Genre: Deckare

I detta arbetsmoment går vi igenom vad som är typiskt för genren deckare och arbetsområdet avslutas med att eleverna skriver en egen deckare.

Målet med undervisningen

Målet med undervisningen är att eleverna ska få kunskaper om att det finns olika skönlitterära genrer och även vad som är utmärkande för just deckare. De ska också få praktisera sina kunskaper genom att skriva en egen deckare.

Syfte - varför läser vi detta? 

Se ovan.

Centralt innehåll - vad läser vi?

Se kopplingar till läroplan (Lgr-22) längst ned i planeringen.

Genomförande/arbetssätt - Hur lär vi oss?

Vi går igenom olika typer av skönlitterära genrer och fördjupar oss i deckargenren. Vi kommer att genomföra olika övningar tillsammans, ibland individuellt och ibland i par eller grupper. I dessa övningar kommer vi att arbeta med genretypiska drag, berättastruktur och gestaltning. I helklass diskuterar vi vidare vad de olika grupperna pratat om, med syfte att hitta lärande exempel eller svårigheter vi behöver få syn på tillsammans. 

För mer detaljer, se grovplanering nedan.

Bedömning - vilka förmågor ska bedömas och hur?

Den examinerande uppgiften blir att skriva en egen deckare. Följande förmågor bedöms:

*förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och och följa språkliga normer

*förmågan att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

Grovplanering

(1) Först kommer vi att ha en genomgång olika typer av genrer.

(2) Genomgång av olika typer av deckare och vad som är typiska stildrag för genren deckare.

(3) Genomgång av berättarkurvan och dess olika delar.

(4) Övning: läsa första delen av kortnovellen "Mördaren i parken".

Diskussion: Hur kan vi se berättarkurvan i denna text? Finns de typiska stildragen för deckare med?

(5) Övning: par- eller gruppvis skriver vi slutet på deckaren "Mördaren i parken".

(6) Övning: genomgång av några av de olika "novellslut" som vi skrivit i klassen. 

Diskussion: Finns hela berättarkurvan med i berättelsen (del 1 + del 2: elevexempel)? Hur skapas stämning i berättelsen? Hänger hela berättelsen ihop?

(7) Övning: gestaltning. Högläsning av en text som innehåller gestaltningar.

Diskussion: Vilka personer finns med i berättelsen och vad får vi veta om dem? Var utspelas berättelsen och vad får vi veta om platsen?

(8) Läsning av exempeldeckare (A-nivå och E-nivå). Läsning av kommentarer och bedömning av de olika exempelslut till "Mördaren i parken" som klassen skrivit.

(9) Planering inför att skriva egen deckare.

(10) Examination: Skriva egen deckare. Detta genomförs i Trelson Assessement (låst dokument) och vi använder tre lektionstillfällen för att skriva + en lektion att planera upplägg och skrivande (se punkt 9). Eleverna får inte skriva på texten utanför skoltid.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
• Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, styckeindelning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.