Undervisningsplan 22 - 23-, Igelkotten

Syftet med planen är att beskriva barngruppens intressen och behov och hur vi utifrån detta arbetar framåt för att utveckla verksamheten så att den främjar barnens trivsel, utveckling och lärande.

Inledning

Undervisningsplanen är ett dokument som ska följas upp under året och presenteras för vårdnadshavarna. Som underlag har vi använt den samlade dokumentationen, observationer och erfarenheter från gruppen. Undervisningsplanen är förankrad i våra styrdokument. Lpfö18, barnkonventionen, Stockholm stads skolprogram, stadsdelens och enhetens verksamhetsplan.

Vilka gemensamma intressen och behov finns i gruppen just nu? 

Beskriv här 

Barngruppens gemensamma intressen är att leka med fordon, att skapa i byggvrån med olika material som lego och byggklossar. Att bygga tågbana är också väldigt uppskattat. De flesta i barngruppen tycker om att uttrycka sig genom estetiska uttryckssätt som målning, ritning, skapande med playdoo och klistra, klippa. Vi har ett stort intresse och behov av rörelse samt arbete i mindre grupper med språk och kommunikation. Utforskande lekar och miljöer är också något som ligger som både intresse och behov. 

Hur ser kommunikationen och samspelet ut? Hur och vad leker barnen? Fysisk aktivitet, inne och ute?

Barnen leker mycket bredvid varandra. De kör med bilarna, bygger tågbanor och lego. Barnen använder sig av kroppsspråket framförallt.  Att vänta på sin tur är utmanande likaså att dela på saker och utrymme. Mindre meningar och ord utbytes i leken mellan barnen. I den fysiska aktiviteten finns mycket glädje, barnen rör sig till musik och sånger och det uppstår sällan kommunikations problem. Barnen utforskar i rörelsen lutande planet, kroppsuppfattningen, tyngd och volym genom leken. 

Läsintresse i gruppen?

Många bläddrar gärna i böckerna och tar fram ofta böcker som ska läsas. Framförallt har intresset varit för mamma mu böckerna.

1. Undervisningsplan för att utveckla kommunikationen och samspelet i gruppen?

Vad vill vi att barnen ska lära sig? ( målet )

Vi vill att barnen ska lära sig att prata med varandra i leken. Vi kommer att fokusera på att alla ska få ta plats och att kommunikationen och samspelet ska vara inkluderande. Vi leker tillsammans och hjälps åt. 

Beskriv hur ni planerar undervisningen? 

Vi planerar undervisningen genom att schemalägga aktiviteter som utflykt till naturen, sagolandet och aktiviteter i mindre grupper där vi undervisar genom språklekar, grupplekar med rörelse och skapande. I naturen som skogen, 4h gården får barnen erfarenhet av naturen och dess förändringar. De får se olika djur och skapa egna erfarenheter till naturen med en förhoppning om att de ska vilja ta hand om den och se sin egen roll i den. I sagolandet får barnen möta sagor, teater, böcker och rekvisita av olika slag. Berättandet sker i en sagolik miljö. Vi skapar miljön genom presentation av material, ljusslingor och en speldosa. Barnen får möta en magisk miljö som lockar till fantasi och berättande där vi berör ämnen som känslor, empati, kommunikation, språk, matematik, geometri och färglära. För att träna på samspel planerar vi att använda oss av samlingen. Där kan vi bjuda in till gemenskap genom sång, dans och rörelse. Vi skapar harmoni och trygghet där barnen får vara med och delta och övas i samverkan. Övergångarna som hallen, skötrummet är också stunder som ska tas tillvara för undervisning i social kommunikation. Genom att erbjuda barnen en lärande stund där de får träna på att själva men också hjälpa varandra med på/av klädning, tvättning av händerna mm.

Undervisningen kommer också att ta plats i spontana lekar (initierade av barnen själva). Att vara med i barnens lek och utforska tillsammans är ett sätt att möta deras intressen och utmana deras kunskaper i olika ämnen genom kommunikation och sampel. 

 

Hur kan ni använda fysisk aktivitet för att utveckla kommunikation och samspelet?

Vi kan använda oss av rörelselekar som innehåller mycket språk och uppmaningar. Att följa varandra i olika rörelser, genom att benämna vad vi gör i rörelsen tränar vi på ordförrådet, koordinations begrepp, prepositioner, kroppsuppfattning. Språket tränas genom görandet och genom att röra sig/dansa till rörelsemusik kan vara ett sätt att undervisa i samspel genom fysisk aktivitet.

I rörelselekar används kroppsspråket framförallt där barnen kan lära sig att samspela med varandra och kommunicera.  

Hur kan ni använda högläsning för att utveckla kommunikationen och samspelet?

