Geografi åk 7

Övergripande checklista, checklista namngeografi & viktiga begrepp

Checklista – efter arbetsområdet så ska du …

ü  ha kunskaper om världsdelarnas namngeografi och kunna visa det genom att beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt

 

ü  kunna undersöka omvärlden och använda kartor och andra geografiska källor och metoder.

 

  ha kunskaper om

-          gradnätet med breddgrader, längdgrader och tidszoner

-          klimatzoner och vegetationszoner

-          befolkningsfördelningen i världen, varför det bor fler människor på vissa platser än på andra

-       jordens inre och yttre krafter t ex varför det blir jordbävningar på vissa platser

      

ü  kunna använda geografiska begrepp som t ex Nord- och sydpolen, klimat, klimatzon, ekvatorn, vändkrets, kontinent, världsdel, analfabetism

 

Namngeografi 

Här kommer en lista över länder, städer, platser mm som ni ska kunna placera ut på en karta. Det som står på listan är den lägsta krav-nivån. För att nå C och A är det bra att kunna fler.  

Det står ingenting i betygskriterierna om att man ska kunna ett visst antal länder för E, C och A. Däremot behöver du ha vissa grunder inom detta för att kunna jämföra och beskriva olika länder och platser, och kunna orientera dig på och med hjälp av en karta. Det viktigaste är att du vet ungefär var länder, städer och platser ligger. Om du sedan förväxlar Afghanistan med Pakistan så spelar det mindre roll. 
 

Världsdelarna Afrika, Asien, Europa, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien, Antarktis  

Världshaven Atlanten, Stilla havet, Indiska oceanen, Norra Ishavet, (Medelhavet) 

Väderstrecken norr, söder, öster, väster, nordost, sydost, nordväst, sydväst 

Europa:  

Nordens länder + huvudstäder (Sverige, Norge, Finland, Danmark, Island) 

Länder: minst Tyskland, Frankrike, Spanien, England, Italien 

Huvudstäder: minst London, Paris, Rom, Berlin, Madrid, Moskva* 

Platser: minst Alperna, Uralbergen, Grönland, Medelhavet, Östersjön, Balkanhalvön, Baltikum 

Asien:  

Länder: minst Kina, Indien, Thailand, Japan, Afghanistan, Bangladesh, Nordkorea 

Huvudstäder: minst Peking, Tokyo, New Delhi 

Platser: minst Himalaya, Uralbergen, Arabiska halvön, Sibirien 

Afrika:  

Länder: minst Sydafrika, Egypten, Somalia, Madagaskar  

Huvudstad: minst Kairo 

Platser: minst Atlasbergen, Nilen, Sahara, Afrikas horn 

Oceanien:  

Länder: minst Australien & Nya Zeeland  

Huvudstäder: minst Canberra & Wellington  

Sydamerika:   

Länder: minst Brasilien, Argentina, Peru 

Huvudstäder: minst Brasilia, Brunos Aires, Lima 

Platser: minst Anderna, Amazonas, Latinamerika, Centralamerika 

Nordamerika:  

Länder: minst Kanada, USA, Mexico  

Huvudstäder: minst Ottawa, Washington DC, Mexico City 

Platser: minst Klippiga bergen, Grönland, Norra Ishavet, New York 

 

Viktiga begrepp

Analfabetism – när man inte kan läsa. I Sverige är mindre än 5 % analfabeter, det innebär att nästan alla kan läsa här. I vissa fattiga länder kan uppåt 75 % vara analfabeter. Då är det väldigt få som kan läsa. Det gör också att det är svårt att utveckla landet, att bygga fabriker och att göra jordbruket mer effektivt. Alltså hör fattigdom och analfabetism ofta ihop.

Ekvatorn – jordens ”midja”, en tänkt linje som går som ett skärp runt jorden. Vid ekvatorn är det som varmast, eftersom jorden oftast står rakt upp på himlen där. Det regnar dessutom mycket vid ekvatorn, så det är ofta regnskog där.

