SKA Castor Tunnlandsgården

Vårt systematiska kvalitetsarbete på Tunnlandsgårdens förskola

 

Kartläggning och grovplanering av undervisningen

 

Var befinner sig barnen i sin lärprocess just nu? Vår bedömning utifrån observationer, samtal med barnen, verksamhetsplanens prioriterande område, förväntade effekter och läroplanen.

Visst intresse för digitalisering, vi har påbörjat introduktionen av olika verktyg. Just nu är det vi pedagoger som dokumenterar barnen. Vi kommer att börja arbeta utefter dessa två citat ur läroplanen: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet, Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa

 

Reflektion och analys

 

Mål ur verksamhetsplanen:

– Förväntade effekter som vi vill uppnå under läsåret:

Systematiskt kvalitetsarbete: Utveckla pedagogisk dokumentation för barnens delaktighet och inflytande.              Digitalisering: Pedagogerna utvecklar kompetens kring olika digitala verktyg Olika digitala verktyg finns för att användas i undervisningen   Barnen ges inflytande i att använda digitala verktyg

Systematiskt kvalitetsarbete:        Barnen filmar, fotar, spelar in ljud utifrån ett bestämt prioriterat mål.        Barnen är delaktiga i urvalet av dokumentation och berättar med egna ord kring upplevelsen av tillfället.        Pedagoger och barn publicerar dokumentation på Borås Stads digitala lärplattform.        Pedagogerna utgår från pedagogisk dokumentation när undervisningen planeras. barnens delaktighet följs i SKA mallen samt synliggörs i lärmiljön.      Barnens delaktighet följs i SKA mallen samt synliggörs i lärmiljön            Digitalisering:        Pedagogerna väljer ändamålsenliga digitala verktyg som bidrar till barns lärande utifrån prioriterade mål.        Digitala verktyg används för att skapa kreativa lärmiljöer.         Pedagoger följer i SKA barnens användning av digitala verktyg i sitt lärande.        Pedagoger erbjuder alla vårdnadshavare att följa det egna barnets utveckling samt få information om den pågående undervisningen i Borås Stads digitala lärplattform.

 

Reflektioner

Reflektion v. 39-43

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa

– Vad vill vi att barnen ska lära sig under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (ev. vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra det ni vill att barnen ska lära sig för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring det ni ville att barnen ska lära sig? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Vi kommer först att fokusera på denna förväntade effekt från VP:  Barnen är delaktiga i urvalet av dokumentation och berättar med egna ord kring upplevelsen av tillfället. Vårat mål med detta är att barnen ska få känna sig delaktiga i vad som ska dokumenteras och på vilket sätt de ska finnas med i exempelvis bilder. De ska känna att de har rätt att säga nej om de inte vill vara med på bilder och då kommer vi fokusera på själva processen och genom dialog med barnen komma fram till hur vi ska dokumentera lärandet. Vi kommer att arbeta vidare med Tema sopor med Flamman och Kompostina. I början kommer det att bli repris från förra terminen så att alla nya barn får möjlighet att stifta bekantskap med dem och de barnen som träffat dem innan får en uppfräschning.  Catarina och Malin ansvarar för de äldre barnen (10st) Anders ansvarar för de yngre (3st) Vi har valt namnen Randiga (de äldre) och Prickiga (de yngre) gruppen för att göra det tydligt för barnen. Dessa grupper kommer vi fokusera på att arbeta med under tisdag, onsdag och torsdag då alla barn är på plats. Aktiviteterna vi kommer att ha under dessa veckor kommer att kretsa kring Tema sopor och undervisningen kommer att innehålla digitalt skapande. Planerade utflykter kommer att ske på tisdagar. Månadens fokus inom aktiva åtgärder kommer att vara ålder.  5-årsverksamheten Vi kommer att starta upp en 5-årsverksamhet där fokus kommer vara att förbereda de äldsta barnen inför förskoleklass. Vi kommer att arbeta med alfabetet till att börja med från A till Ö. Barnen kommer att få skapa en pärm där de kan följa sin progression. Barnen kommer att få arbeta med arbetsblad som vi skapat där de på ena sidan övar på att skriva bokstäverna genom att följa prickarna och på andra sidan färglägga en bild som börjar på den aktuella bokstaven. Arbetsbladen är kopplade till det alfabetet som finns på Castor för att skapa en koppling till material vi redan har i verksamheten. Syftet med arbetsbladen är att barnen ska få möjlighet att prova på att skriva och med hjälp av prickarna och handledning från oss pedagoger få en uppfattning om utformningen av bokstäverna, alltså hur de skrivs.	Vi kommer introducera detta arbete genom att samtala med barnen, barnen kommer att bli frågade om de vill vara med på bild sedan när dokumentationen ska publiceras och sedan skrivas ut till dokumentationsväggen kommer vi att göra dokumentationen tillsammans med barnen i största utsträckning, eller att barnen kommer få se resultatet innan det publiceras.  Barnen kommer att ges möjlighet att fotografera/dokumentera sitt lärande och vi kommer att finnas med som stöd.   Aktiva åtgärder: Ålder Materialet på Castor är till för alla oavsett ålder. Aktiviteterna vi gör anpassas så att alla kan vara med. 5-årsverksamheten Genom att arbeta med arbetsbladen kommer vi göra det tydligt för barnen vad som förväntas av dem. För att koppla ihop bokstaven vi arbetar med till något konkret har vi tagit fasta på barnens intresse att rita och har en bild de ska färglägga på baksidan. Vi kommer även använda oss av UR´s program "Bästa bokstaven" för att på ett lekfullt sätt introducera varje bokstav.	Randiga gruppen Vecka 40: Undervisningen denna vecka har gått bra och barnen visar fortfarande ett stort intresse för Flamman och Kompostina. Barnen fick hjälpa Flamman och Kompostina att sortera sopor och vi testade barnens uppfattningsförmåga genom att "råka" lägga fel sopor i påsarna. Genom diskussion hittade barnen de "fel" som gjorts och rättade till dem. Vi pedagoger har dokumenterat denna vecka och planen från och med nästa vecka är att barnen ska ta bilder i de olika aktiviteterna vi gör. Barnen kommer då även få vara med och välja vilka bilder som ska vara med i den slutgiltiga dokumentationen som publiceras på Unikum och sätts upp på väggen. Vecka 41 - 43 Under dessa veckor har barnen fått prova på att dokumentera med