedagoger beskriver tillvägagångssättet och vi avslutar med en genomgång av det vi har gjort.

 

Undervisning: I den ekonomiska delen i hållbarhetsarbetet arbetar vi genom att vid matbordet gör vi barnen medvetna om att man kan börja med en liten portion och tar sedan mer om man orkar. På detta sätt minskar vi matsvinn. Vi kommer att studera vart våra matrester hamnar.

 I den ekologiska delen ökar vi barnens förståelse för vattnets kretslopp och energianvändning genom temat. Vi följer en programserie som heter Energiagenterna där varje avsnitt handlar om energi, el och vatten och vi gör övningar/aktiviteter utifrån det. Barnen får utrycka sina idéer om energi i våra samtal och ord och begrepp kopplade till energi, el och vatten lyfts fram.

I den sociala delen övar vi på att ta instruktioner och går igenom hur vi bemöter andra människor. Det man säger och gör påverkar andra. Vi kommer att läsa böcker som handlar om den sociala samvaron.

 

Matematik/ språk 

Läroplansmålet: …motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktig det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande

 

Kopplad till Ekologisk dimension – hälsa och välbefinnande

...förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

 

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka

Delmål: Att uppfatta föremålets storlek samt avstånd. Får en förståelse för längdmätningens idé.

 

Förväntat resultat: De yngre barnen får en viss kännedom om storlekar (liten-stor) och om kroppen. De äldre barnen lär sig visuellt tolka kroppens avstånd till andra barns kroppar. De lär sig resonera och problematisera utifrån ett matematiskt innehåll. Barnens förståelse av längdmätning utvecklas och de får kännedom om papprets kretslopp.

 

Arbetssätt:  Undervisning sker i mindre grupper på avdelningen eller utomhus. Två gånger i veckan. Pedagoger är tydliga om vad som kommer att hända. Vad vi vill att barnen lär sig och när vi slutar så återknyter vi till vad vi har gjort. Vi använder speglar, naturmaterial, pussel och våra kroppar.

 

Undervisning: De yngre barnen arbetar med temat; bondgårdsdjur. Vi har djur i varierade storlekar som barnen både kan leka med och jämföra storlek och längd.  Vi kommer även att gå igenom deras placering med hjälp av lägesbegreppen som exempelvis på, under, bredvid etcetera. Barnen tränar sin rums-och kroppsuppfattning när de klättrar, sträcker sig efter saker och leker rörelselekar som exempelvis kurragömma och gömma nyckeln. Barnen får också träna avstånd. Hur nära varandra kan de vara utan att nudda varandra

När vi arbetar med längdmätning så ställer vi först hypoteser om föremålets längd och sedan mäter vi de olika föremålets längd med hjälp av våra fötter, händer eller pinnar. Vi mäter hur mycket ritpapper förbrukas i veckan. Vi gör ett diagram över mätningar. Vi arbetar med avstånd på samma sätt.

 

Skapande/ språk 

Läroplansmålet: 

·         ...ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften

 

...sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet

 

...förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling

  

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka

Delmål: Utveckla barnens förståelse för hur de kan avbilda ett föremål genom att teckna och se. Lära sig leka med färger och upptäcka världens alla färger.

 

Förväntat resultat: Barnen lär sig att beroende från vilket håll man tittar på föremålet så ser det inte alltid likadant ut. Samma föremål/kultur ser olika eller likadana ut beroende vem som tittar på.  Barnen får en förståelse att fast deras teckningar inte liknar någon annans teckningar så är de ändå ok. Barnen bekantar sig med fåglarnas, blommornas och djurens färger och kan blanda färger.

 

Arbetssätt:  Pedagoger vistas i olika rum för att stötta och utmana barn i skapandet/leken. Vi sätter upp bilder på barnen när de är aktiva med att sjunga, leka och skapa. Vi använder media och skapar med händerna. Varje grupp består av 4–6 barn. Vi är noga med hur vi sorterar restmaterialet och slösar inte vatten när vi tvättar våra penslar.

 

Undervisning: Barnen får träna på vad är det de vet om föremålet och vad de verkligen ser. Aktiviteten börjas med ett samtal. Vi målar och formar djur i olika vinklar. Alla fokuserar på djuret ur sin synvinkel. Vi tränar hand och ögonkoordination. Vi samtalar i slutet hur det kommer sig att alla målningar ser olika ut. Då får barnen en möjlighet att sätta ord på sina handlingar. Djuren kommer från olika kulturer. En del bor i stallet, några i huset och de äter olika slags mat. På grund av djurens olika kulturer ser inte heller våra teckningar likadana ut. Vi över på att blanda färger för att få exakt den önskade nyansen. Färger är en del av vår värld. Vi ritar av konstverken från kända konstnärer från olika länder för att få inspiration och lyssnar musik från olika kulturer. Genom att använda medier som representerar världen vill vi att barns förståelse för sig själva och sin omvärld vidgas.

 

 

Rörelse/ språk 

Rörelse, hälsa och välbefinnande/ språk

Kopplad till

Ekologisk dimension – hälsa och välbefinnande

Läroplansmålet: …motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktig det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande

 

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka

 

Delmål:   Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga och lära känna sin kropp genom att delta i fysiska aktiviteter.

 

Förväntat resultat: Barnen får en ökad rörelselust, glädje och gemenskap. Känslor stärker samspel, som i sin tur stärker måendet.  Barnen ska genom sin kropp känna sig själva och sin omgivning. De får nya begrepp och ord.  Barnen får en ökad förståelse för hur kroppen fungerar och vad den behöver för att må bra och vara frisk.

 

Arbetssätt: Varje dag är vi utomhus och vistas i olika naturmiljöer. På måndagar har vi aktiviteter på gården tillsammans med de andra avdelningar. Vi leker rörelselekar och bygger rörelsebanor. Vi klättrar, hoppar och balanserar. De äldsta barnen går till skolans gymnastikhall. Varje dag har vi även en kort rörelseaktivitet/lek inomhus före mellanmålet. Då leker vi exempelvis danstopp.

Undervisning:  Miniröris och Bamsegympa är en sång och rörelseprogram som vi kommer att dansa och röra oss till. Genom att röra på sig tränar barnen balans, mjukhet och koordination samt sin förmåga till koncentration.  Regelleken är ett viktigt redskap i undervisning. Regellekar handlar om demokratisk värdegrund. Alla följer samma regler. Vi leker kurragömma och katten o råttan. Under sångstunderna använder vi rörelseramsor. Vi ser barnens hälsa utifrån ett helhetsperspektiv; rörelse, kost och vila. Därför vilar varje barn en kort stund efter maten. Vi benämner kroppens olika delar, arbetar med böcker och media om kroppen och dess funktioner. Vi tar reda på vad händer med en smörgås när vi har ätit den. Vad händer med maten i kroppen? Vi arbetar med känslor och samspel, att vara en bra kompis-goda relationer och trygghet.

----------------------------------------------------------------