Utbildningsplan för avdelning Insekterna på förskolan Gläntan i Östberga förskolor

Utbildningsplanen beskriver hur arbetslaget fortsatt planerar avdelningens undervisning, hur utbildningen organiseras och hur förskolans pedagogiska undervisningsmiljöer vidareutvecklas.

Mål som genomsyrar utbildningen

Det pedagogiska uppdraget innebär att lägga grunden för ett livslångt lärande. Östberga förskolors utbildning präglas av goda pedagogiska relationer. Den ska vara trygg, rolig och lärorik för alla barn som deltar. Vi erbjuder en trygg omsorg och skapar förutsättningar för alla barns utveckling och lärande i nära samverkan med hemmet. Personalen och ledningen har ett stort fokus för att säkerställa att barn med särskilda rättigheter erbjuds de förutsättningar som krävs för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Den sociala hållbarhetsdimensionen som till stor del handlar om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov står också i fokus för både ledingen och personal. Utbildningen vilar på den värdegrund som anges i förskolans läroplans värdegrundskapitel, jämte barnkonventionen, där demokratins principer, rätten till inflytande, individens okränkbarhet, barnens rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar, rätten till att lära med lust och nyfikenhet, omsorg, rättvisa, medmänsklighet och jämställdhet utgör en stark och tydlig vägledning för allt som sker i förskolan.                                                      

Tema:

Övergripande tema på Östberga förskolor är hållbar utveckling med underrubriken Kreativa processer för att odla hållbarhet.

En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling, såväl ekonomisk och social som miljömässig.

 Då ett arbete med hållbar utveckling delas in i tre olika dimensioner, såsom nämnt ovan; den sociala dimensionen, den ekologiska/miljömässiga dimensionen samt den ekonomiska dimensionen har vi valt att utifrån dessa tre dimensioner även välja ut ett fokusområde från varje dimension med hjälp av en självskattningsskala som vi utgår ifrån. Denna skala kallas för OMEP-skalan som ger oss möjlighet att skatta vår verksamhet utifrån tre dimensioner för hållbar utveckling. Skalan för lärande för hållbar utveckling kan användas av enskild förskolepersonal eller grupper inom förskolan för att granska arbetet med hållbar utveckling. Bedömningsskalan kan hjälpa och stödja förskolepersonal och enhetschefer att prioritera vad man behöver utveckla och hur detta kan göras i förhållande till lärande för hållbar utveckling i förskolan. Alla avdelningar inom Östberga förskolor har använt OMEP-skalan för att utvärdera sitt arbete med hållbarhet samt för att planera framåt vilka områden varje avdelning behöver fokusera extra på. I arbetet med den sociala dimensionen har vi valt att titta närmare på att utveckla utbildningen ur ett jämställdhets- samt jämlikhetsperspektiv. När det gäller den miljömässiga dimensionen verkar vi för att utveckla arbetet kring hälsosam miljö samt när vi utgår från den ekonomiska dimensionen, så vill vi utgå från medvetenhet kring konsumtion.

 Ingen dimension är viktigare än någon annan dimension, utan de verkar var och en för hållbarhet och samverkar med varandra.

Mål i läroplanen:

Övergripande mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

Övriga mål i läroplan

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Förutsättningar för lärande

För att skapa goda förutsättningar för utveckling samt erövra kunskaper bör barnen erbjudas en medveten social miljö, en genomtänkt pedagogisk miljö samt en för barn god fysisk miljö. Dessa olika miljöer samverkar med varandra, för att ge barnen en trygg, rolig och lärorik utbildning i förskolan. 

Vilken social miljö erbjuds barnen på insekterna?

Då vi pedagoger och barn är en del av miljön är det viktigt att vi arbetar med den sociala hållbarheten, det vill säga hur vi bemöter varandra och att vi alla är lika viktiga oavsett våra likheter och olikheter. Vi är måna om att se och hälsa på varje barn när det kommer till förskolan. Varje barn ska få uppleva att vi är glada över att just hen är här. Alla barn ska känna att de är en del av en grupp och få möjlighet att delta i lek och andra situationer utifrån deras förutsättningar. Detta sker med stöd från närvarande pedagoger som är uppmärksamma på barnens signaler och där verbal kommunikation ännu inte finns, stöttar pedagogen genom att tolka och vara barnets språkrör. I gruppen är gemenskap viktigt och där spelar barnen sinsemellan en viktig roll, där de kan lära av och med varandra. Pedagogerna bidrar med trygghet genom att vara närvarande och tydliga med vad som ska ske i verksamheten.