bilder de själva tagit. De fick i uppdrag att fotografera sin kompis som i sin tur hade i uppdrag att programmera en blue-bot som skulle hjälpa flamman och kompostina att hitta och sortera sopor. Både fotograferandet och programmeringen skedde med visst stöd och med stort engagemang från barnen. Alla barn som ville fick dokumentera processen från att trycka in kommandot på blue-boten till att den kom fram till det mål/sopa den var programmerad att åka till. Vi upplevde att barnen var mycket intresserade av uppgiften att fotografera då de gärna ville ta bilder ur olika vinkar och tog gärna tittade noga innan de tog fotot. Det blev ännu tydligare i den efterföljande diskussionen där samtalade vi om vad vi gjort, varför vi gjorde så och barnen fick sätta sina egna ord på uppgiften. Med blue-boten övade inte barnen bara på att programmera utan också på riktningar (höger, vänster, framåt och bakåt). Barnen var mycket fokuserade under denna aktivitet på den uppgift de hade. Den som dokumenterade processen gjorde bara det, den som programmerade gjorde det och de övriga hejjade på blue-boten när den med flamman och kompostina rullade fram över mattan till rätt sopa, de hurrade när blue-boten kommit fram och stannade. Några dagar efter att vi haft denna aktiviteten samtalade vi med barnen om vad vi gjort och tittade på bilderna de tagit. Tillsammans skapade vi sedan en dokumentation av bilderna barnen valt och barnen fick berätta vad de fotograferade. Barnen i randiga gruppen har även fått prova på att arbeta med och utforska green screen. De fick interaktiv besöka en soptipp och där sortera sopor tillsammans med flamman och kompostina. Vi provade även på att berätta sagan om bockarna bruse tillsammans. Barnen fick alla en egen roll och de styrde sina egna "figurer" över bron till andra sidan för att beta. För att förhindra att barnen blir diskriminerade för sin ålder har vi aktivt arbetat utefter filosofin att alla barn kan på något sätt använda alla material oavsett ålder. För barnen är detta är inget hinder alls på Castor, barnen leker i stor utsträckning med alla och de är duktiga på att bjuda in varandra oavsett ålder. SK Prickiga Gruppen Vi i prickiga gruppen har arbetat mycket med olika begrepp under de här veckorna. Då jag har barn som behöver öva mycket på sin svenska och har problem att uttrycka sig på svenska. Vi har arbetat med olika färger så barnen kan dem. Vi har även arbetat med antal så barnen har fått en en viss förståelse för det. Jag har valt att ha ganska aktiva samlingar då jag har haft barn som har svårt att sitta still. Vi har varit på utflykt för att barnen ska få sitt rörelsebehov tillgodosett och för att de ska få lära känna sin närmiljö. Vi har även arbetat med vårt tema skräp barnen har lärt sig på ett enkelt sätt att papper slänger man i vit påse och fruktskal i svart påse. De har även lärt sig att sopsamlarmonstret Kompostina hänger ihop med svart påse och sopsamlarmonstret Flamman hör ihop med vit påse. Vi kommer introducera 2 nya monster vecka 45 för att gå vidare Plastis för plast och Pappis för kartong.  Vi kommer även att arbeta vidare med färger och begrepp för att stärka barnens språk. Digitala verktyg har vi inte arbetat med då vi fokuserat på att starta upp gruppen och fokuserat på den andra undervisningen men vi har planerat att starta med att barnen själva får dokumentera genom att ta bilder med Ipaden för att vara delaktiga de kommer publiceras på vår dokumentvägg och på Unikum om barnen vill där de själva får välja vad som ska publiceras. Utflykter kommer vi även fortsätta att ha. VA 5-årsverksamheten Barnen har skapat egna pärmar där de sätter in de arbetsblad som vi kommer att arbeta med under detta läsår. Barnen har arbetat med bokstäverna A-F.  För att synliggöra för barnen vad vi har arbetat med har vi valt att skapa en dokumentationstavla. Där sätts samma dokumentation upp som också publiceras i Unikum. Bilderna byts ut efter varje gång vi arbetat med nya bokstäver. De bilder som tas bort från tavlan sätts i en pärm som finns tillgänglig för alla att se. Barnen visar stort intresse för bokstäverna då de pratar mycket om vad vi har gjort och vad som börjar på den bokstaven vi arbetat med. De sjunger också väldigt ofta på introlåten till Bästa bokstaven som vi tittar på för att introducera varje ny bokstav.  VÄ

 

Reflektion v. 44 - 48

 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa

– Vad vill vi att barnen ska lära sig under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (ev. vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra det ni vill att barnen ska lära sig för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring det ni ville att barnen ska lära sig? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Vi kommer att fokusera på denna förväntade effekt från VP:  Barnen är delaktiga i urvalet av dokumentation och berättar med egna ord kring upplevelsen av tillfället. Vårat mål med detta är att barnen ska få känna sig delaktiga i vad som ska dokumenteras och på vilket sätt de ska finnas med i exempelvis bilder. De ska känna att de har rätt att säga nej om de inte vill vara med på bilder och då kommer vi fokusera på själva processen och genom dialog med barnen komma fram till hur vi ska dokumentera lärandet. Vi kommer att arbeta vidare med Tema sopor och introducera två nya monster, Pappis och Plastis. Dessa två lägger vi till i det arbete vi redan påbörjat med Flamman och Kompostina. Catarina och Malin ansvarar för de äldre barnen (10st) Anders ansvarar för de yngre (3st) Vi har valt namnen Randiga (de äldre) och Prickiga (de yngre) gruppen för att göra det tydligt för barnen. Dessa grupper kommer vi fokusera på att arbeta med under tisdag, onsdag och torsdag då alla barn är på plats. Aktiviteterna vi kommer att ha under dessa veckor kommer att kretsa kring Tema sopor och undervisningen kommer att innehålla digitalt skapande. Planerade utflykter kommer att ske på tisdagar.   Månadens fokus inom aktiva åtgärder kommer att vara etnicitet.   5-årsverksamheten Vi fortsätter med 5-årsverksamhet där fokus kommer vara att förbereda de äldsta barnen inför förskoleklass. Vi kommer att arbeta med alfabetet till att börja med från A till Ö. Barnen kommer att få skapa en pärm där de kan följa sin progression. Barnen kommer att få arbeta med arbetsblad som vi skapat där de på ena sidan övar på att skriva bokstäverna genom att följa prickarna och på andra sidan färglägga en bild som börjar på den aktuella bokstaven. Arbetsbladen är kopplade till det alfabetet som finns på Castor för att skapa en koppling till material vi redan har i verksamheten. Syftet med arbetsbladen är att barnen ska få möjlighet att prova på att skriva och med hjälp av prickarna och handledning från oss pedagoger få en uppfattning om utformningen av bokstäverna, alltså hur de skrivs.	Vi kommer att fortsätta detta arbete med att samtala med barnen, barnen kommer att bli frågade om de vill vara med på bild sedan när dokumentationen ska publiceras och sedan skrivas ut till dokumentationsväggen kommer vi att göra dokumentationen tillsammans med barnen i största utsträckning, eller att barnen kommer få se resultatet innan det publiceras.  Barnen kommer att ges möjlighet att fotografera/dokumentera sitt lärande och vi kommer att finnas med som stöd.   Aktiva åtgärder: Etnicitet Högläsning med fokus på etnicitet. Camping och Kurra gömma av Marin Salto Prinsessan Victoria av Kristina Murray Brodin och Kajsa Lind Tutu och tant Kolta av Gunna Grähs Tisdag Malin Onsdag Anders Torsdag Catarina   5-årsverksamheten Genom att arbeta med arbetsbladen kommer vi göra det tydligt för barnen vad som förväntas av dem. För att koppla ihop bokstaven vi arbetar med till något konkret har vi tagit fasta på barnens intresse att rita och har en bild de ska färglägga på baksidan. Vi kommer även använda oss av UR´s program "Bästa bokstaven" för att på ett lekfullt sätt introducera varje bokstav.	Randiga gruppen: Vecka 44-48 Barnen har introducerats för Sopsamlarmonstrena Plastis och Pappis. Med stort engagemang och nyfikenhet har de även lärt sig vad de nya Sopsamlarmonstrena sorterar. Pappis tar hand om pappersförpackningar och Plastis tar hand om plastförpackningar. Vi har även introducerat symbolerna för pappers- och plastförpackningar, för att förtydliga och göra det lättare för barnen att knyta an till sorteringssystemet som finns ute i samhället. För att ge barnen lustfyllda och roliga undervisningstillfällen har vi använt oss av green-screen, blue-bots och fysiska sopor. Vi har lekt kims lek där barnen övat sitt minne och lärt sig känna tillit till sin egen förmåga. I denna lek samarbetades det mycket då vi uppmuntrade barnen som var osäkra på vad som var bortplockat att fråga sina kompisar. Barnen har även under dessa veckor fått dokumentera, denna gång med fokus på vad de själva hade sorterat. De plockade ut saker som de var bekanta med hemifrån, sorterade dem utifrån om det vad pappersförpackningar eller plastförpackningar och därefter fotograferade. Vi tog även tillvara på den första snön och gjorde en utflykt till pulkabacken till barnens stora glädje. Nedräkningen till jul har börjat och vi har tänt det första ljuset i adventsljusstaken. VÄ 5-årsverksamheten: Vi har under dessa veckor hunnit med bokstäverna G, H, I, J, K, L, M, N. Barnens intresse för bokstäverna och engagemanget i arbetet med arbetsbladen är roligt att se. Vi upplever att barnen tar till sig bokstäverna och de pratar dagligen om vad olika saker på avdelningen börjar på för bokstav. Introt till programmet vi tittar på sjunger de gärna. Vi har efter varje avsnitt pratat om vilka ord som de pratat om i programmet och om barnen kan komma på några andra ord som de kan koppla till bokstaven. Intresset för arbetsbladen har också resulterat i att vi skapat ett arbetsblad som de kan göra i ateljén. På ena sidan ska de följa prickarna och skiva GOD JUL och på andra sidan finns en tomte som de färglägger. SK Aktiva åtgärder: Etnicitet Vi har under dessa veckor lyft etnicitet i barngruppen genom att läsa böcker som tar upp ämnet. Vi har samtalat med barnen om allas lika värde och tillhörighet. Prickiga gruppen:

 

 

Reflektion v. 49-50

 

– Vad vill vi att barnen ska lära sig under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (ev. vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra det ni vill att barnen ska lära sig för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring det ni ville att barnen ska lära sig? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?

 

 

Reflektion v. 2-5

 

– Vad vill vi att barnen ska lära sig under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (ev. vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra det ni vill att barnen ska lära sig för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring det ni ville att barnen ska lära sig? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Vi kommer att fokusera på denna förväntade effekt från VP:       Barnen filmar, fotar, spelar in ljud utifrån ett bestämt prioriterat mål.       Barnen är delaktiga i urvalet av dokumentation och berättar med egna ord kring upplevelsen av tillfället.       Pedagoger och barn publicerar dokumentation på Borås Stads digitala lärplattform.       Vårt mål med detta är att barnen ska få känna sig delaktiga i vad som ska dokumenteras och på vilket sätt de ska finnas med i exempelvis bilder. Vi kommer vi fokusera på själva processen och genom dialog med barnen komma fram till hur vi ska dokumentera lärandet.       Vi kommer att arbeta vidare med Tema sopor med våra 4 monster Flamman, Kompostina Pappis och Plastis.       Arbetet fortsätter på så vis att vi kommer göra aktiviteter där barnen får sortera och hjälpa alla monster att sortera soporna rätt.         Sedan kommer vi att mot slutet av månaden och början av nästa månad att besöka återvinningsstationer som finns i närområdet och där kommer vi att tillsammans sortera och slänga sopor.        Catarina och Malin ansvarar för de äldre barnen (10st) Anders ansvarar för de yngre (3st) Vi har valt namnen Randiga (de äldre) och Prickiga (de yngre) gruppen för att göra det tydligt för barnen. Dessa grupper kommer vi fokusera på att arbeta med under tisdag, onsdag och torsdag då alla barn är på plats. Aktiviteterna vi kommer att ha under dessa veckor kommer att kretsa kring Tema sopor och undervisningen kommer att innehålla digitala verktyg så som greenscreen, bluebots, projicering m.m. Planerade utflykter kommer att ske på tisdagar.

 

 

Aktiva åtgärder

Månadsvis

Aktuell diskrimineringsgrund

September - kön Oktober - ålder November - etnicitet Februari - religion Mars - funktionsvariation April - sexuell läggning Maj - könsöverskridande identitet

 

 

– Har vi stött på att något barn eller vuxen blivit kränkt på grund av de sju diskrimineringsgrunderna? Om ja, beskriv fallet och vilka åtgärder vidtogs för att det inte händer igen.	– Vilken diskrimineringsgrund arbetar vi med under den aktuella månaden?	– Hur arbetar ni förebyggande i vardagen?
	Oktober (v 39-43) Ålder	Ålder: Analys med frågor från plattformen för värdegrund. Hur benämns förskolans avdelningar? säger vi småbarnsavdelning och storbarnsavdelning? Vi benämner oftast med namnet på avdelningen samt äldre och yngre. Vid vilka situationer skulle det kunna ske att barn diskrimineras enligt ålder på din avdelning? Aktiviteter i ateljén så som pärlor, saxar m.m. Lek med många olika former av material på avdelningen så som lego, plus-plus, ploppar m.m. Hur organiserar vi avdelningens grupper? Hur kommer det sig att vi valt att organisera dem på det sättet? Vi har organiserat barnen utefter vilka som ska börja i skolan. Annars brukar vi dela in dem utefter mognad. Åtgärder, hur arbetar vi förebyggande? På Castor är allt material till för alla oavsett ålder. Alla aktiviteter vi gör anpassas så att alla kan vara med oavsett ålder. Detta arbetssätt fungerar hos oss tack vare att vi är närvarande i barnens lekar och aktiviteter. Hur har det gått? Vi tycker att indelningen har fungerat bra och barnen lär sig mycket samt lär sig av varandra. Barnen är hjälpsamma och har någon kompis problem försöker de andra hjälpa till att lösa problemet. Vi på Castor har arbetat med detta förhållningssätt att allt material är till för alla oavsett ålder under lång tid. Vi finns med barnen och utmanar dem att testa och på detta vis utvecklar dem sin tro på den egna förmågan och stärker sitt självförtroende. Vi arbetar utifrån tron på det kompetenta barnet och vill ge alla barn möjligheten att lyckas oavsett ålder.
	November (v 44-48)   Etnicitet	Analys med frågor från plattformen för värdegrund. Hur ser vårt material ut på förskolan/avdelningen? Vi har dockor med olika hudfärg. Utklädningskläder. Böcker där olika etniciteter representeras samt en kartbok där det finns sidor med flaggor från världens alla länder. Vi pedagoger här på Castor har lärt oss några ord på barnens hemspråk. Hur arbetar vi med det interkulturella förhållningsättet? Vi kan några ord på barnens hemspråk som vi använder i vardagen på förskolan. Vad behöver vi utveckla vidare? Mer kunskaper om högtider som barnen firar så som Eid. Samt mer ord som kan stärka barnens etniska bakgrund. Hur arbetar ni med barns modersmål och minoritetsspråk? Vi kan några ord på barnens hemspråk. Åtgärder, hur arbetar vi förebyggande? Vi kommer att arbeta mer med barnens språk, exempelvis lyfta upp vardagliga ord som frukter, färger, kläder m.m. Vi planerar att göra en tavla tillsammans med Hej på barnens modersmål. Vi samtalar även med barnen om allas lika värde och kommer att läsa böcker som belyser just etnicitet. ·         Camping och Kurra gömma av Marin Salto ·         Prinsessan Victoria av Kristina Murray Brodin och Kajsa Lind ·         Tutu och tant Kolta av Gunna Grähs Hur har det gått?

 Terminsanalys

sker terminsvis (juni och december)

– Hur långt har vi kommit i arbetet med det valda målet och de förväntade effekterna?	– Vad fungerade bra?	– Vad kan utvecklas?

 

– På vilket sätt har barnen varit delaktiga i planering, genomförande och dokumentation?

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,
• samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.
• inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypa val,