Daggkåpans Teamplan Kullegårdens förskola ht22-vt23

Teamplan Vår utbildning och undervisning i förskolan grundar sig i vår plan mot kränkande behandling och diskriminering, läroplanen för förskolan, Lpfö18, barnkonventionen, agenda 2030 samt den kartläggning som har genomförts i barngruppen. Läsåret 22/23: Det dagliga arbetet ska präglas av att göra förskolan begriplig, hanterbar och meningsfull för barnen. All verksamhet ska planeras utifrån de "svaga" barnen och verksamhetens lärmiljö ska vara fri från visuellt buller och varje lärmiljö ska tydligt signalera vad som förväntas av barnet.

Var är vi?

Vi är en äldrebarnsgrupp med flera nytillskott i gruppen under hösten.

Vi delar barngruppen i två delar tis-tors, onsdagar träffas alla blivande skolbarn på Ängen. De övriga dagarna delar vi barnen i två blandade grupper. Vi har verksamhet i helgrupp vid de tillfällen vi har planerad verksamhet som förutsätter att alla barn deltar samtidigt. 

Vi ser behovet av att planera verksamheten så att den är tillgänglig för alla barn och därmed utvecklande. För att skapa likvärdiga förutsättningar för alla behöver vi ha rimliga förväntningar på yngre och äldre barn men även utifrån deras utvecklingsnivå. Eftersom verksamheten ska utgå ifrån de "svaga" barnen är det viktigt att vi också ger de äldre barnen utmaningar och ökat ansvar. Vi behöver ge dem förtroende för att mästra saker i sin vardag och uppmuntra de att utveckla ett socialt ansvar genom att hjälpa varandra. Vi uppmärksammar när barn visar omsorg om varandra. 

I vårt arbete med hållbar utveckling ser vi till att ta tillvara på det som finns omkring oss, exempelvis äpplen från vår fruktgård. Vi visar på olika sätt att ta tillvara på det som finns i naturen och tänker att det även inspirerar vårdnadshavare till att göra liknande hemma. När vi gör saker tillsammans i helgrupp som när vi gjort äppelmos/juice har vi möjlighet att öva samarbete men också visa på att alla inte behöver göra lika, några barn plockar frukten som vi sedan gemensamt gör mos av. 

Vart ska vi?

I vår kartläggning av gruppen ser vi att vi har en lekkompetent grupp som leker tillsammans i olika konstellationer oavsett kön, ålder och mognadsnivå. De använder hela avdelningen som sin plattform och formar miljön efter leken. Vi arbetar med tydliga ramar vid avslut och övergångar men ger barnen stor möjlighet att påverka innehållet i verksamheten. Vi ger barnen stor frihet inom ramarna, detta förutsätter inlyssnande och flexibiltet av oss pedagoger.

Fokusmål: En trygg barngrupp där alla barn blir sedda och utvecklas.

Önskat läge: 

*Trygga barn som fungerar i grupp

*Självständiga barn

För att mäta hur vi nått vårt önskade läge vill vi;

Observera och lyssna in barns samtal mellan varandra, ha en öppen och kontinuerlig dialog med vårdnadshavare om barnets trivsel på förskolan. Dokumentera ex på när barn lyfter varandra och ger uttryck för att de är trygga och trivs i verksamheten, vi skriver n i en bok på avdelningen. Barnen utvecklar relationer, detta kan vi synliggöra genom att göra regelbundna relationsobservationer. 

Barns självständighet dokumenterar vi genom bilder och barnintervjuer. Detta för att tillsammans med barnet sedan kunna visa på en utveckling. 

•  

 

 

 

Hur gör vi?

Vad erbjuder vi barnen för att nå våra mål?

En trygg välkomnande miljö där alla trots sina olikheter är lika viktiga för gruppen.

-vi delar barnen i två grupper, onsdagar skolgrupp/coolgrupp, tisdagar och torsdagar blommor/regnbågar(åldersblandade grupper)

-vi ska arbeta med Tema; Från jag till vi

-TAKK

-vi arbetar med trygga övergångar t ex Bokklubben,

"Sitt i ring så ofta ni kan, för då kan alla se varandra. Att se varandra inger trygghet och skapar en vi-känsla och större delaktighet", Väpplarna, s.13. 

-delar barnen i mindre grupper vid in/utgång.

-är medvetna om våra roller som viktiga förebilder, reflekterar tillsammans och påminner varandra.

