Svenska utmaningar under 1900-talet

Att utifrån kunskaper och Sveriges politiska, ekonomiska och sociala historia under 1900-talet kunna förklara och förstå det svenska samhällets utveckling och utmaningar under 1900-talet.

Examination:     Skriftligt delprov med diskussion, under vecka 38

Seminarium i samhällskunskap och historia, v. 42-43

Källkritisk inlämning, v.43

 

Särskilda aktiviteter: Guidning Linköping, v 39 på studietiden onsdag mellan 14.30-17. 

I innerstan, gamla Linköping och eventuellt flygvapenmuseet.

 

Instruktioner till examinationer

 

Skriftligt delprov vecka 38

I delprovet ska du visa på övergripande kunskaper om politisk, ekonomisk och social historisk utveckling i Sverige under 1900-talet. 

 

Delprovet går till så att: 

1. Var och en i klassen ritar en tidslinje över svensk 1900-talshistoria under 40 minuter 

2. Ni sitter i grupper om 2-3 elever under 20 minuter och diskutera vad ni har tagit med i tidslinjen och varför det är viktigt för att förstå svenskt 1900-tal. 

 

Seminarium vecka 42/43

I seminariet ska du visa på fördjupade kunskaper om politisk, ekonomisk och social historisk utveckling i Sverige under 1900-talet. Ni jobbar i par med en 25-årsperiod.

 

Seminariet går till så att:

1. Redovisa er 25-årsperiod. (15 minuter per par) I er redovisning ska följande delar finnas med:

1. förändring och kontinuitet

2. kunskaper om aktörer och strukturer som påverkat den historiska utvecklingen

3. kunskaper om positiva och negativa utvecklingslinjer under perioden. Utveckling och utmaningar.

4. vilka samhällsekonomiska teorier (minst två) är viktigt under denna tid och hur påverkar dessa samhället? Förklara styrkor och svagheter med teorierna.

2. Diskutera i helgrupp de viktigaste utvecklingslinjerna under 1900-talet i Sveriges politiska, ekonomiska och sociala utveckling.

 

Material du får ha med till seminariet är en tidslinje med stödord. Stödord är enstaka ord, inte hela meningar. 

 

Kampen om demokrati (ca 1900 - ca 1925)

Konflikt och samförstånd (ca 1925 - ca 1950)

Det enorma uppsvinget (ca 1950 - ca 1975)

Internationell och nationell förändring (ca 1975 - ca 2000)

 

Individuell källkritisk uppgift. 

Diskutera dina två viktigaste källor från din fördjupning kring en 25-årsperiod. Diskutera källornas  relevans och källvärde i koppling till seminariets frågeställningar. Utgå från de källkritiska kriterierna i din källkritiska diskussion. Uppgiften skrivs på lektionstid vecka  43.

 

För din källkritiska diskussion ska du eftersträva att hitta olika typer av källor. Exempelvis kan det handla om olika typer av text, olika ämnen (historia, samhällskunskap), primär- eller sekundärkällor osv. 

 

Max 600 ord.

 

Examensmål för samhällsvetenskapliga programmet

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt om hur människors livsvillkor varierar över tid och rum. I detta ingår kunskaper om människor som individer, som gruppmedlemmar och som deltagare i en samhällsgemenskap, samt om samhällens strukturer, verksamheter och funktioner. Utbildningen ska behandla frågor om bland annat demokrati, kommunikation, etik, genus och miljö. Utbildningen ska även ge eleverna förståelse av hur olika faktorer påverkar möjligheterna att bygga ett hållbart samhälle.

Utbildningen ska också behandla makt ur ekonomiska, sociala och politiska aspekter. I detta ingår studier av faktorer som kan påverka och förklara det som sker i samhället alltifrån den lokala till den globala nivån. Utbildningen ska ge ett historiskt perspektiv för att eleverna med hjälp av det förflutna ska förstå förhållanden i dagens samhälle och orientera sig inför framtida samhällsförändringar.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde, moderna mediers framväxt samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen.