Bakgrund/Nuläge:

Under höstterminen 2022 startades ett mer aktivt arbete med språket på Byagårdens förskola.

Efter observationer i Lyans barngrupp valde vi att arbete mer aktivt med:

Tecken som stöd

Prepositioner

Rim och Ramsor

Sagor

Aktivt berättande med stöd av sekvensbilder, sagobilder, händelsebilder och bilder som stöd

Symboler

Som underlag har vi Ljungby kommuns observationsmall.

Syftet med temaplanen: Varför har vi valt temat?

Vi vill skapa trygga miljöer där barnen får möjlighet att berätta, diskutera, uttrycka sina tankar och åsikter samt dela med sig av tidigare erfarenheter.

Mål (Vad):

Vilket område i läroplanen ska vi arbeta med.

Läroplansmål: Lpfö18: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

Verksamhetens mål: Att öka barnens språkförståelse

Målkriterier:

Utveckling mot målen pågår när barnen börjar använda tecken som stöd och har ett mer nyanserat talspråk.

Målet är uppnått när:

Genom att barnen använder tecken som stöd.

Genom att barnen har ett utökat ordförråd.

Arbetssätt /Metod (Hur): Genomförande av undervisningen.

Arbetet pågår aktivt under alla dagar på förskolan i mindre grupper, samlingar, i samtalet med barnen och i alla andra sammanhang som barnen stöter på i förskolan.

Vi använder oss av händelsebilder, olika sekvensbilder, sagor med munmotorik, bilder som stöd i berättandet, tecken som stöd, bornholmsmodellens material, språklådor och övrigt material som är aktuellt för arbetet

Att sträva mot målen… Läroplansmål/Verksamhetsmål

Det här är förklaringar är som en hjälp för att tydliggöra för er.

· Hur ska vi arbeta för att nå målen?

· På vilket sätt ska vi arbeta?

· Vilket material ska vi använda?

· Att arbeta och använda forskning och beprövad erfarenhet.

Utvärderingsmetod: Hur dokumenterar vi.

Filmning

Röstmemo

Bilder

Reflektioner 31/10-22

Eftersom vi arbetar i mindre grupper och planerar gruppernas undervisning så blir det att varje pedagog reflekterar enskilt om sin undervisning. Vi skulle vilja ha mer gemensam planering och större inblick i kollegornas arbete. Vi ska därför testa att ha mer uppstrukturerade PRU-tid med dagordning där varje pedagog får berätta om vilken utbildning de har med grupperna och hur det går. Andra kollegor har också möjlighet att ge input, observation och idéer. Vi har observerat att barnen har börjat skapa mer trygga relationer med varandra och det har skapats fler nya konstellationer.

Språket upplever vi har blivit mer nyanserat och vi upplever att de visar intresse för tecken som stöd. Det kommer fler och fler ord och längre meningar. Vissa barn har fantastiska historier att berätta. Tecken som stöd märkte vi stort intresse i början när kunskapen var relativt ny nu behöver vi fånga upp de mer genom att introducera mer utmanande material.

Reflektioner: 19/6-23

Vi upplever att barnen har ett fortsatt stort intresse för språkets alla delar tex rim, ramsor, sagor, bokstäver, muntligt berättande, ord och att skriva. De efterfrågar flera av de aktiviteter som vi har gjort under året.

Vi upplever att vi uppnått våra mål men att vi också märk att när vi inte jobbat aktivt med TAKK så tappar barnen sitt intresse.

Uppföljning: På våra utvecklingsdagar under läsåret.

Utvärdering: Effektkedjan samt vid behov SWOT.

Reflektioner: Underlag ifrån våra veckoreflektioner i Unikum.

Prepositioner: Efter observationer där stor vikt las på vad barnen behövde stöd i extra i sin språkutveckling startades ett aktivt arbete med prepositioner upp. Syftet var att utöka barnens ordförråd. Målet var att barnen mer aktivt skulle använda sig av prepositioner i talspråket.