Vilken pedagogisk miljö erbjuds barnen på insekterna?

Barn behöver känna sig trygga i förskolans miljö för att kunna ta del av den utbildning som erbjuds. För att bli trygg är det viktigt att känna sig sedd som individ och att de vuxna i förskolan ser till att tillgodose yngre barns behov av omsorg och omvårdnad. När barnen så är trygga i miljön kan de tillgodogöra sig den undervisning och utbildning som förskolan erbjuder. Det är viktigt att undervisningen är anpassad på ett sådant sätt att den blir begriplig för barnen. Att barnen finner den stimulerande och rolig, men också att den utmanar barnen till att erövra nya kunskaper. Ett samspel mellan uppmärksamma och medvetna pedagoger och en tydlig och tillgänglig pedagogisk miljö samt dagsstruktur ger goda möjligheter för att varje individ utvecklas efter dess förutsättningar.

Vilken fysisk miljö erbjuds barnen på insekterna?

Barnen erbjuds en inomhusmiljö där moduler och möbler är anpassade för barn i yngre åldrar, vilket gör att våra olika material är lättillgängliga och där de är tydligt exponerade för barnen, så att de i möjligaste mån kan agera självständigt. Likaså är materialen giftfria och anpassade för yngre barn. Till stor del använder vi golvet som arbetsunderlag till de olika materialen vi har samt att en stor del av undervisningen också bedrivs sittandes på golvet på stora mattor, vilket gör det lätt för barnen att själva slå sig ner för att ta del av undervisningen. I utemiljön möts barnen av en förskolegård som erbjuder både plant underlag och ojämn terräng. Där finns berg att klättra i och en liten skogsglänta där en kan öva på att kliva över rötter och stenar. På gården möts även barnen av olika stationer som fungerar som mötesplatser för interaktion. Där finns förutom naturmiljö, lekmoduler, såsom buss, affär och sandlåda men även vid våra ramper samt klätterställningar sker möten barnen emellan.

 Främjande insatser:

Barnen är indelade i flera mindre grupper. Pedagogerna använder sig av ett språk med synonymer för att förtydliga det som kommuniceras samt använder sig av olika kommunikationsstöd. Undervisning och utbildning sker i en för barnen tydlig och förutsägbar miljö.

 Förebyggande insatser:

Vid undervisning får den som behöver gå i väg för att komma tillbaka senare eller vara i närheten av den aktivitet som pågår. Vid behov förstärks pedagogens uppmaningar eller frågeställningar med tecken eller bildstöd.

 Avdelningens delmål och förväntat resultat per läroplansområde:

 Social dimension/Jämställdhet och jämlikhet och språk

Läroplansmål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet.

Delmål:

Barnen kan vänta på sin tur i större utsträckning samt dela med sig av leksaker och annat material. Barnen har erfarenhet av att spela olika spel som innefattar spelregler och turtagning. Barnen gör inte skillnad på vem det är som vill vara med i en lek utifrån kön, etnicitet eller annan diskrimineringsgrund. Barnen har erfarenhet av normkreativa böcker med tillhörande boksamtal.

Barnen kan visa på verbalt eller på annat sätt när de inte samtycker till det en kamrat vill samt uppfatta det omvända.

Barnen känner sig ännu mer trygga i miljön och har en självklar plats på förskolan.

Barnen har erfarenhet av enstaka ord på kamraters modersmål.

Barnen känner till barnkonventionen.

Barnen har provat på att slappna av tillsammans samt fått och/eller gett massage.

Förväntat resultat:

Barnen kan uttrycka vad de vill och inte vill i större utsträckning. Barnen har större tålamod och förståelse för varandra. Barnen har upplevelser av både avkoppling och samvaro.

Arbetssätt:

Barnen är indelade i mindre grupper för att kunna tillgodogöra sig den undervisning som erbjuds. Pedagogerna följer en planering där det framgår var, när och hur undervisningen kommer att ske. Pedagogerna har förberett det material som ska användas till undervisningstillfället. De dokumenterar det som sker hos barnen i undervisningen för att sedan reflektera och rikta undervisningen vidare. Bilddokumentationer delges barnen, så att de också kan reflektera över sitt görande.

