Atomer, joner och kemiska reaktioner

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld Atomer och Joner: Att känna till de olika delarna i atomen hjälper oss att förstå varför olika atomslag har olika egenskaper. Vissa ämnen bildar jonföreningar och andra bildar molekylföreningar.

Arbetsområde/Ämne

Faktabok: Kemi Direkt

Vi kommer att arbeta med:

• Atomer, joner och kemiska föreningar 
• Vad som menas med grundämne, kemisk förening och molekyl
• Kemiska beteckningar på ett antal atomer och molekyler
•         Atomens inre
•         Periodiska systemet
•         Joner
•         Salter
•         Kemisalen och dess speciella säkerhetsregler
• Namn på den utrustning vi använder i kemisalen.
• Hur man genomför en laboration
• Hur man redovisar en laboration genom att skriva en laborationsrapport

       Elevinflytande:

Du kommer att få välja mellan att läsa faktatexter, titta på youtube genomgångar, binogi och besvara frågor vid vissa tillfällen.

 

Hållbar utveckling:

 Eleven ska lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

 

 

Du ska kunna förklara begrepp som hör till arbetsområdet:

·      Atomens byggstenar (Protoner, Neutroner, Elektroner),

·      Skillnaden mellan atomer från olika grundämnen

·      atomnummer och atommassa

·      elektronskal och valenselektron

·      isotop

·      periodiska systemets uppbyggnad

·      skillnad mellan atom och jon

·      beskriva hur en jon bildas och kunna ge exempel

·      salter, hur de kan bildas, ge exempel på några salter och deras egenskaper

• Du ska kunna förklara kemiska samband.
• Du ska kunna utföra en laboration på ett säkert sätt.
• Du ska kunna dokumentera dina laborationer.

 Så här kommer du att arbeta:

 

Vi kommer att ha gemensamma genomgångar, titta på film, arbeta med Binogi, elevspel och göra laborationer.
Du kommer att arbeta med uppgifter, göra quiz och dokumentationer.

 

Hur vet vi att du nått målen? Bedömning.

 

Formativ bedömning: Sker under lektionstid då vi arbetar med laborationer, diskussioner och dokumentationer.

 

Summativ bedömning: Inlämning av dokumentationer kring laborationer samt ett skriftligt prov.  

Veckoplanering:

Vecka	Att göra	Youtube genomgång
2-3	Atomens inre 1. Läs sidorna 148- 151 2. Besvara frågorna på sidan 151 3. Uppslaget 5a besvara frågorna på sidan 186, I Atomens inre   Binogi.se:    *Allt består av atomer   *Atomens delar   *Atomer kan sitta ihop  *Atommassa  *Atomnummer, masstal och isotoper	(42) Atomen - YouTube
4	Periodiska systemet 1. Läs sidorna 152- 155 2. Besvara frågorna på sidan 155 3. Uppslaget 5a besvara frågorna på sidan 186,  Periodiska systemet   Binogi.se:    *Periodiska systemet	(42) Periodiska systemet - YouTube
5	Joner 1. Läs sidorna 162- 165 2. Besvara frågorna på sidan 165 3. Uppslaget 5a besvara frågorna på sidan 186, Joner Binogi.se:  *Elektronskal  *Atomen blir en jon  *Jonföreningar  *Jonladdning i	(42) Joner - YouTube
	Test på området:

                                     

Läroplansmål

Läroplan

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med viss naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra utvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra välutvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.

Uppgifter

Läxförhör torsdagen den 16/2

1. En vågrät rad i periodiska systemet kallas period. Hur är perioderna uppbyggd?

2. En lodrät rad i periodiska systemet kallas grupp. Hur är grupperna uppbyggd?

3. Varför är ädelgaserna i grupp 18 stabila?

4. Hur bildas joner?

5. Berätta hur Na har blivit Na+.

6. Berätta hur Cl har blivit Cl−.

Läxförhör inför torsdagen den 8 februari

Kemi åk 9

I atomens inre

1. Rita en atom med dess delar. Glöm inte laddningar!

2. Vad menas med ett grundämne?

3. Vad menas med en kemiskförening?

4. Vad anger ett grundämnes atomnummer?

5. Vad menas med valenselektroner?

6. Vad är skillnaden mellan två isotoper av samma grundämne?

Periodiska systemet

7. Hur är grundämnena i en period (vågrät) ordnade

8. Hur är grundämnena i en grupp (lodrät) ordnade

9. Grundämnena kan också delas in i två huvudgrupper, vilka?

10. Vad är det för speciellt med grupp 18, ädelgaserna?

Joner

11. Vad menas med en jon?

12. Vad menas med en negativ jon?

13. Vad menas med en positiv jon?

14. Vilka joner blir negativa? Tips! tänk valenselektroner.

15. Vilka joner blir positiva? Tips! tänk valenselektroner.

Regnbågsvatten

Du ska planera en laboration där du ska kunna få tre olikfärgade vätskor att flyta på varandra, se bild.

Regnbågsvatten

Rubrik: Regnbågsvatten

Uppgift: Att få tre olikfärgade vätskor med vatten att flyta på varandra..

Materiel (jag behöver):

Utförande:

FÄRDIG med planeringen...Testa laborationen som du planerade.

Resultat:

Slutsats:

Förslag på förbättring:

Felkällor:

Planera en laboration

Potatisen

Planera en laboration där du ska få en potatis att flyta i mitten av vattennivån.

Du behöver (materiel):

Utförande:

Gör din laboration…

Resultat:

Slutsats:

Kemi laboration Värmeljus

Vad bildas när stearin brinner?

Du behöver: förkläde, ett brinnande värmeljus, kalkvatten, kranvatten och två små bägare.

1. Fukta insidan av en bägare med kalkvatten och håll den upp och ner ovanför ett brinnande ljus. Vad ser du?

2. Håll en ren och torr bägare upp och ner ovanför ett brinnande ljus. Vad ser du?

3. Fukta insidan av en bägare med kranvatten och håll den upp och ner ovanför ett brinnande ljus. Vad ser du?

4. Sammanfatta ditt försök.