Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet

Här ska vi titta lite närmare på den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten samt de Lokaliseringsfaktorer som styrs vår hållbara utveckling.

Hållbar utveckling

Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet

Hållbar utveckling handlar om att bevara de olika ekosystemens förmåga att producera och att minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Man talar om att hållbarhet består av tre delar som hänger samman:

1. Ekologisk hållbarhet – hur ska jordens ekosystem kunna fungera på lång sikt så att till exempel produktion av mat och energi, tillgång till rent vatten och ett stabilt klimat säkerställs?
2. Social hållbarhet – hur ska ett långsiktigt stabilt samhälle som uppfyller grundläggande mänskliga behov och rättigheter kunna byggas?
3. Ekonomisk hållbarhet – hur ska fattigdom kunna motverkas så att alla har råd att tillgodose sina grundläggande behov? Hur ska mänskliga och materiella resurser kunna hushållas med på lång sikt?

Det är inte givet hur avvägningen mellan dessa tre dimensioner – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet – och många konkurrerande tolkningar förekommer.

Hållbar utveckling är alltså inte ett svar utan snarare en process där olika synsätt kan mötas. 

Hur ska hållbar utveckling kunna bli möjlig?

 

Frågan är då hur vi skapar ett långsiktigt hållbart samhälle. Ett argument som man ofta hör i debatten är att vi måste leva som man gjorde förr. Vissa blir skrämda av denna dystra framtidstro och ser framför sig hur människor levde på 1800-talet. Andra litar helt och hållet på teknologin och menar att tekniken kommer att lösa alla problem, så det finns ingen anledning att oroa sig.

Att hitta nya, smarta lösningar som kombinerar dagens levnadsstandard med ett hållbart utvecklingsmål är troligtvis lösningen. Frågan är bara hur lång tid vi har på oss.

 

Den värld vi i dag har skapat som ett resultat av vårt tänkande hittills, har problem som inte kan lösas genom att tänka på det sätt vi tänkte när vi åstadkom dem.

Albert Einstein

Hur vi når fram till ett hållbart samhälle får framtiden utvisa, men om Einsteins ord är sanna står hoppet till alla kloka, unga hjärnor som kan tänka annorlunda än man hittills gjort. 

 

 

 

 

 

De fyra hållbarhetsprinciperna

De fyra hållbarhetsprinciperna sammanfattar de mål som måste uppfyllas för att skapa ett hållbart samhälle.

 

1.       Inte utöka utvinningen av ämnen ur berggrunden, till exempel kol och tungmetaller. Vi måste minska vårt beroende av fossila bränslen och ersätta viktiga men sällsynta mineraler med mineraler som är vanliga och lättåtkomliga. Det gäller till exempel de sällsynta jordartsmetallerna som används för elektronik- och batteritillverkning. 

2.       Inte öka koncentrationen i naturen av farliga ämnen som produceras i samhället. Vi måste ersätta vissa svårnedbrytbara och syntetiskt framställda ämnen med ämnen som förekommer rikligt eller bryts ner lättare i naturen. Vi måste också använda alla ämnen på ett effektivt sätt som inte rubbar balansen.

3.       Inte förstöra jordens naturliga kretslopp och biologiska mångfald, till exempel genom transporter, skogsskövling och överfiske. Vi måste använda jordens resurser på ett produktivt och effektivt sätt och vara försiktiga med stora förändringar i markanvändningen.

4.       Inte hindra människor att tillgodose sina grundläggande behov, till exempel genom missbruk av politisk och ekonomisk makt. Vi måste ta ett gemensamt ansvar för att motverka osäkra arbetsförhållanden, löner som det inte går att leva på, slösaktig och orättvis förbrukning av resurser samt politiskt, ekonomiskt och socialt maktmissbruk.

 

Sammanfattning

Vår gemensamma framtid

• Man talar om att hållbarhet består av tre delar som hänger samman: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
• Hållbar utveckling är alltså inte ett svar utan snarare en process där olika synsätt kan mötas.

 

Lokaliseringsfaktorer

Det finns olika faktorer som styr över var i världen som tillverkning av industrivaror förläggs (placeras). Dessa faktorer eller omständigheter kallas inom geografiämnet för lokaliseringsfaktorer.