Undervisning:

Pedagogen ställer öppna frågor för att ta reda på vad barnen kan och hur de tänker. De tar sig tid att vänta in svar från barnen. När så behövs förmedlar pedagogerna de fakta och begrepp som de har för avsikt att undervisa om. Pedagogen är tydlig i sin kommunikation och förstärker vid behov med kroppsspråk, tecken och bildstöd samt objekt som är kopplade till lärandeobjektet. Innehållet i undervisningen upprepas vid flera tillfällen för att befästa barnens kunskaper.

Ekologisk/miljömässig dimension-hälsosam miljö och språk

Läroplansmål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

 

Delmål:

Barnen gör rent på förskolan, både utvändigt och invändigt, både återkommande tillsammans med andra kamrater samt på egen hand när så behövs.

De har också vana av att källsortera plast, papper, kartong och metall på avdelningen samt ta med det sorterade till miljöstugan.

Barnen är ännu mer uppmärksamma på och plockar skräp och sådant som inte hör hemma i närmiljön.

Barnen har erfarenhet av kretslopp, såsom vattnets samt växter och träds livscykel och vad de behöver för att leva. Barnen har arbetat med äpplen med äppelträden på förskolegården som utgångspunkt. Barnen har också erfarenhet av årstidsväxlingar samt känner till djur som finns i vår närmiljö.

Barnen har erfarenhet av vad kroppen behöver både ur ett rörelseperspektiv och ett näringsperspektiv. Barnen erbjuds minst en pulshöjande aktivitet varje dag. Barnen har provat på avslappnande aktiviteter, såsom att ge och få massage.

Förväntat resultat:

Barnen värnar om, har förståelse för samt rör sig vant i sin närmiljö och natur. Barnen är motiverade till att röra på sig i vardagen samt har större kroppsuppfattning. Barnen kan varva ner och koppla av.

Arbetssätt:

Barnen är indelade i mindre grupper för att kunna tillgodogöra sig den undervisning som erbjuds. Pedagogerna följer en planering där det framgår var, när och hur undervisningen kommer att ske. Pedagogerna har förberett det material som ska användas till undervisningstillfället. De dokumenterar det som sker hos barnen i undervisningen för att sedan reflektera och rikta undervisningen vidare. Bilddokumentationer delges barnen, så att de också kan reflektera över sitt görande.

Undervisning:

Pedagogen ställer öppna frågor för att ta reda på vad barnen kan och hur de tänker. De tar sig tid att vänta in svar från barnen. När så behövs förmedlar pedagogerna de fakta och begrepp som de har för avsikt att undervisa om. Pedagogen är tydlig i sin kommunikation och förstärker vid behov med kroppsspråk, tecken och bildstöd samt objekt som är kopplade till lärandeobjektet. Innehållet i undervisningen upprepas vid flera tillfällen för att befästa barnens kunskaper.

Ekonomisk dimension- konsumtion och språk

Läroplansmål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Delmål:

Barnen har erfarenhet av vattnets kretslopp. De vet att vatten behövs för att bli ren, men vet också att vi måste spara på det. De ritar på pappers båda sidor eller ritar på ett papper som redan är använt. Barnen tar sparsamt med mat. Barnen hjälper till att laga saker som är sönder på förskolan. Barnen skapar med återvinningsmaterial samt naturmaterial. Barnen har erfarenhet av att ta tillvara äpplen samt att sätta frön för egen odling.

Förväntat resultat:

Barnen har större förståelse för vår miljö och att förbruka i mindre mängder samt att det går att återvinna material. Barnen har erfarenhet av att allt vi äter inte behöver köpas i affären.  

Arbetssätt:

Barnen är indelade i mindre grupper för att kunna tillgodogöra sig den undervisning som erbjuds. Pedagogerna följer en planering där det framgår var, när och hur undervisningen kommer att ske. Pedagogerna har förberett det material som ska användas till undervisningstillfället. De dokumenterar det som sker hos barnen i undervisningen för att sedan reflektera och rikta undervisningen vidare. Bilddokumentationer delges barnen, så att de också kan reflektera över sitt görande.

Undervisning:

Pedagogen ställer öppna frågor för att ta reda på vad barnen kan och hur de tänker. De tar sig tid att vänta in svar från barnen. När så behövs förmedlar pedagogerna de fakta och begrepp som de har för avsikt att undervisa om. Pedagogen är tydlig i sin kommunikation och förstärker vid behov med kroppsspråk, tecken och bildstöd samt objekt som är kopplade till lärandeobjektet. Innehållet i undervisningen upprepas vid flera tillfällen för att befästa barnens kunskaper.