På bara en vecka observerades stor förändring i barnens förståelse, intresse, engagemang och användning av prepositioner i talspråket. Barnen var mer aktivt med i de planerade samlingarna i ämnet och kunde snabbt svara med olika prepositioner om var saker och figurer befann sig.

Rim och ramsor: Vi upptäckte att barn är intresserade av rim och ramsor därför bestämde vi att arbeta aktivt med det. Syftet med rim och ramsor var att väcka intresse kring språket och att utveckla barnens ordförråd.

Efter observationer upptäckte vi att barnen kan uppmärksamma/identifiera olika språkljud och ord som rimmar. Den språkrika miljön har väckt barns nyfikenhet och intresse kring språk och rim och ramsor. Under en kort tid upptäckte vi att genom att rimma och ramsa vågar barnen att uttrycka sina tankar och att de känner sig trygga i gruppen.

Barnen har efterfrågat mer rim och ramsor. Därför vill vi bygga vidare och skapa mer material.

Bockarna Bruse

Efter samtal och observationer i barngruppen startades ett arbete med Bockarna Bruse. Tanken var att arbetet skulle sträcka sig över en längre tid och väva in alla delarna i läroplanen: språk, drama, konstruktion, dans, skapande matematik, normer och värden etc.

Första veckan introducerades sagan för barnen. Barnen fångades från första stund av sagan och när de blev erbjudna att få styra de olika figurerna samtidigt som vi sjöng sagan ville alla barnen vara med. Vi sjöng sången flera gånger i rad då de flesta barnen ville vara olika figurer. Scenen som barnen gick in i extra mycket var när stor bocken Bruse stångade trollet ner i ån.

Andra veckan gick vi ut på en promenad i närområdet för att titta på och inspireras av broar i vårt närområde. Vi såg 2 olika broar som var konstruerade på olika sätt. Den ena var, för att citera barnen "platt och rak" och den andra såg ut som en "Banan". Givetvis ville barnen kolla om det bodde något troll under någon av broarna men "de finns bara i sagan" svarade barnen och skrattade. Under promenaden spelade pedagogen upp sagan Bockarna Bruse med hjälp av barnen som i princip kunde sagan utantill.

Tredje veckan dramatiserade grupperna sagan. Varje barn blev erbjudna att få vara någon av karaktärerna i sagan: troll, lilla bocken Bruse, mellan bocken Bruse och stora bocken Bruse. Vi låtsades att mattan var vår å och två stolar fick bli en bro. Sedan var det valfritt att använda sig av en mask för ansiktet eller om de ville spela utan mask. Sedan sjöng vi sången medan de spelade sina karaktärer.

Barnen tycker om att klä ut sig och de flesta barnen visade stort intresse att få vara med och spela ut karaktärerna i sagan. Några satt i början mest och tittade på för att sedan vara med och spela en karaktär andra gången vi dramatiserade sagan. Pedagogen märkte att de kunde många av replikerna utantill och att barnen gärna ville dramatisera genom att förställa rösten. En av grupperna valde också att fortsätta leka bockarna Bruse efteråt med maskerna på.

Fjärde veckan vi arbetade med sagan fick barnen använda sig utav vattenfärger för att färglägga och skapa sin visuella bild av karaktärerna. Då hade pedagogen i förväg skrivit ut karaktärerna och barnen fick i uppgift att limma på bilderna på ett stort papper för att sedan färglägga dem och även måla ting, känslor eller händelser som de ansåg var viktiga för sagan.

Stor och liten: Barnen har visat intresse för stor och liten i vardagen. De kommenterar ofta att de själva eller saker är stora eller små. Vi använd en låda som innehåller material i olika storlekar tex. en liten/stor hund. Barnen jämförde saker och de använde ord som stor , liten även kort, lång osv. Efter detta tema upptäckte vi att barnen fått djupare insikt i begreppen stor och liten. De använder stor/liten i deras diskussioner. Barnen har också fått öva på att våga tala och framföra sina tankar , åsikter inför en grupp.

