Barnens lärande och utveckling i centrum för de yngsta barnen

Vi vill bygga trygghet, närhet och stöd för de allra yngsta genom gemensamma upplevelser och utforskande utifrån barnens egna förutsättningar.

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Nuläge
I augusti startar vi upp med nio ”gamla” barn sen föregående termin. Vi introducerar sju nya barn varav ett är född 2020 och de andra är födda 2021. I nuläget saknas det två barn. Två av pedagogerna lägger grunden för en trygg, tillitsfull och öppen relation med de nya vårdnadshavarna som ska gynna ett gott samarbete framöver. Trygga föräldrar ger trygga barn när barnen möter allt nytt såsom miljö och möten samt relationer som ska skapas med barn - barn och barn- pedagoger.

• Var befinner vi oss just nu?
  Efter de senaste månaderna av introduktioner av nya barn som är små, ledsna och som behöver mycket närhet och stöttning av pedagogerna. Barnen börjar bli mer trygga och har fått en liten tidsuppfattning över dagen samt att vi  kan se en nyfikenhet och glädje i det som sker hos barnen och mellan dem. De behöver också landa i famnen för att hämta trygghet och tanka energi hos en pedagog som förstår, ser och kan ge barnen vad de behöver.
  För de barnen som har gått hos oss ett år behöver vi ge dem utmaningar och upptäckter som får dem att utvecklas enskilt och tillsammans. 
•  Vad vill vi ta reda på, vad är vi nyfikna på och varför?  Hur de yngsta barnen gör sig förstådda utan det verbala språket, både med oss och varandra. 
• Vilka prioriterade utvecklingsområden/ målområde har vi i förskolan/barngruppen just nu?  Att ge barnen upplevelser av olika slag, både i och utanför förskolan. Att få utforska och upptäcka på egna villkor och utifrån egna förutsättningar samt i egen takt.
  Att få ett uppdrag, förstå det och genomföra det. Samtidigt när barnen vill något t.ex. rita så får de hämta papper och penna eller pussel-att kunna bidra efter egen förmåga.

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Förväntat resultat: Trygga, glada och aktiva barn som tycker om att komma till förskolan.

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: 

Lpfö 18

Litteratur "Att rusta barn för livet" av May Britt Drugli och Ratid Lekhal

"Yngre barns upplevelse av att klara av saker handlar först och främst om att de ska få goda vardagserfarenheter här och nu, och på detta sätt också få en bra grund för att hantera livets med och motgångar. För yngre barn är goda relationer nära kopplade till deras psykiska hälsa."

"Goda vuxen-barn-relationer kännetecknas bland annat av ömsesidighet och bekräftelse. Den vuxne har alltid ansvar för relationskvaliteten."

"Trygghet och lärande är nära sammankopplade- trygga barn utforskar mer och bättre."

Lyhördhet hos den vuxna och tid tillsammans med barnet främjar en trygg anknytning." (2020)

."

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde

Trygghet i återkommande rutiner och aktiviteter som t.ex vattenlek, musik och rytmik och promenader. 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande:
Att det är väl förankrat i arbetslaget och att vi gör det vi har bestämt/planerat. Alla i arbetslaget tar ansvar för gemensamt utarbetat förhållningssätt och barnsyn. Vi pratar om det som uppstår i/med barnen och barngruppen. Barnen behöver stöd i sina lekar och aktiviteter. Genom att vi pedagoger är närvarande och sitter ner med  barnen och den andra pedagogen är rörlig och gör det som behövs, så skapar vi en god stämning som inbjuder till utforskande och upptäckter.

Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas? Vi delar upp barnen i mindre grupper och planerar aktiviteter och lekar utifrån tänket att barnen ska kunna gynna varandra och får förutsättningar för att bli sitt bästa jag tillsammans. Detta gäller både i planerade aktiviteter samt måltider och i lekar efter t.ex. mellanmål.  Vi ser att det är viktigt att bygga sociala relationer utifrån trygga barn som blir sedda och hörda. Barnens känslor bekräftas och vi pratar dagligen med barnen om hur de kan få hjälp med sina känsloyttringar med stöd och tröst. Att vi pedagoger tar ett steg tillbaka och observerar i större utsträckning hur barnen oavsett ålder löser "konflikter" så länge inget barn ”far illa”. Att vi pedagoger stöttar och bekräftar barnen att klara detta på egen hand men att vi finns nära och kan sätta ord på händelsen, stötta och uppmuntra dem i olika uppkomna situationer.

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute; Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet. Barnen har tillgång till aktivt närvarande pedagoger som stöttar inspirerar och utmanar lekarna och aktiviteterna. Vi låter barnen verka i olika rum och arbetar efter att det tilltänkta materialet ska vara tydligt, synligt, tillgängligt och framdukat i den mån det går. 

Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? Det är en gemensam dokumentations uppgift för alla pedagoger. Vi använder tiden på måndagar, när barnen gått hem innan vi slutar samt  på våra kvällsmöten.

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen? Det är långtgående process som sträcker sig till vårens terminsavslut.
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen? Detta är en återkommande punkt på våra kvällsmöten där alla förväntas bidra med sina egna reflektioner och bilder.
• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen? När barnen själva påvisar att de vill göra något, som t.ex. att sjunga eller gå iväg utanför gården.

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande.
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen,
• erbjuds en god omsorg med balans mellan aktivitet och vila,