Språk

Läroplansmål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

Delmål:

Barnen kan både förstå och till viss del använda sig aktivt av flera verb och substantiv som är kopplade till ett specifikt ämnesområde, såsom inom naturvetenskap, skapande, rörelse och matematik. Barnen har tagit del av undervisning med nya begrepp och ord som befästs med synonymer.

Vid språkspecifik undervisning kan barnen följa med händelseförloppet i en bok vid högläsning samt kan förstå och till viss del använda sig av de förekommande orden. Barnen kan följa med språkligt i en vuxenstyrd lek, det vill säga förstå pedagogens uppmaningar samt till viss del vara aktiv i lekens dialog och händelseförlopp, allt efter deras förutsättningar. 

Barnen har erfarenhet av olika slags texter, såsom böcker, recept och skyltar.

Barnen försöker resonera med varandra samt använda sig ännu mer av ett verbalt språk i lek och andra återkommande situationer. Barnen kan beskriva känslor och saker som har skett utifrån deras förutsättningar.

Förväntat resultat:

Barnen kan i ännu större utsträckning uttrycka vad de vill och tänker. De använder både verbalt språk, tecken och gester.

Arbetssätt:

Barnen är indelade i mindre grupper för att kunna tillgodogöra sig den undervisning som erbjuds. Pedagogerna följer en planering där det framgår var, när och hur undervisningen kommer att ske. Pedagogerna har förberett det material som ska användas till undervisningstillfället. De dokumenterar det som sker hos barnen i undervisningen för att sedan reflektera och rikta undervisningen vidare. Bilddokumentationer delges barnen, så att de också kan reflektera över sitt görande.

Undervisning:

Pedagogen ställer öppna frågor för att ta reda på vad barnen kan och hur de tänker. De tar sig tid att vänta in svar från barnen. När så behövs förmedlar pedagogerna de fakta och begrepp som de har för avsikt att undervisa om. Pedagogen är tydlig i sin kommunikation och förstärker vid behov med kroppsspråk, tecken och bildstöd samt objekt som är kopplade till lärandeobjektet. Innehållet i undervisningen upprepas vid flera tillfällen för att befästa barnens kunskaper.

Naturvetenskap och språk

Läroplansmål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Delmål:

Barnen har provat på att arbeta med kretslopp, såsom vattnets samt växter och träds livscykel och pratat om vad de behöver för att leva. Barnen har erfarenhet av att sätta frön. Barnen har arbetat med äppelträden på förskolegården som utgångspunkt. Barnen har också kunskaper om årstidsväxlingar samt har kunskaper om djur som finns i vår närmiljö.

Barnen har erfarenhet av vad kroppen behöver både ur ett rörelseperspektiv och ett näringsperspektiv.

Förväntat resultat:

Barnen känner till och värnar om närmiljön och naturen samt har större förståelse för vikten av att äta och röra på sig.

Arbetssätt:

Barnen är indelade i mindre grupper för att kunna tillgodogöra sig den undervisning som erbjuds. Pedagogerna följer en planering där det framgår var, när och hur undervisningen kommer att ske. Pedagogerna har förberett det material som ska användas till undervisningstillfället. De dokumenterar det som sker hos barnen i undervisningen för att sedan reflektera och rikta undervisningen vidare. Bilddokumentationer delges barnen, så att de också kan reflektera över sitt görande.

Undervisning:

Pedagogen ställer öppna frågor för att ta reda på vad barnen kan och hur de tänker. De tar sig tid att vänta in svar från barnen. När så behövs förmedlar pedagogerna de fakta och begrepp som de har för avsikt att undervisa om. Pedagogen är tydlig i sin kommunikation och förstärker vid behov med kroppsspråk, tecken och bildstöd samt objekt som är kopplade till lärandeobjektet. Innehållet i undervisningen upprepas vid flera tillfällen för att befästa barnens kunskaper.

Matematik och språk

Läroplansmål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Delmål:

Barnen har arbetat med lägesord samt rumsuppfattning. Barnen har använt sina kroppar för att skapa geometriska former. De har också använt sina kroppar för att jämföra och mäta. Barnen har arbetat med att jämföra olika föremål samt räknat och jämfört olika delar av den egna kroppen. Barnen programmerar varandra samt har provat på att följa bildscheman som en slags programmering.

Förväntat resultat:                                                                                                      

Barnen har större kännedom om vad kroppsdelarna heter och hur många de är. De kan använda kroppen på nya sätt. De gör jämförelser.