 Att läsa böcker och använda oss av sagor vars innehåll förmedlar olika dilemman i samspelet som barnen kan känna igen sig i. Tillexempel sagan om den lilla gumman (som blir arg på katten). Eller som Bockarna Bruse som blir rädda för trollet. För att utveckla kommunikationen genom böcker kan vi använda oss av dialogläsning där barnen är med och utrycker sina tankar kring innehållet. 

Vad i Förskolans läroplan stödjer vi oss på? - utifrån läroplanens första del.

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften, Lpfö kommunikation och samspel.

Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande, Lpfö, Kommunikation och samspel 

Barngruppen och samspelet mellan barnen är en viktig och aktiv del i barnens utveckling och lärande i förskolan. Undervisningen ska baseras på såväl att barnen lär tillsammans och av varandra som samspelet mellan vuxna och barn. Alla som ingår i arbetslaget ska därför vara uppmärksamma på alla barns möjligheter till samspel mellan enskilda barn, i barngruppen och med de vuxna, Lpfö omsorg, utveckling och lärande

Barnen lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om arbetssätten varierar och miljön är utmanande och stimulerande samt lockar till lek och aktivitet. Utbildningen ska ge utrymme för barnens egna initiativ, fantasi och kreativitet. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus och i varierande miljöer. Lpför, omsorg, utvecklig och lärande. 

2. Undervisningsplan för projekt och teman som ni valt att arbeta med? 

Beskriv ert tema - projekt

Naturvetenskap

Syfte med projektet? Vad vill vi att barnen ska lära sig ( målet )

Vi väljer att fortsätta arbeta med natur som tema/projekt. Vi planerar att vi ska bygga på det arbetet vi har introducerat för barnen under vår terminen. Barngruppen är väldigt nyfikna på skogen och olika djur och vi planera att utmana deras kunskaper i naturkunskap.

Beskriv hur ni planerar undervisningen?

Genom att bekanta oss med närmiljön och utforska dess flora och fauna kan vi undervisa i naturkunskap. Vi kommer att fortsätta följa barnens utveckling, intresse och kunskap för att säkerställa att de är delaktiga och nyfikna på innehållet. Vi planerar att undersöka olika naturmaterial, plantera med barnen och följa plantornas tillväxt. Att titta närmare på olika insekter som spindlar, sniglar och maskar. Barnen ska få följa myrstacken under olika årsperioder. Vi kommer att erbjuda mindre experiment med vatten i fast och flytande form.

 

Hur kan ni använda fysisk aktivitet i undervisningen?

Vi kan använda fysisk aktivitet genom att gå, promenera eller ta oss runt på olika terräng. Fysisk aktivitet i form av rörelse till musik kommer att användas i undervisningen. Genom att sjunga och göra rörelser till sångerna, lär vi oss mycket om varandra, djur och natur. Barnen ska framför allt få uppleva naturen med alla sinnen.

 

. 

Hur kommer ni att arbeta med böcker, skriv och läsning kopplat till projektet?

Vi kommer att fortsätta erbjuda olika slags böcker som berör temat. Genom att använda oss av digitala verktyg och söka upp olika fakta om det vi utforskar som tex sniglar, myror etc. Genom att projicera olika miljön och på det viset skapa intresse för vidare utmaningar och diskussioner. Genom att använda oss av multimodala verktyg i undervisningen både visuella och skriftliga.

Vad har barnen för förförståelse inom området? ( vad kan och vet de idag? )

Barnen har vistats mycket utomhus framför allt på förskolans gård. De har baskunskaper inom naturkunskap som tex namn på olika växter och djur. De samlar gärna på stenar, kottar och annat naturmaterial. Vi har planterat med barnen och följt växtprocessen och haft fjärilslarver på avdelningen. Vi vill gärna utveckla och stärka deras nuvarande kunskaper genom upprepning och fördjupning och nya upptäckter.

Vad i Förskolans läroplan stödjer vi oss på? - utifrån läroplanens första del.

Utbildningen ska ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur, samhälle och teknik, hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande, Lpfö 18

Följande frågeställningar kommer vi att följa upp under årets utvecklingsdagar

Klistra in frågorna i rutan Reflektion och Analys - bara för personalen och besvara de tillsammans i arbetslaget. Underlaget för era analyser är alla lärloggar ni skapar under den bestämda tidsperioden. 

Deluppföljning - Reflektion (görs vanligen en gång per termin, förslagsvis i samband med WKI)

Följer vi planeringen? Vad ser vi?

Behöver vi ändra/lägga till något i planeringen?

Slutanalys (görs vanligen en gång per år, ofta i samband med kvalitetsredovisningen i samband med utvecklingsdagen)

Hur har vi arbetat med undervisningsplanen?

Hur blev det? Resultat

Hur har barnen varit delaktiga?

Vad har barnen lärt sig? - övergripande

Vad kan vi dra för slutsatser?

Hur tar vi tillvara resultatet och hur bidrar det till fortsatt utveckling?