Musik ska byggas utav glädje! Det stämmer in på Lyans sång och musiksamlingar. Barnen visar en stor glädje när lådan med instrument tas fram. I lådan ligger olika rytminstrument som maracas, tamburin och ägg. En liten trumma finns också att spela på. På samlingarna har vi börjat att prata om vad instrumenten heter och vad en orkester är. Vi lyssnade till ljudet av varje instrument sedan var det dax att spela till låten "Nu ska vi spela och sjunga" med Kerstin Andeby. Det märktes på barnen att de tyckte det var roligt att spela och att byta instrument med varandra. Trumman var roligast att spela på. En del av barnen vågade inte delta aktivt från början men efter några gånger så tyckte även de att det var roligt och spelade med. När barnen spelat och lyssnat till låten några gånger så började vi sjunga och spela samtidigt. Det blev en liten utmaning. Vi provade också att gå runt i ring samtidigt som vi spelade och sjöng. Barnen uttryckte att de vill spela och sjunga fler gånger!

FORMER

Barnen omges dagligen av olika former. Som pedagog har jag väckt deras intresse och tanken var att de ska få en insyn i formernas värld. De har på ett lekfullt sätt fått lära sig några av formerna och sen fått upptäcka dem i sin omgivning och det vardagliga livet.

Första veckan introducerades formerna cirkel, triangel, kvadrat, rektangel och oval. De fick frågor som: Vad är det för form? Vad heter den? och Kan någon se dem i sin omgivning?

De fick också ett papper med formerna som de fick färglägga.

Andra veckan gick vi till skogen och byggde formerna av naturmaterial. Vilket engagemang, de tyckte verkligen att det var riktigt roligt.

Tredje veckan fick barnen mata form och färgmonstret. Pedagogen sa vilken form och färg monstret ville ha. Vilken glädje. Barnen ville inte sluta, monstret mumsade och de matade. Alla hade verkligen lärt sig formerna.

Fjärde veckan hade pedagogen klippt ut alla former i olika storlekar som barnen fick limma fast på ett papper. De pratade om vad formerna hette och vilken färg de hade.

Ett ämne som alltid finns runt omkring oss och nu några veckor efter kommer de och pratar om de olika formerna.

TAKK

Vi pedagoger på Lyan har gått en grundkurs i TAKK. Vi har introducerat det vi har lärt oss till barnen och vi ser ett stort intresse och engagemang hos barnen.

Vi har:

Läst böcker med tecken som stöd.

Läst sagor med tecken som stöd.

Tittat på sånger på youtube med tecken som stöd.

Använt tecken som stöd i vårt arbete med känslor.

Introducerat månadens och veckans tecken. Vi har försökt välja ut ord och tecken som kan underlätta för barnen.

Introducerat teckendockan Maja som har övat teckenalfabetet med barnen. Barnen har fått visa sin första bokstav.

Bokstavslådan

På avdelning Lyan har vi märkt att barnen har varit väldigt intresserade av bokstäver. Speciellt den första bokstaven i sitt eget namn.

Två pedagoger letade inspiration på pinterest och fann inspiration till att skapa en s.k Bokstavslåda. Det förbereddes ett häfte med tydligt syfte och mål samt möjlighet till reflektion. I häftet samlades och olika förslag på aktiviteter.

Syftet och målet är att utveckla och inspirera barnens språk samt öka barnens begreppsbildning.

I Bokstavslådan finns:

Alfabetskort med stor och liten bokstav samt en bild som visar något föremål som börjar på den bokstaven. Det går även att se hur du tecknar bokstaven på teckenspråk. Ett kort för varje bokstav.

Det finns även ett kort med en ramsa till varje bokstav, exempelvis Bb- Busiga Björnen Benny Berömmer Barnen.