-vi ska arbeta med materialet "Väpplarna".

-vi ska arbeta med materialet "Okej med dig?"

-vi pedagoger ska läsa häftet "Från Jag till Vi - grupputveckling i förskola och skola" av Gunilla Guvå för att ha en gemensam grund att arbeta utifrån.

-vi jobbar aktivt med att hålla "Planen mot kränkande behandling och diskriminering" levande i verksamheten.

Hur ska vi dokumentera:

Vi ska dokumentera verksamheten och dess lärprocesser i Unikum för oss pedagoger, vårdnadshavare och barn. Vi reflekterar på egen planering och PUT.

Vi ska dokumentera pågående tema och lärprocesser på avdelningen synligt för barnen. 

• för att utveckla verksamheten tar vi bilder och lägger in på Daggkåpans lärlogg. Vi reflekterar, utvärderar och planerar verksamheten utifrån det vi publicerar.
• med barnen och för barnen skriver vi ut bilder ifrån verksamheten samt hänger upp deras alster på avdelningen.
• för att göra vårdnadshavarna delaktiga bjuder vi in dem att läsa om verksamheten på unikum. Vi sätter även upp bilder för vårdnadshavarna så att de kan se hela vår verksamhet.

Vad säger forskning om vårt valda område?

"När vi talar om en grupp i förskolan utgår vi från en tänkt vigrupp, en inarbetad grupp där barnen känner trygghet, hjälper varandra och tar hänsyn. I en sådan grupp ges förutsättningar för de positiva effekter som barn bör få uppleva i en grupp. Glädjen av att vara tillsammans med andra och göra saker ihop. Vikten av positiva grupperfarenheter för barns förmåga att fungera tillsammans med andra i kamratliv, skola, arbetsliv, samhällsliv är en självklar utgångspunkt för arbetet i förskolan. En grupp är dock inte en vigrupp från början, utan en sådan grupp är resultatet av ett medvetet arbete från de vuxna i förskolan. Slutet på en utvecklingsprocess av såväl gruppen som dess enskilda medlemmar."

Från JAG till VI -grupputveckling i förskola och skola s.52

"En fungerande vardag, 

Hur välutvecklade funktioner behöver barnen ha? Svaret på den frågan är förstås att det beror på vilka förväntningar som finns hos pedagogerna, hur aktiviteterna läggs upp och hur miljön anpassas, och på hur pedagogerna stöttar varje barn utifrån barnets specifika förutsättningar. Det finns mycket vi kan göra för att kompensera för eventuella  funktionsnedsättningar och för att barn utvecklas i olika takt. Det är upp till oss att se till att inget barn känner sig begränsat eller misslyckat i vardagen på förskolan."

Tydliggörande pedagogik i förskolan s.51

"Det finns till exempel en tydlig koppling mellan barnets delaktighet i olika beslut och barnets integritetsutveckling. Förskolans arbete med integritet kan även innebära att du som vuxen hjälper barnet att förstå sina egna signaler. Det kan leda till att barnet lär sig att signalera när någon överskrider barnets gränser."

Skolverket

Hur blev det?

Reflektion

Verksamhetsreflektion skrivs ned i rutan för reflektion var tredje vecka.

Reflektera kring resultatet med fokus på barns utveckling och lärande.

• Hur har undervisningen bedrivits?
• Varför blev det som det blev?
• Har vi erbjudit barnen rätt saker för att arbeta mot fokusmålet?
• Vad ser vi i dokumentationen?
• Arbetssätt och metoder - Vad bevarar vi och vad förändrar vi?
• Planerar vi utifrån barn i svårigheter eller med skörheter?

Gör en planering framåt utifrån analysen och barnens intresse.

Var är vi?

Ny nulägesbeskrivning utifrån analysen i reflektionen.

Vart ska vi?

Mål och syfte

Är vi på rätt väg?

Analys vid avstämning eller byte av inriktning skrivs i rutan för analys.

• Har utbildning och undervisning bidragit till barnens utveckling och lärande? Hur vet vi det?
• Är vi på rätt väg mot målet? (Ja, det är vi därför att... Nej, därför att...)
• Varför tror vi att det fungerade? Varför fungerade det inte?
• Vad vill vi fortsätta arbeta med och utveckla vidare?
• Hur går vi vidare?

 

 

    

 

•  

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet