Skogsbyns förskola: Plan mot kränkande behandling och för lika rättigheter 22/23

Alla skall känna sig välkomna till förskolan och olikheter ska ses som en tillgång för utveckling och lärande. Förskolan ska vara en plats för barn och vuxna, där alla känner sig trygga och känner medkänsla för varandra. Här ska ingen bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling och för lika rättigheter

Detta är förskolans plan mot kränkande behandling och för lika rättigheter. I denna återfinns det målstyrda arbetet på enhetsnivå och utgör den samsyn från vilket arbetet kring värdegrund grundar sig i. I den återfinns också den samlade bedömningen av föregående års insatser. 

Syftet med "Plan  mot kränkande behandling och för lika rättigheter" är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen bygger på FN:s barnkonvention och regleras av diskrimineringslagen och skollagen. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas.

Planen är ett komplement till det värdegrundsarbete som pågår på samtliga avdelningar. Barnens och pedagogernas löpande målstyrda arbete med värdegrunden återfinns i pedagogiska planeringar och lärloggar på lärportalen Unikum som är tillgänglig för vårdnadshavare, pedagoger och rektor. I dessa utvärderas och utvecklas arbetet fortlöpande. Om kränkningar mellan barn förekommer finns ett rapporteringsverktyg för detta, alla kränkningar oavsett art rapporteras till förskolans huvudman.

I enlighet med Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling så ska det på varje förskole- och skolenhet finnas en plan mot kränkande behandling och att det inte får förekomma diskriminering eller trakasserier av någon art som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Planen upprättas årligen enligt förskolans årshjul.

 

Skollagen kapitel 6 - Aktiva åtgärder

Målinriktat arbete

6 §   Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling

7 §   Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling

8 §   Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

 

(bild hämtad  från DO - diskrimineringsombudsmannen)

Undersöka

Vi deltar aktivt i barnens lek och är närvarande och lyhörda pedagoger som lyssnar in och samtalar med barnen vid alla rutinsituationer för att kunna identifiera om det förekommer diskriminering eller  kränkningar. Genom webbverktyget Unikum, forum för samråd, föräldramöten berättar vi om vårt arbete. Vi har även daglig föräldrakontakt,  information om verksamheten läggs ut på Unikum, gemensamma aktiviteter och traditioner. Vi genomför barnintervjuer och /eller observationer, utifrån trygghet och trivsel under september och februari.  Regelbundet görs  trygghetsenkäter  i förskolans verksamheter.  Vårdnadshavare ska känna att de alltid kan vända sig till oss, alternativt rektorn, om de känner någon form av diskriminering eller kränkning. 

Analysera

Utifrån vår observation och dokumentation som gjorts, utvärderar vi vår verksamhet och analyserar.  På detta sätt kan vi  finna styrkor och möjligheter till utveckling.

Åtgärder

Förebyggande syfte:

Vårt förhållningssätt och utbildningen strävar efter att i alla situationer vara lyhörda och närvarande för barnen vid spontana och planerade aktiviteter, där barnen kan få möjlighet att uttrycka sig och känna delaktighet och inflytande i sin vardag.

Samsyn hos pedagogerna utvecklas med hjälp av  olika diskussionsforum på planeringsdagar, APT och kvalitetsmöte utifrån läroplanens normer och värden,  vetenskap och beprövad erfarenhet samt artiklar i ämnet.   Då diskuterar vi förhållningssätt gentemot personal/personal, barn/personal, barn/barn. Där går vi även igenom rutiner, riktlinjer och policy dokument som ska gynna verksamheten och personerna i den.

Aktiva åtgärder:

Utifrån analysen gör vi kartläggningar över verksamheten för att på så sätt synliggöra förbättringsområden, förebygga och främja arbetet och aktiviteter i verksamheten. En handlingsplan upprättas utifrån vad som ska åtgärdas, vem som är ansvarig, vad som ska genomföras och en tidsplan. Allt arbete med aktiva åtgärder ska ske i samverkan med barn och med alla anställda i verksamheten.

Följa upp och utvärdera

Det sista steget är att följa upp och utvärdera handlingsplanen, analysen och åtgärderna i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Utifrån resultatet ska vi kunna se en förbättring och att arbetet genererat erfarenhet som dokumenteras och implementeras i verksamheten.

 

Förskolan Skogsbyns mål 2022.11.01 – 2023.10.31

Refl./analys utifrån kartläggningen och nyfikenhetsfrågorna:

Det finns fler mötesplatser ute. Vi är på god väg men vill fortsätta. Fler mötesplatser ger förutsättningar för barnen att dela upp sig både i miljöer och material, vilket främjar samspelet och minskar konflikterna. De mötesplatser som har skapats ger också mer naturligt aktiva pedagoger vilket även detta främjar barnens samspel.

Inomhus skapar vi likvärdiga lärmiljöer på alla avdelningar.

Vi kan också se att vi som vuxna agerar i vardagen på  de händelser som inträffar och följer vår handlingsplan vid förekomst av kränkningar, däremot så görs ett fåtal anmälningar i ärendesystemet Draftit. Vi anmäler däremot fler incidenter som betraktas som olycksfall till rektor. Detta visar att det finns en osäkerhet hur vi i förskolan ska definiera  kränkningar och när  och i vilket system anmälning ska ske.

 

Skogsbyns mål:

Att skapa utmanande lärmiljöer inne och ute för att barnen skall känna delaktighet, trygghet och trivsel samt kunna utveckla alla sina språk.

I juni 2023 har vi definierat vad en kränkning i förskolan är och kan vara, samt hur det rapporteras.

 

Målkriterier:

Att barnen rör sig i och vågar utforska alla rum (inne/ute) och tar för sig av material utefter egna initiativ.

Att barnen vänder sig till vuxna när de behöver hjälp.

Att alla vuxna tar sig an allas barn ute på gården.

Att flera språk syns och hörs i vår inne- och utemiljö.

Alla pedagoger har fått kunskap om och fått problematisera definitionen av en kränkning i förskola kan vara och inte vara.

 

Strategier:

Utforma fler lärmiljöer/mötesplatser ute på gården.

Vuxna fördelar sig på hela gården.

Aktivitetsvagnen tas fram kontinuerligt vid minst ett tillfälle/vecka.

 

Ansvariga: Skogsbyns pedagoger samt rektor.

 

 

Styrdokument:

Lpfö samt Skollag

De sju diskrimineringsgrunderna hittar ni genom länken nedan:

http://www.do.se/lattlast/vad-ar-diskriminering/sju-diskrimineringsgrunder/

kommunövergripande plan mot kränkningar och diskriminering

Handlingsplan mot kränkande behandling 22/23

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

Uppgifter

Kön

Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering.

Religion eller annan trosuppfattning

Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening.

Ålder

Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering.

Sexuell läggning

Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning.

Områden att fundera kring vid kartläggningen

Trakasserier och kränkande behandling

- Är alla barnen inkluderade i gruppen?

- Förekommer det att barn blir utfrysta av andra barn?

- Finns det någon hierarki vad gäller barnens popularitet?

Om ja, finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna.

Trygghet

- Är miljön trygg för alla barn i verksamheten?

- Vilka platser kan vara /upplever barnen är otrygga?

- Finns det vuxna närvarande i barnens fria lek?

- Finns det tillräckligt med vuxna i samband med utevistelse?

Förtroende

- Har alla barn förtroende för förskolans personal?

- Vänder barnen sig spontant till de vuxna för att få hjälp vid konflikter och bråk?

Diskrimineringsgrunderna

- Förekommer det återkommande konflikter och bråk mellan vissa barn?

Om ja, finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna.

- Förekommer det att barn upplever sig kränkt eller orättvist behandlat av någon vuxen?

Om ja, finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna.

Språkbruk

- Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande och respektlös?