Export – Import – export är varor som säljs, t ex att vi i Sverige säljer skog till England. Import är motsatsen – t ex att vi köper lax från Norge.

Global – lokal – Globalt är något som gäller hela världen, lokalt är något som rör t ex Gävle.

GPS – Global positioning system – är ett system för satellitnavigering. GPS-systemet använder sig av längd- och breddgrader.

HDI – human development index är ett sätt att mäta hur bra ett land och landets invånare mår. HDI räknar förutom BNP (ekonomi) även t ex förväntad livslängd och utbildningsnivå.

Kartprojektioner - Världskartan ”ljuger” – den världskarta vi är vana vid att se ljuger faktiskt lite. Jorden är ju egentligen rund, så det är svårt att göra en platt karta som stämmer. Därför har man gjort så att länderna vid polerna blivit bredare än de egentligen ska vara. Därför ser t ex Sverige större ut än vad det egentligen är.

Klimatzon – ett område med ungefär samma temperatur och mängd nederbörd. Oftast pratar man om fyra olika klimatzoner. Ni ska veta att det finns fyra olika och ungefär hur klimatet är där.

-          Polarzonerna är kring nord- och sydpolen. Där är det sällan varmare än +10 och marken är alltid frusen, förutom det yttersta lagret. Därför växer det dåligt där.

-          De subtropiska zonerna är de som kommer ”utanför” den tropiska zonen, kring vändkretsarna. Torrt och lite nederbörd, långa varma somrar och korta milda vintrar.

-          De tempererade zonerna, som gäller för t ex Europa. Här är det mer ”lagom” varmt och ”lagom” med nederbörd, och det finns fyra olika årstider.

-          Den tropiska zonen kring ekvatorn, där det är varmt och regnar mycket

Kontinent – En stor avgränsad landmassa, oftast samma som en världsdel. Europa och Asien är dock två olika världsdelar, men en enda kontinent – Eurasien.

Längd- och breddgrader – När man ska hitta rätt brukar man använda en GPS. Den använder sig av längd- och breddgrader. Man kan tänka sig att det är ritat ett stort rutnät över jorden, och därför kan varje plats beskrivas med siffror och bokstäver, t ex 30° Nb, 120° Ol, men ibland skrivs de bara 30° N. (Kom ihåg att på engelska heter väderstrecken West och East och förkortas därför E och W).

Naturresurser – förnybara, icke förnybara – ekonomiska tillgångar som finns i naturen. De förnyelsebara är sådana som ”aldrig” tar slut, t ex sol, vind och skog. De icke förnyelsebara är de som kan ta slut, t ex malm, olja, kol och uran.

Tidszoner – gränserna för vad klockan är på olika platser. Man utgår från Storbritannien och länder österut har +tid, medan länderna västerut har -10. I Sverige har vi +1 h. Det innebär att klockan är en timme mer i Sverige än vad den är i Storbritannien.

Tsunami – en jättevåg som bildas när det uppstår en jordbävning under havsytan.

Tundra – ett skoglöst område med permafrost.  Man brukar prata om den ryska tundran.

Vegetationszon – ett område där växtligheten är ungefär likadan. De hör ofta ihop med klimatzoner, för vad som kan växa beror ju ofta på klimatet.

Vulkan – uppstår när två kontinentalplattor åker ifrån varandra och het massa från jordens inre kan komma upp.

Vändkretsarna – två andra tänkta linjer som går strax norr och söder om ekvatorn. Här är det också varmt, men dessutom regnar det väldigt lite just vid vändkretsarna, så där kan man ofta hitta stora öknar.

Världsdel – Vi människor har delat in jorden i olika delar. Nord- och Sydamerika, Afrika, Oceanien, Europa och Asien. Ibland räknas även Arktis och Antarktis.