Arbetssätt:

Barnen är indelade i mindre grupper för att kunna tillgodogöra sig den undervisning som erbjuds. Pedagogerna följer en planering där det framgår var, när och hur undervisningen kommer att ske. Pedagogerna har förberett det material som ska användas till undervisningstillfället. De dokumenterar det som sker hos barnen i undervisningen för att sedan reflektera och rikta undervisningen vidare. Bilddokumentationer delges barnen, så att de också kan reflektera över sitt görande.

Undervisning:

Pedagogen ställer öppna frågor för att ta reda på vad barnen kan och hur de tänker. De tar sig tid att vänta in svar från barnen. När så behövs förmedlar pedagogerna de fakta och begrepp som de har för avsikt att undervisa om. Pedagogen är tydlig i sin kommunikation och förstärker vid behov med kroppsspråk, tecken och bildstöd samt objekt som är kopplade till lärandeobjektet. Innehållet i undervisningen upprepas vid flera tillfällen för att befästa barnens kunskaper.

Estetiska uttryck och språk

Läroplansmål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet.

Delmål:

Barnen har erfarenhet av att lyssna till samt röra sig till olika slags musik samt uttrycka hur de upplever den. Barnen har erfarit dramalek med olika teman samt tagit del av teater- och/eller dansföreställning.

Barnen skapar egna instrument samt skapar ljud och musik.

Barnen skapar med återvinningsmaterial samt naturmaterial. Barnen provar på att arbeta med olika slags material såsom lera, olika slags papper samt olika typer av färg. Barnen provar på att trycka på olika underlag med frukter och rotfrukter.

Förväntat resultat:

Barnen hittar sin kreativitet samt skapar efter sina egna idéer. Barnen uttrycker sig i dramalek och sång samt skapar med färg och andra material efter egen förmåga och fantasi. Barnen har erfarenhet av hur olika verktyg och material hanteras.

Arbetssätt:

Barnen är indelade i mindre grupper för att kunna tillgodogöra sig den undervisning som erbjuds. Pedagogerna följer en planering där det framgår var, när och hur undervisningen kommer att ske. Pedagogerna har förberett det material som ska användas till undervisningstillfället. De dokumenterar det som sker hos barnen i undervisningen för att sedan reflektera och rikta undervisningen vidare. Bilddokumentationer delges barnen, så att de också kan reflektera över sitt görande.

Undervisning:

Pedagogen ställer öppna frågor för att ta reda på vad barnen kan och hur de tänker. De tar sig tid att vänta in svar från barnen. När så behövs förmedlar pedagogerna de fakta och begrepp som de har för avsikt att undervisa om. Pedagogen är tydlig i sin kommunikation och förstärker vid behov med kroppsspråk, tecken och bildstöd samt objekt som är kopplade till lärandeobjektet. Innehållet i undervisningen upprepas vid flera tillfällen för att befästa barnens kunskaper.

Rörelse och språk

Läroplansmål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Delmål:

Barnen har erbjudits minst en pulshöjande aktivitet per dag. Barnen går på längre promenader samt går i skogsterräng. Barnen övar på att klättra, balansera, springa, stå på ett ben och hoppa. Barnen lyssnar in musik och rör sig både långsamt samt snabbt. Barnen kan slappna av och återhämta sig efter fysisk aktivitet.

Förväntat resultat:

Barnen har en ökad motivation att röra på sig efter förmåga samt en större koordinations- och kroppskontroll. Barnen har större förståelse för vikten av att äta och röra på sig.

 Arbetssätt:

Barnen är indelade i mindre grupper för att kunna tillgodogöra sig den undervisning som erbjuds. Pedagogerna följer en planering där det framgår var, när och hur undervisningen kommer att ske. Pedagogerna har förberett det material som ska användas till undervisningstillfället. De dokumenterar det som sker hos barnen i undervisningen för att sedan reflektera och rikta undervisningen vidare. Bilddokumentationer delges barnen, så att de också kan reflektera över sitt görande.

Undervisning:

Pedagogen ställer öppna frågor för att ta reda på vad barnen kan och hur de tänker. De tar sig tid att vänta in svar från barnen. När så behövs förmedlar pedagogerna de fakta och begrepp som de har för avsikt att undervisa om. Pedagogen är tydlig i sin kommunikation och förstärker vid behov med kroppsspråk, tecken och bildstöd samt objekt som är kopplade till lärandeobjektet. Innehållet i undervisningen upprepas vid flera tillfällen för att befästa barnens kunskaper.