Ugglan HT 22 Projektplanering2_Projektbeskrivning_Barns röster i ett hållbart Farsta

Projektbeskrivningen görs för att skapa en gemensam grund, ett nuläge att utgå ifrån när vi bland annat planerar enskilda undervisningssituationer. Genom att formulera vad vi ska göra, varför vi ska göra det och hur vi ska komma dit ger vi barnen större möjligheter till en djupare förståelse av målområdet. ​ I år så är det gemsamma temat för projekt i förskolan i Farsta stadsdel hållbar utveckling. Hållbar utveckling handlar om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. På ugglan har vi även sett ett stort intresse för mönster och former.

 

Projektfråga:

Barns röster i ett hållbart Farsta

Symboler och mönster i vår omgivning

 

Projektbeskrivning:

 

Vad har vi gjort och hur ska vi gå vidare:  

Tillsammans med barnen utforskar vi vår omvärld. Vi har hitintills inspirerats av naturen runt omkring oss. En första utgångspunkt i vårt projekt för att göra barnens röster hörda i Farsta har varit att utforska närmiljön. I skogen hittar barnen former och mönster som de funnit intressanta. Vi hittar en pinne med en massa intressanta mönster som vi utforskar genom att rita och måla av. 

Naturmaterial används i skapandet för att inspirera, utveckla och ge förkunskaper för materialets egenskaper. En annan aktivitet där vi utforskat mönster är genom att tejpa naturmaterial, pinnar på teckningar och fortsätta rita. Ytterligare en aktivitet är lövtryck.

 Flera sätt som vi utforskat mönster på är genom olika aktiviteter i mindre grupper. Vi har sorterat material, vi har exempelvis sorterat lego efter färg som inspirerar barnen till att göra återkommande mönster i sina byggen. Barnen har klippt, klistrat med olika former och färger och bland annat skapat mosaik tavlor. Vi har även introducerat spegelskärmar där barnen använder olika material, bland annat prismor och glasstenar för att göra mönster och former.

Den gemensamma projektinriktning i hela Farsta är hållbar utveckling. Tillsammans utforskar vi de tre olika dimensionerna inom hållbar utveckling: social, ekologisk och ekonomisk. 

 Vi kommer fortsätta att utforska mönster och symboler i vår omvärld samt de olika dimensionerna inom hållbar utveckling. 

Syfte och bakgrund 

Under läsårets gång så har vi sett ett intresse för olika symboler, former och mönster. Barnen har uppmärksammat siffror, bokstäver, gjort återkommande mönster bland annat när dom pärlat, byggt, ritat och målat. Vi har därför tillsammans med barnen utforskat mönster i vår närmiljö. På så sätt blir barnens intressen grund för vår projektinriktning och delaktiga i det vi utforskar. Genom att utforska mönster och former breddar vi barnens perspektiv för vad mönster kan vara.  Att utforska mönster och olika former möjliggör även förkunskaper för matematiskt tänkande.

 Arbetet att stäva mot en förskolekultur som gensyras av hållbar utveckling leder till att barnen får möjlighet till olika förkunskaper och färdigheter inom de olika dimensionerna. För oss i förskolan handlar social hållbarhet om gruppgemenskap och att känna tillhörighet till gruppen, tillägna sig ett medkännande förhållningssätt till andra samt utveckla ansvar och solidaritet gentemot sig själv och andra. Ekonomisk hållbarhet i förskolan handlar om materialomsorg och att ta vara på de resurser som redan finns och använda det i olika uttryck i undervisningen. Ekologisk hållbarhet i förskolan handlar om värna om djur och natur, spara på resurser och att applicera ett miljötänk i undervisningen och med barnen.  

 Hur vi arbetar: rutiner och exempel:

Exempel på hur vi arbetat inom de olika dimensionerna: 

 Sociala dimensionen: 

- Egen samling: turtagning, öva på att leda, lyssna på kompisar, stärka barnets individ, jaget. 

- Mindre grupper: Vi har aktivit arbetet med att introducera miljön, rutiner, bygga relationer

- Skapande: Barnen har skapat självporträtt, sina familjer 

- Prata om förhållningssätt, hur man är en bra kompis och hur vi ska vara gentemot varandra  

- "Kompis Ugglan" - barnen har klippt och sina egna vingar till ugglan och sedan skrivit själva hur man vill att en kompis skall vara.

 

Ekologiska dimensionen:

- kontakt med närmiljön: natur och kultur

- skapa med hållbart material

 

Ekonomiska dimensionen:

- Återkommande samtal om hur vi hushållar med resurser: stänga av vattnet, släcka lampor

- Återanvända material

- "Snälla händer": vi pratar om materialomsorg med hjälp av begreppet snälla händer. Att vi behöver vara försiktiga med leksakerna vi leker med och att vi ska ha snälla händer när vi hanterar materialet i förskoleverksamheten.

 

Vi arbetar aktivt med att förbereda barnen till de olika rutiner vi har och aktiviteter vi gör. Under den fria leken inomhus så fördelar vi barnen i olika rum. Till hjälp för att göra detta så finns det bilder utanför rummen som visar hur många barn som kan vara i det rummet. Barnen får sätta upp sina bilder i olika rutor. På dessa bilder så ser de tydligt hur många och vilka som är i det rummet. Den pedagogiska miljön och de olika hörnor/rum är utformade med tydligt material och syfte. 

Under förmiddagarna delar vi upp barnen i mindre grupper. Vi sitter vid borden och gör olika aktiviteter, vi fördelar oss i olika rum och leker. Vi går till skogen och parken. 

Vi arbetar med att förbereda alla barn inför de olika rutiner och aktiviteter vi har. Vi har konkret material i form av bilder på olika rutiner, sånger, barnen osv. Vi har en återkommande tydlig uppdelning av grupper under vilan, fasta bordsplatser under lunchen men pedagogerna byter platser för att lära känna alla barn. 

Vi kommer under läsåret fortsätta utveckla och utmana barnen inom de olika dimensionerna och deras intressen. Vi kommer gå vidare med att arbeta i lekgrupper där barnen kommer mötas i olika konstellationer. Utmana deras tänkande kring symboler och mönster i vår närmiljö, uppmärksamma bland annat siffror och bokstäver. Barnens idéer och intresse kommer att förankras i verksamheten genom att vi fortsätter lyssna på dom och att möjliggöra samspel i mindre grupper. Ytterligare ett sätt som vi kommer att utveckla den pedagogiska verksamheten är att kontinuerligt reflektera och utvärdera miljön, våra rutiner och aktiviteter på avdelningen. Dessa kommer att förändras efter barnens intressen och för att förbättras efter deras syfte och funktion. Exempelvis så har vi haft ritvila (barnen har fått rita i egna ritblock medan man lyssnar på en bok). Detta har vi upptäckt varit svårt för några av barnen, att fokusera både på att rita och se/lyssna på bokens innehåll. Vi har därför valt att dela upp vilan i två moment, först lyssna på bok sedan sätta sig och rita. På så sätt förlänger vi vilan vars syfte är att möjliggöra för barnen att varva ner samt göra de olika momenten (lyssna på bok och rita) mer lättåtkomliga för barnen. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,