Språkpolicy för Milstengårdensförskola utgör grunden för Lejonhjärtas planering för språkutvecklande arbete under hela läsåret.

Syfte

Förskolans språkpolicy har till syfte att vara karta och kompass för pedagogerna att navigera sig efter för att erbjuda likvärdig språkutvecklande möten och undervisning för alla barn på förskolan. För Lejonhjärta innebär det konkret att planera samt att presentera undervisning för alla som ingår i lärteamet.

Syfte: att alla pedagoger utvecklar medvetenhet kring vikten av likvärdig undervisning. Vuxnas kunskaper utgör en viktig faktor i processen.

Mål

Målet är att öka den språkliga medvetenheten hos alla som arbetar på förskolan och klargöra principer för språkanvändandet samt göra detta förståeligt för barn, föräldrar eller vårdnadshavare.

Mål för Lejonhjärta: att säkerställa kvalitet i undervisning för alla: pedagoger, barn och även presentation om undervisning för vh på ett förståerligt sätt.

7 språkpedagogiska principer och effekter (mål)

1. Vi använder och tar vara på språkutrymmet

Det finns utrymme för språk i alla situationer. Övergångar, rutinsituationer, lek och undervisning. En rik språkmiljö bidrar till att utveckla barns ordförråd och ordförståelse.

Lejonhjärta arbetar medvetet med fokusord som är tydligt placerade och som används av alla i lärteamet. Fokusord innefattar: substantiv, verb, prepositioner och positionsord vid t.ex påklädning. Fler fokusord kommer att utökas allt eftersom vi observerat att barn börjar anväda språkligt eller fysisk de fokusord vi har just nu.

2. Vi ger barnen tal- och tankeutrymme

Ge barnen utrymme att få uttrycka sina tankar, viljor, hypoteser etc.

Lejonhjärta arbetar medvetet i grupper: en pedagog mot ett barn, en pedagog mot några få, åldersgrupper, blandade grupper med barn som behöver stärkas språkligt med barn som är språkstarka etc. Det här arbetssättet ger möjlighet till ovannämnda.

3. Rikt språk!

För de yngsta barnen använder vi ”sportkommentatorn”. Sätter ord på det barnen gör och det som finns runtomkring.

Lejonhjärta arbetar med att bekräfta det barn håller på med, sätter ord på det. På det sättet bekräftas barn i sina processer, bl.a.

4. Språknivå ”tala krångligt”

Den vuxnes språkliga nivå ska ligga lite över barnets. Barn behöver såväl språklig stöttning och stimulans som att bli språkligt utmanade.

Lejonhjärta väljer tema för att säkerställa den processen. I temat fördjupas förståelse för alla ämne och genom den aktiva estetiska processen där barn deltar aktivt, upprepande, ges de möjlighet att fördjupa sina kunskaper om nya uttryck, samt erfara de.

Estetiska processer öppnar möjlighet till även fördjupande filosofiska frågor, samt möjlighet till uppfostran i demokratin. Hur? Genom de öppna frågor: Hur tänker du här? Kan du förklara? Varför tänker du..? Samtal genom den estetiska processen ger pedagogen möjlighet att ställa ”krångliga” frågor utan att förvänta sig den ”rätta” svaren.

5. Vi använder skolspråk

För att barnen i högre grad ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i förskoleklass/skola behöver de inte bara utveckla ett vardagligt språk, utan även ett skolspråk.

Lejonhjärta erbjuder den möjligheten genom tema, fokusord, genom de 100 språken så som drama, skapande, rörelse, sagoberättande, möte med den digitala och analoga programeringen och inte minst i den rika miljön, och möten med andra barn.

Även vid spontana och planerade övergångar får barn möjlighet att ”göra och känna in ” språket.

6. Alla barn, alla språk, alla dagar

Vi använder metoden transspråkande vid samtliga måltidssituationer. Alla barn ska få möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål om modersmålet är ett annat än svenska.

Lejonhjärta planerar för det genom att inkludera ord som har med tema att göra( involvera vårdnadshavare ), samt vid måltider.

7. AKK

Vi använder bildstöd och TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att tydliggöra och konkretisera alla barns förskolevardag.

Lejonhjärta använder sig aktivt av TAKK och AKK. Pedagoger har med sig nyckelring med TAKK på. Dagsschema presenteras på måndagar och vid behov. Barn med särskilda rättigheter har ett aktivitetsschema som alla barn har möjlighet att använda sig av. TAKK används även vid inläsningstjänsten Polyglutt. AKK används aktivt som metod för alla. Symboler och bilder i miljön oavsett ämnesområde vi arbetar med är synliga på hela avdelningen. Inte mins på bokhyllor som gör att bilderböcker är tillgängliga för alla barn på avdelningen.

I utbildningsplan för Milstensgården 2022-2023 på sidan 13(37) står att:” Lärmiljöerna anpassas efter det tema/projekt som bedrivs på avdelningen. Det är viktigt att barn ges möjlighet att ”vara i” temat/projekt även när inte undervisning pågår och ta med artefakter och material från temat/projektet in i leken. Flera avdelningar arbetar aktivt med att uppmuntrar barn att leda samlingen eller lässtunden. I barnens lekmiljö finns tillgång till loose parts som bidrar till konstruktionslek, kreativitet och fantasi men även till utforskande lek. Materialet är även ett bra stöd för samtal då det är informellt och erbjuder oändliga (tolknings)möjligheter. En styrka är att vi arbetar med ett transdisciplinärt förhållningssätt där exempelvis läsningen blir en dramatisering där sång, rörelse, matematik och språk möts. Det skapar meningsfullhet att inte kategorisera världen och enligt vår mening utgå i högre grad från barnens intressen, idéer, tankar och erfarenhet.”

Under målen på sid 23(37) skrivs att: ”För barn 3-5 år handlar målet om att utveckla materialkännedom och skapa produkter och alster utifrån egna idéer samt utveckla egna hypoteser. Det i sin tur ska bidra till ökad självständighet, ansvarsförmåga och samtidigt stärka barnen lärandeidentitet.”

Detta arbetas redan aktivt och medvetet med. Utveckling ligger i att implementera målen som en del av utbildning även framöver.

I Språkplattform Borås stad på sid 28 står att:

Arbeta i tema

Det är viktigt att barn får arbeta med skapande, sagor, sång och musik i meningsfulla sammanhang. Barn med svag utveckling av svenska som andra språk eller som haren försenad språkutveckling har god nytta av att arbeta tematiskt. Det som tema hjälper barnet med är att man upprepade gånger och på olika sätt får bearbeta ord, begrepp och texter. I vår planering ingår det även utöver tema. Det står beskrivet ovan i texten tagen ur UP för Milstensgården 22/23, i form av material och olika artefakter, transdisciplinärt arbetssätt. Även materialet ingår i medvetet arbetssätt, som den tredje pedagogen som stimulerar språket. Till vår fördel finns även naturrummet, ateljén, biblioteket och rikt utemiljö på förskolan för extra stimulans av språkutvecklande arbetssätt.

Som sist skriver avdelningen konkreta mål ur Lpfö 18 som vi kommer att arbeta med fram till nästa ämnesövergripande område.

Målen för nästkommande period:

-Fantasi och föreställningsförmåga

-förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld

-förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.

-intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala sim andra, samt sin förmåga att använda sig av och tolka och ifrågasätta och samtala om dessa

-intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap. Metoder: Ett konkret material förstärker det talade språket och skapar begriplighet.

Upprepning är viktigt.

Inkludering av alla olika sinnen.

Små grupper vid läsning och andra språkutvecklande aktiviteter för att kunna utöka talutrymme för varje individ.

Sättet vi ställer frågor på. Öppna frågor så som: Hur tänker du? Kan du berätta?

Erbjuda barn att kommunicera på olika sätt genom bild, rörelse, sång, lek, material.

Vi fortsätter även med metoder som var fokusområde första kvartalet hösten2022: samtala2, samarbeta, imitera, instruera, höra, förstå.

Medvetna lekar vid planeringar i syfte att utöka förståelse.

Vem: alla pedagoger. Fin planering på avdelningens tavla med didaktiska frågor och även organisation i konkret arbete.

Varför, syfte: för att stimulera barn att kommunicera på olika sätt och utbilda, med hjälp av språkets makt i ett demokratiskt samhälle.

Förväntade effekter: att fördjupa barns intresse för olika sätt att kommunicera på, intresse för litteratur och läsning, samtal, nyfikenhet och att barn kan förstå syfte med det skrivna ordet.

I