Barnhälsoplan Del 1 (Muttern) 2022 Kartläggning av utbildning på organisations-gruppnivå

Kartläggning av utbildning på organisations- och gruppnivå Del1

Kartläggning av utbildning på organisations- och gruppnivå

 

Inledning
Barnhälsa grundar sig i en gemensam barnsyn där olikheter är en tillgång och att alla barn ska lyckas. Det innebär att alla barn är och känner sig inkluderade i förskolan. Fokus är på friskfaktorer och en tilltro till att alla barn kan lära sig, utvecklas och nå utbildningens mål. Hälsofrämjande och förebyggande arbete är utgångspunkten och sker på organisations-, grupp- och individnivå. Barnhälsoarbetet är systematiskt och tvärprofessionellt och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

 

Enligt läroplanen ska utbildningen utgå från en helhetssyn på barnet, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Det relationella perspektivet är en del i helhetssynen på barnet och grundas på tanken att människan växer, utvecklas och lär sig saker tillsammans med andra. Det innebär att kontinuerligt uppmärksamma vad som sker i mötet mellan barn, mellan barn och vuxna och i relation till den fysiska miljön på förskolan och hur det påverkar barns möjligheter till utveckling.

 

·         Alla barn i förskolan är i behov av ledning och stimulans

·         En del barn är i behov av mer ledning och stimulans tillfälligt eller varaktigt

·         Ett fåtal barn är i behov av särskilt stöd

 

Syfte med kartläggningen

Kartläggningsmaterialet ska vara ett stöd för rektorer och personal i arbetet med en skapa en likvärdig, tillgänglig och inkluderande utbildning. 

Ta tillvara på de underlag som redan finns så som pedagogisk dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete, observationer, utvecklingssamtal etc.

Kartläggning och handlingsplan ska utgå från och genomsyras av
Barnets perspektiv
Barnperspektivet
Barnrättsperspektivet

 

 

 

Arbetsgång

 

 En tänkt arbetsgång som startar med en kartläggning av utbildningen på organisations- och gruppnivå. Kartläggningen resulterar i handlingsplan för utbildningen, även den på organisations- och gruppnivå.

Därefter finns olika möjligheter att arbeta vidare. Antingen fortsätter arbetet med att utveckla utbildningen och undervisningen på organisations – och gruppnivå.

Eller så gör rektor bedömningen att även kartläggning och eventuell handlingsplan på individnivå är nödvändig.

 

Kartläggning av utbildning på organisations- och gruppnivå

Pedagogisk, fysisk och social miljö

Förskola:Fjärdingsgatan 20   Antal avdelningar:8	Avdelning:Muttern   Antal barn:22   Bemanning, professioner:  2 förskollärare 1 barnskötare Övriga kompetenser på avdelningen:  förskollärarna har lång erfarenhet av AKK
Ansvarig rektor: Rialda Hafizovic	Delaktiga i upprättandet av kartläggningen:  Personalen på Muttern Anki, Maria och Isabel
Datum:22-10-27

 

Organisationsnivå – Rektor ansvarar, se stödfrågor

På Muttern är det 22 barn varav 5  födda 2017, 12 barn födda 2018 och  5 barn födda 2019. Planeringstid för barnskötare är en enskild timme och en med arbetslaget i veckan. För förskollärarna 3 timmar enskilt och en timme tillsammans med arbetslaget i veckan. På Muttern har vi komprimerad tid dvs 6.30 - 17.00 dagen delas på tre pedagoger vi har ett barn som har schema efter kl 17,00. Under projekt arbetet har vi delat barnen i tre grupper som jobbar vid olika tillfällen under veckan men vi har också gemensamma stunder varje dag då vi ser varandra som grupp där tillfälle ges att dela tankar och idéer med varandra. På samling går vi igenom dagen med vårt bildschema som sitter upp under dagen. När vi kommunicerar använder vi både bilder och tecken som stöd. Vi träffar specialpedagog regelbundet och vi kan kontakta hen vid behov. Daglig kontakt vid lämning och hämtning samt vid samtal  och vårdnadshavarmöte. Den kompetensutveckling vi har är en ABC-kurs.

Gruppnivå – Arbetslaget ansvarar

Den pedagogiska miljön Vi ser över den pedagogiska miljön regelbundet och reflekterar tillsammans på våra gemensamma planeringstider. Vi är lyhörda för vad som är intressant i barngruppen och har det som utgångspunkt. Vi sätter ord på allt vi gör och använder oss av bildstöd och tecken, vi har kommunikationskartor vid flera fasta stationer. Vi uppmuntrar all kommunikation och är närvarande i  alla situationer framförallt i leken. Vi har språkmaterial som vi använder för barn i mindre grupp. Under dagen erbjuder vi ett antal olika val som kan göras där vi vuxna också finns med det gäller också digitala verktyg.

Den fysiska miljön Den fysiska miljön är begränsad vilket skapar stress och irritation. Vi försöker göra det bästa av situationen genom att dela barngruppen. Vi försöker att dela in rummet i olika lärmiljöer och skapa rum i rummet men det gör också att det inte blir så tydliga avgränsningar mellan de olika lärmiljöerna. Vi är medvetna om att perceptuella miljön inte är den bästa och tillfälle för avskildhet nästa obefintlig. Vi är oerhört tydliga med vad som ska ske och med vem vi använder AKK som stöd. På förskolan har vi ett antal lokaler som inte är utnyttjade och svår använda.

Den sociala miljön På våra dagliga samlingar får barnen möjlighet att samspela och kommunicera med oss och med varandra. Ibland har vi bestämt vad som ska diskuteras och ibland är det fritt val. Vi lyssnar av barnen när det är saker som vi eller de har lyft. Det är viktigt för gruppkänslan att se vilka som är här idag och att lyssna på varandra och vänta på sin tur. Vi har en genomgång av vårt dagsschema varje samling och det finns uppsatt med bilder som stöd och där man kan gå tillbaka för att se vad som ska hända här näst. Varje vecka startar vi med att tillsammans bestämma veckans val av aktivitet efter lunch. Vi jobbar med att alla barn ska känna sig delaktiga i gruppen och att alla är lika mycket värda och att alla har rätt till en egen åsikt men det är också viktigt att diskutera att man kan tycka olika och att det är okej. Hos oss har det alltid varit viktigt att prata om olikheter och att vara olika är bra, vi pratar om hur rättvisa kan se ut och att det inte ser likadant ut för alla. Även under vårt projekt arbete ges tillfälle för reflektion och samtal. Genom att vi vuxna är med lekare och känner av när och om vi ska gå in i leken för att eventuellt styra den åt ett annat håll. Vi känner att det är viktigt att stötta barnen i leken för att den ska utvecklas och ibland är vi tolkar för barn som behöver språkstöd.

 

 

Analys av Organisations- och gruppnivå - utgångspunkt för handlingsplan

Vilka möjligheter ser vi?

Vilka mönster ser vi?

Vilka behov ser vi?

Utvecklingsområde/områden för utbildningen

Önskat läge/mål

 

 

 

Hur planerar vi vidare – vad blir nästa steg – fyll nu i handlingsplanen.

 

 

Stödfrågor

Organisationsnivå
Vilken kompetensutveckling pågår/ är planerad?

Hur organiseras planeringstid för verksamheten respektive profession?

Hur många barn är det i gruppen? Beskriv åldersfördelningen.

Hur läggs personalens schema så att detta anpassas efter barnens vistelsetider?

Beskriv det pågående hälsofrämjande och förebyggande arbetet i verksamheten för att skapa en tillgänglig lärmiljö för varje barn. (planera, genomföra, analysera)

Beskriv samarbetet med det lokala stödteamet.

Beskriv rutiner för samarbete mellan förskola och vårdnadshavare.

Gruppnivå

Den pedagogiska miljön

En kartläggning av den pedagogiska miljön innebär att undersöka utbildningens strategier och stödstrukturer. Att reflektera över hur vi planerar och organiserar undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar att leka, lära och utvecklas.

 

Hur tar vi tillvara barngruppens intresse och behov vid valet av material och vid planeringen av aktiviteter?

 

Hur planerar och organiserar vi delning av gruppen utifrån varje barns förutsättningar och behov?

 

Hur främjar vi barns förståelse så att det är tydligt för varje barn: Vad som ska göras? Varför? Var? När? Med vem? Hur länge? Vad händer sedan?

 

Hur skapar vi en kommunikativ miljö som främjar varje barns språkutveckling?

 

Hur använder vi alternativa kommunikationssätt (AKK) såsom bilder, föremål, TAKK?

 

Hur skapar vi möjligheter för varje barn att samspela med en eller några kamrater?

 

Hur organiserar vi för lek?

 

På vilket sätt är vi vuxna närvarande och engagerade i alla olika lekar? 

 

Hur ser vi till att leken är tillgänglig och utvecklande för alla barn?

 

Hur och när använder vi digitala verktyg i undervisningen?

Den sociala miljön

En kartläggning av den sociala miljön innebär att undersöka barns möjligheter till delaktighet och att vara en del av gruppen. Att reflektera över sitt eget agerande och den kommunikation och samspel som råder mellan vuxna och barn och mellan barnen.

Hur främjar, planerar vi för delaktighet i verksamhetens aktiviteter/undervisning utifrån varje barns förutsättningar och allas lika värde?

När och hur låter vi varje barn komma till tals, reflektera och uttrycka sina åsikter?

 

Hur pratar barn och vuxna om allas lika värde?

 

Hur arbetar vi främjande för ett positivt socialt samspel i gruppen?  

 

Hur skapar vi struktur för att stödja varje barns möjlighet till social samvaro?

 

Den fysiska miljön

En kartläggning av den fysiska miljön innebär att undersöka den fysiska inne och ute miljön. Att reflektera över hur den fysiska miljön är utformad och hur det ser ut med anpassningar och tillgänglighet.

Hur främjar lärmiljöerna barns förståelse så att det är tydligt för varje barn:
- Vad som ska göras?
- Varför?
- Var?
- När?
- Med vem?
- Hur länge?
- Vad händer sedan?

 

Hur är lärmiljön organiserad/möblerad för att främja lek, framkomlighet och tillgång till material för varje barn?  Beskriv både inomhus- och utomhusmiljön.

 

Beskriv den perceptuella miljön inom- och utomhus.

 

Hur skapar vi möjlighet till avskildhet?

Hela barnhälsoplanen hittar du här :
Barnhälsoplan (goteborg.se)