Miljöarbete i förskolan

Arbetet med miljö och hållbar utveckling i förskolan kan anses vara ett aktuellt ämne i dagens värld. Barnen ska på olika sätt skapa medvetenhet kring miljöfrågor utifrån läroplanen. Delaktighet och inflytande är även två viktiga och aktuella aspekter som smidigt kan vävas in i miljöarbetet i förskolan.

Tema miljö och hållbar utveckling

Barnen ska på olika sätt få påverka vår miljö och vara med om att värna om den. Diverse sorters aktivitet både enskilt och individuellt ska utföras med varierande arbetssätt. 

Syftet med undervisningen är att få barnen att bli mer medvetna om att deras avtryck på jorden är lika viktig som en vuxens. Deras val och beslut kan ha en inverkan på vår miljö och detta ska belysas och arbetas med. I läroplanen för förskolan (2018) står det nämligen att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Vi har ställt fram 3 mindre soptunnor som vi har märket med symboler så som hushållssopor, papper och plast. Dessa soptunnor ska endast vara barnens egna där de får slänga diverse sopor som de kommer i kontakt med i den dagliga verksamheten. Barnen kommer få vara delaktiga i att slänga soporna ifrån barnens tunnor i de stora kärlen i soprummet. Vi kommer att diskutera varför det är viktigt att källsortera och presentera olika sopor och visa vart vardera bör slängas. Vi kommer även att fortsätta med att gå på promenad kontinuerligt och gå till Maxi för att kunna panta flaskor som vi samlar under en viss period. Vi kommer att diskutera kring varför vi pantar och att pengarna vi får av panten kan användas till att köpa något litet till avdelningen. Vi kommer att använda oss av återvunnet material som vi har tillgängligt på förskolan men även saker och ting som vi har hemma som inte kommer till användning just där. På så sätt får vi även in kreativitet som vi som mål det här läsåret. Vi kommer även att använda oss av pedagogiskt material från ”Håll Sverige rent”. Vi kommer också att använda oss av digitala verktyg för att stärka och variera vårt arbete. Vi kommer att försöka hitta lämpliga material inom detta område där vi samtidigt kan få in montessoripedagogik.

Reflektionerna kommer att ske kontinuerligt tillsammans med barnen i den dagliga verksamheten. Planeringen är till för hela barngruppen och den ska anpassas utifrån det enskilda barnets erfarenheter och förmågor. Planeringen ska ansvaras huvudsakligen av förskolläraren men alla i arbetslaget kommer att vara delaktiga i dokumentationen, reflektionen och analysen. 

Barnens delaktighet och inflytande kommer ligga till grund i varje lärprocess som barnen kommer att anmana då vi vill att de ska känna att de har inflytande över deras lärande och utveckling. Därav kommer målet att vara att få barnen att bli mer delaktiga och ha inflytande i undervisningen. 

I denna planering kommer vi att använda oss av den pragmatiska teorin med den fakta baserade undervisningsprincipen som grund. Vallberg, Roth (2016, s.199) betonar att det pragmatiska perspektivet utvecklas och visar sig kunskap i och genom handling. Hedefalk (2014, s.36) beskriver tre olika undervisningsprinciper som hon använder som ett analysverktyg för att kategorisera de handlingar som privilegieras under undervisningssituationerna i förskolan. Hedefalk (2014, ss. 37–38) menar att i den faktabaserade undervisningsprincipen är syftet att lära barn fakta om hur världen fungerar. Förskolläraren lägger därför in fakta som främjar handlingar där barn lär sig hantera fakta.

Dibber (2021) hävdar att ämnesområdet Ute-Ugo/Natur och natur är uppdelat i tre olika delar/blad. Genom att jobba med de tre olika bladen ger vi barnen en möjlighet att utveckla ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Ämnesområdet syftar till att alla barn ska få möjlighet att få många goda naturupplevelser som möjligt. Det handlar också om att skapa förståelse för hur natur och människor påverkar varandra och en vilja att aktivt bidra till hållbar utveckling. På alla Dibbers förskolor ska det finnas kärl för återvinning tillgängliga för barnen. På Dibbers förskolor ser vi våra lärmiljöer både inomhus och utomhus som källa till att upptäcka naturvetenskap och teknik. Vi plockar in ute och vi plockar ut inne. Hållbar utveckling är centralt och alla barn på Dibbers förskolor får möjlighet att lära vad vi behöver göra för att ta hand om vår natur. Dibbers förskolor är miljösmarta förskolor, gör olika miljöexperiment och ger barnen upplevelse av att de genom aktiva val kan göra skillnad, för sig själv och för andra.

Det pedagogiska trädet är en del av Dibbers koncept vilket vi kommer att grunda vårt arbete i. I denna planering har vi valt att använda oss av natur vilket är ett av lärandeområderna som finns på trädets krona. Vi kommer även att använda oss av repetion och progression vilket är an av rötterna då det kan smidigt vävas samman med pragmatismen som vi kommer att utgå ifrån.

 

Källföteckning 

 

Dibber (2021) Ute-Ugos naturkoncept. file:///C:/Users/TEMP/Downloads/Ute-Ugo%202021.pdf (Hämtad: 2022-11-01) 

Hedefalk, Maria (2014). Förskola för hållbar utveckling. Förutsättningar för barns utveckling 

av handlingskompetens för hållbar utveckling. Uppsala: Uppsala universitet. 

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:686018/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2020-06-

04) 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,