Föremål som barnen stöter på i sin vardag.

En aktivitet till bokstaven.

Det finns även material till barnen att arbeta med bokstaven.

Kompisböckerna

Efter att observerat barngruppen såg vi ett stort behov av att arbeta med ämnet känslor.

Vi ville att barnen skulle lära sig att det finns många olika känslor som alla är okej att känna.

Vi började arbeta med arbetsmaterialet ”Tio små kompisböcker”. Böcker som tar upp olika saker som barnen möter i sitt liv.

Vi började arbetet v.3 med att dansa till låten ”alla känslor är okej” med Gåspennan. Barnen fick gestalta sina känslor och pedagogen frågade sedan vad gör dig glad, ledsen, arg eller sur?

Barnen berättade och kopplade känslorna till sina upplevelser och erfarenheter.

För att lära känna varandra och skapa trygga relationer för att uttrycka sina känslor lekte vi sedan två olika lära känna-lekar. Först satt vi i en ring där barnen fick rulla en boll till varandra och svara på frågan: Vad brukar du göra när du inte är på förskolan?

Barnen berättade glatt vad de brukar göra när de inte är på förskolan, exempelvis att hoppa i vattenpölar, leka med bilar, leka med bollar, leka med lejonkungen etc.

Den första boken vi arbetade med var ”Visa dina känslor”.

I mindre grupper arbetade vi med:

-Vi läste boken och hade boksamtal kopplat till bokens innehåll.

-Vi presenterade 3 olika tecken som stöd: Arg, glad och ledsen.

- Vilken färg har de olika känslorna? Barnen fick måla sin känsla med vattenfärg i valfri kulör och form.

- Musiksamling- vi spelade och sjöng en låt med känslorna: Arg, glad och ledsen.

- Barnen har fått berätta fritt om sina känslor.

- Vi har gissat vilken känsla figuren från ”Vem-böckerna” med Stina Wirsèn har.

-Barnen har fått måla känslan för dagen.

-Vi läste och samtalade om boken om ”Liten” och barnen fick måla ”litens känsla”.

- Vi har gått på känslovandring i Lyans miljöer inomhus.

Vi märkte ett stort intresse hos barngruppen. Barnen reflekterade mycket i de mindre grupperna och kunde koppla de olika känslorna till olika upplevelser och erfarenheter i sina liv.

Vi började samla citat från barnen i hallen för att vårdnadshavarna skulle få en inblick i vad vi arbetar med.

Vi arbetade med boken Lugna ner dig

I mindre grupper arbetade vi med:

-Vi läste och samtalade om boken. Barnen kopplade sina erfarenheter och upplevelser som rörde ämnen de tog upp kopplat till boken.

-Vi hade pizzamassage. Där barnen fick massera varandra och bli masserade av en vuxen.

-Vi hade avslappningssaga med Urs program ”Slappis”. Barnen fick välja om de ville sitta eller ligga ner och sedan följde vi instruktionerna berättarrösten gav oss.

-Vi samtalade om barnen om vår avslappningsstund och om de i sin fantasi hade sett några djur eller frukter som de pratade om i avslappningssagan.

Vi arbetade med boken Samarbeta

-Vi läste och samtalade om boken. Sedan pratade vi om ord "samarbeta" vad betyder ordet och när vi brukar samarbetar på förskolan eller hemma.

- Vi gjorde ett konstverk tillsammans. Varje grupp behövde samarbeta och tillsammans bestämma om vilken färg ska finnas och vilken material.

- Sekvensbilder. Vi pratade med barnen om vad som finns på bilder. Igelkott behövde hjälp. Vi diskuterade tillsammans med barnen och hjälp kanin och igelkott att komma på en bra lösning.

Vi arbetade med boken Sprid Glädje

-Vi läste och samtalade om boken: Vad är glädje? Och hur känns det i kroppen? Barnen kopplade snabbt glädje till att vara glad och började delge sina erfarenheter av vad som gör barnen glada. "Det sitter i hjärtat kom många barn fram till.

-Sedan pratade vi om olika sätt att hälsa på varandra och hur det känns i kroppen när vi hälsar på varandra. "Glad" var ordet som nämndes av alla barnen under samtalen. Pedagogen frågade varje barn hur de vill bli hälsade på när vi träffas. Ganska många ville att vi skulle hälsa med high five, genom att göra knoge mot knoge, eller att kramas. Några ville säga "hej" och någon ville gärna hälsa genom att ta varandra i handen.

-Vi hade rörelseglädje till olika glada låtar och pratade om hur det kändes i kroppen. "Det känns bra" var den gemensamma reaktionen.

-Vi gjorde glädjeburkar. En burk som barnen sedan fick ta hem och fylla med någon sak eller doft som fick dem att känna glädje. Barnen fick möjligheten att ta med sig burken med sin "glädje i " och berätta samt sprida sin glädje på samlingen. Barnen visade sån glädje och entusiasm för det här projektet. Det fanns stor glädje när de skulle berätta och stor kreativitet när de skulle fylla sina burkar.

-Vi sjöng sånger som gjorde oss glada. Här fick barnen välja fritt vilka sånger vi skulle sjunga. Pedagogen hade en klar bild i huvudet vad hon gissade att barnen skulle välja för sånger. Barnen valde helt andra låtar och pedagogen följde glatt med i deras tankar och val. Så spännande att få dyka in i barnens tankar och resonemang i ämnet. Vi sjöng sångerna en andra gång och gjorde roliga rörelser till vilket resulterade i många skratt.

Vi arbetade med Säg förlåt

-Vi läste boken och samtalade om ämnet, hur känns det att säga förlåt? När ska du säga förlåt? Går det att göra förlåt? Hur gör vi då? Det fanns många olika resonemang och tankar både om boken och ämnet. I boken kom förslaget tidigt om att Igelkotten och Kaninen kunde göra "först du, sen jag, sen du, sen jag". Barnen var överlag väldigt problemlösningsfokuserade vilket var roligt att höra.

-Vi lekte Goddagleken. För att alla ska kunna känna sig trygga med varandra och kunna säga eller göra förlåt behöver vi lära känna varandra bättre utöver det verbala. Vilket kroppsspråk har alla olika individer? Kan jag se på min kompis vilken känsla hen har eller vill förmedla? Svårt kom vi fram till och övade därför på att ha ögonkontakt med varandra och säga "hej". Barnen började skratta och en del verkade tycka att det var obehagligt och ville helst inte titta sin kompis i ögonen. Vi övade några gånger och alla barnen ville till slut kolla sin kompis i ögonen

Rim:

Under våren har grupperna jobbat med rim.

Vi började med rimpilar där vi gick igenom många rim.

Efter ca 2 veckor började vi använda oss av saker när vi rimmade. Märkte att barnen tyckte att det va spännande och ville gärna fylla på med fler saker. Barnen gav egna tips på rim som pedagogen plockade ihop. Märkte att barnen tyckte att det va kul när den sak som de kommit på fanns som rim.

Har även läst böcker på rim, haft ramsor och sjungit sånger på rim.

Barnen har verkligen utvecklat sitt rimmande. Många av barnen rimmar nonsens rim på allt och tycker det är så roligt.

Resultat:

Vi upplever att barnen har utvecklats inom alla områden som vi jobbat med. De efterfrågar att få arbeta med aktiviteterna igen, även om det var längesen som vi arbetade med ämnet.

Vi upplever att många av barnens självkänsla och självförtroende har utvecklats under arbetets gång.

Vi har observerat att många barn behöver träna på sitt uttal.

Analys:

Vi fortsätter att stärka barnens självkänsla och självförtroende.

Vi arbetar vidare med munmotoriska övningar för att träna barnens uttal.

Lyans möte med språket

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter