Droppa, rinna, försvinna

Under hösten 2022 kommer hela Bällsta Annedals förskoleenhet (förskoleområde 2) gå in ett projekterande arbete på temat vatten. På Klang riktar vi fokus mot allt det fascinerande som vattnet i sin vätskeform ”kan göra”, med centrum i egenskaper kopplade till vattnets viskositet, att det är så lättflytande.

Bakgrund:

 Under hösten ligger fokus i förskoleområdets IFous-projekt för en hållbar förskola på att utveckla avdelningarnas tema-/ projektarbete. Tema/projekt är enligt forskarna en metod väl förankrad i förskolans historia samtidigt som den överensstämmer väl med UNESCOs definitioner av ett hållbart lärande. Till detta framgångsrika koncept hörs ett ämnesöverskridande arbetssätt där barns inflytande och roll som aktörer, liksom relationernas roll för lärandet, ses som viktiga. Som ett led i denna utveckling har det beslutats att alla avdelningar ska arbeta med vatten som tema/projekt. 

Vatten är ett material som de flesta barn känner till och tycker om. På förskolans yngrebarnsavdelning erbjuder vi redan från introduktionerna och året runt möjligheter till att forska med vatten utomhus och inne - ösa och hälla, flyta och sjunka. Barnlitteraturen är full av referenser till vågor, sjöar, hav, tårar, åskväder, regn, badupplevelser, upplevelser av att bli blöt och kall vilket återspeglar den mångfald av sätt som vatten kommer in både i barns liv och i världen. 

Utgångspunkter: 

Efter en förberedande diskussion kom vi fram till att vi behövde ställa oss frågan på vilket sätt barn uppfattar vatten. Det är inte självklart att allt som är intressant eller viktigt med vatten i allmänhet, gör att det kan bära upp verksamheten och lärandet på det vis som ett projekt har möjlighet att göra. 

Ett projekt måste, enligt vår uttolkning, ha som vision att skapa en djupare förändring hos de enskilda barnen och i gruppen, att vara utvecklande i genuin mening. Det gjorde att vi frågade oss hur ett projekt kring något som vi redan ägnar oss mycket åt skulle kunna skapa det slags tråd i gruppens och de enskilda barnens som vi gärna far efter när vi ”går på projektjakt”. Vi kom fram till att många av de uppslag som ämnet ”vatten” ledde till måste skalas bort. Vatten är det vanligaste ämnet på jorden och en förutsättning för liv. Våra kroppar består till sextio procent av vatten och många framtidsfrågor berör saker som vattenförsörjning, vattnets roll för klimatet och de ekologiska systemen. Dessa viktiga frågor kommer vi dock bara åt via sekundära källor som böcker eller andras återberättande, vilket inte möjliggör ett lärande med den stora betoning på vad som sker här och nu som enligt iFous-forskaren Ingrid,Dahlberg och Skolverkets texter präglar en god undervisning för de yngsta. 

Så vad ser vi här och nu? När vi samlades efter sommaren inträffade strax den för närområdet ganska dramatiska händelsen att plaskdammen precis utanför förskolan där många barn varit med sina nära under sommaren plötsligt var tom på vatten. Detta blev en händelse som ledde till ett lekfullt undersökande, som kunde börja med att ett barn sa ”Var är vattnet?” ”Vattnet är borta” kunde någon då svara. Utan att ha något självklart syfte var vi vuxna nyfikna på barnens upprymdhet. Det blev en rutin vid spaningar att gå ner på den tomma bassängbotten, utforska dess nya rymd genom att springa över den och tillsammans fråga ”Var är vattnet?”. Det var lite som att utforskandet av tomrummet efter vattnet egentligen handlade om att varsebli vattnet - genom kontrasten till vad som fanns där nu (fria ytor och plats för motståndslöst springande) blev det tydligare vad som varit där nyss (något väldigt härligt, kanske i nära personers sällskap).Dessutom verkade själva förändringen spännande - även om vattnet inte var där längre hade det varit det, vilket gav en gemensam referens - här verkade något stort ha hänt.  Av en slump hade en av oss fotat av vattenytan i bassängen under en solig sommardag då vattnet fanns kvar det glittrade i ytan, foton som vi trodde att barnen kunde relatera till. Sedan visade vi dem över en vägg med hjälp av projektorn inomhus, vilket ledde till en vild dans och otroligt många skratt. 