Världshandeln styrs i sin tur av marknadsekonomiska faktorer som utbud, efterfrågan och vinstintresse. Detta leder till att tillverkningsindustrierna endast byggs upp på de platser som är mest fördelaktiga för företagen.

Hur bra platsen lämpar sig för industriell verksamhet styrs av flera lokaliseringsfaktorer:

• Tillgång till råvaror

• Arbetskostnad (löneläget på platsen)

• Arbetarnas utbildning

• Infrastrukturens utformning

• Närheten till försäljning/marknad.

Det är därför många olika lokaliseringsfaktorer som styr över var i världen företag förlägger sin produktion.

Tillgång på råvaror

I vår globaliserade värld har den geografiska närheten till råvarorna minskat i betydelse eftersom moderna transportmedel ”krympt” avstånden. Det är dock fortfarande många tillverkningsföretag som förlägger sin produktion i närheten av där råvarorna utvinns för att skapa en snabbare och mer kostnadseffektiv produktionskedja. I många fall krävs det flera råvaror för att framställa en produkt (t.ex. en bil). Då väljer ibland företag att placera verksamheten geografiskt mittemellan där naturresurserna finns för att på så vis få så snabba och billiga transporter som möjligt.

Arbetskostnad

En lokaliseringsfaktor som inte går att räkna bort är löneläget i landet där tillverkningen ska. För att hålla nere lönekostnaderna har många västerländska företag ”outsourcat” (flyttat ut) hela eller delar av sin produktion till länder där lönerna är låga.

Arbetarnas utbildning

Många företag är idag beroende av högutbildad arbetskraft för att kunna sälja varor eller tjänster. För dessa företag utgör de anställdas utbildningsnivå en viktig lokaliseringsfaktor.  Dessa företag väljer ofta att ha kvar tillverkningsindustrin i sina ursprungsländer där lönerna är höga.

Infrastrukturens utformning

Det är också viktigt att platsens infrastruktur håller hög standard. Exempel på viktig infrastruktur är vägar, järnvägar, flygplatser, kollektivtrafik, bebyggelse, elnät, vatten- och avloppsnät och så vidare. Tillgången till bra infrastruktur är därför viktig när ett företag ska lokalisera sin verksamhet till ett visst ställe. Det går t.ex. inte att bedriva någon modern tillverkningsindustri utan tillgång till kommunikationer och el. Företag som bedriver mycket energikrävande tillverkning kan göra stora vinster genom att förlägga produktionen till platser där elpriserna är låga.

Närheten till försäljning/marknad

Närheten till den marknad där varorna säljs är också en viktig lokaliseringsfaktor. På så vis minskar transportkostnaderna och företaget slipper tullavgifter. Ibland kan det även vara viktigt att snabbt kunna nå ut till kunderna. Många företag väljer därför att förlägga sin tillverkningsindustri i de världsdelar eller regioner där produkterna säljs.

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

Uppgifter

Frågor lokaliseringsfaktorer

Uppgifter efter texten arbeta enskilt eller tillsammans.

1.

Ni ska nu se er själva som företagsledare på ett stort nystartat svenskt industriföretag. Bestäm även vad ni ska tillverka (vilken produkt som helst: t.ex. bilar, stolar, eller spadar). Ert uppdrag är att rangordna lokaliseringsfaktorerna (geografisk närhet till råvaror, tillgång till energi, löneläge och utbildningsnivå, infrastruktur samt närhet till marknad) från 1 till 5 där siffran 1 är mest viktig och siffran 5 är minst viktig. Var noggranna med att motivera era svar om varför ni rangordnat dem som ni gjort.

2. Hållbar utveckling handlar om att vi som lever nu inte ska göra slut på jordens resurser utan att kommande generationer ska ha samma möjligheter som vi har. Hållbar utveckling delas in i tre kategorier, social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att människor, oavsett var i världen de bor, ska leva i trygghet. Den ekonomiska hållbarheten utgår ifrån att människor ska lyftas ur fattigdom. Ekologisk hållbarhet handlar om att vi ska kämpa mot klimatförändringar och för en giftfri miljö. Om ni skulle göra er rangordning av lokaliseringsfaktorer (under fråga 1) men med fokus på hållbar utveckling istället för vinst, skulle er rangordning då se annorlunda ut? Diskutera och motivera era svar