Det överväldigande intrycket att barnen tyckte det var roligt med vatten gjorde det ändå inte självklart vad de utforskade eller hur vi skulle gå vidare. Vi började till och med fundera över i vilken utsträckning vatten är ett sammanhängande begrepp för barnen. Det är ett tidigt ord hos många barn, oftast kopplat till vatten som en dryck. Men tänker barnen så som vi vuxna nog förgivettar - att det är samma ämne de dricker som också förekommer i regn?  Vi insåg också, när vi talade, att det i barnens möte med vatten förekom ett undersökande som ofta återkom men blev väldigt flyktigt, kanske för att det ”bara gjordes” utan att det någonsin följdes upp i ord eller någon gemensam aktivitet. Ett exempel är när ett barn petar sönder vattendroppar i utomhusmiljön . Kan det i sådana upprepade handlingar från barnens sida, med de förväntningar barnen ändå tycks ha skapat på vad som ska hända, finnas en ingång till att få syn på vatten på ett berikande sätt och även ett gemensamt upptäckande av samband?

Vi läste på och lärde oss att vatten är det ämne av alla som har lägst viskositet, nämligen upplevs mest lättflytande. Det är en otroligt viktig egenskap för att förstå vatten, dess speciella beteenden och även närvaro i princip varje dimension av våra liv. Tänk bara alla sammanhang där vi är beroende av vattnets förmåga,att lösa eller blandas. Det är ju också det som gör att mönstret upprepas när en droppe utsätts för tryck, ytspänningen som håller samman droppen brister och vattnet rinner ut och i någon mening ”försvinner”. 

Som en arbetsmodell har vi haft det tidigare projektet Rulla, snurra, glida, som också,hade en naturvetenskaplig inriktning och som vi fortfarande tycker sätter spår i barngruppen. 

Metod:

Metoden kommer i första hand handla om utforskande aktiviteter i smågrupper, men ambitionen är att barnen ska bli så engagerade att de fortsätter med lärandet i sina lekar under resten av dagen. 

En inriktning är att främmandegöra blicken på vatten genom att närma oss det med ett avgränsat fokus på ”vad vattnet gör” och så - i bästa fall - komma tillbaks med en mer sammanhängande förståelse för och fler begrepp för vattnets särskilda egenskaper. I stället för att göra det vi brukar göra med vatten, på samma platser och i samma situationer, kommer vi i varje fall inledningsvis att samlas kring vatten på ett annat sätt, kanske på andra platser och i kombination med andra material, för att möjliggöra en skarpare blick på allt det där som gör den vardagliga vätskan så spännande och speciell.

I fokus ställer vi vattnets rörelse och föränderlighet, men med en avgränsning för vätskeformen av vatten (ej is eller ånga). Begrepp som droppa och rinna tror vi kan visa sig intressanta att undersöka vidare, också för att de riktar blicken mot de mer långsamma processerna hos vattnet som inbjuder till iakttagelser av en annan typ än i de vildare vattenlekarna. Att vattnet är så lättflytande är ju orsaken till att det snabbt kan rinna undan även i stora mängder, vilket skapade den stora förändringen i bassängen, och även förklarar många funktioner det har i våra liv. Vattnet kan till exempel,blandas. Genom att i takt med barnens fortsatta intressen läsa på om de naturvetenskapliga sambanden kan vi hitta bra ord att ”ge” barnen i dialoger om vad vi delar fokus på.  

Förutom detta sätt att komplettera mer vanliga ingångar till vattnet med ingångar till ”främmandegörande” iakttagelser kommer vi arbeta med pedagogisk dokumentation som foton och videor för att möjligglraför barnen att återbesöka lärsituationerna. Vidare erbjuds barnen att uttrycka sina erfarenheter och tankar i estetiska former som att måla eller dansa.

På avdelningsplaneringen följer vi upp vad som skett i smågruppsaktiviteterna och bygger utformningen av de fortsatta aktiviteterna på analyserna.

Vi tar inför smågrupperna reda på vad vatten och relaterade begrepp heter på de olika språk som finns i gruppen. 

Uppföljning

Vi följer upp projektet på avdelningsplaneringar, med hjälp av en föränderlig mind map som tillgängliggörs för barn och vårdnadshavare och med hjälp av enhetens reflektionsverktyg Transdisciplinär tankekarta.

Vi varierar mellan att utvärdera brett, med fokus på situationerna och barnens uttryck som helhet, och att utvärdera gentemot två snävare kriterier:

1) Ser vi att barnen har utvecklat begrepp kring vatten, som kan sättas i samband med de undersökande aktiviteterna? 
2) Hur länge stannar de i de undersökande aktiviteterna? 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,
• planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig,