Högläsning

Genom högläsning kan man utveckla barns talspråk och ordförråd, förmåga att uttrycka tankar, intressen för bild och text och förstå sin omvärld

 

Beskriv ett nuläge:

 

 Gruppen består av 16 barn, varav åtta är nya. Barnen är födda 2020-2022.  Vi är tre pedagoger som arbetar heltid, två förskollärare och en barnskötare. Under hela höstterminen kommer vi att arbeta med språket. Det är viktigt att barnen lär sig uttrycka sig språkligt, få självförtroende. Det digitala nätverket Polyglutt kommer att användas i undervisningen för att stärka språket, det svenska men även deras eget modersmål. 
Vi kommer att ha högläsning där vi väljer en bok och även barnen har möjlighet att välja en bok ibland. Barnen kommer att delas in i mindre grupper vilket vi tycker känns lugnare och mindre stressigt och på det viset kan man nå barnen lättare, även de barn som är tysta och blyga. Innan lunch har vi en gemensam sångsamling för att få en gruppkänsla och ytterligare stärka barnens språk. Här använder vi oss ofta av språkpåsar, bl.a en med djur och mycket rörelsesånger. Vi prioriterar att barnen blir trygga med  språket. Vår åldersgrupp är 1-2,5 år och vi är berikade med många språk som engelska, svenska, makedonska, bosniska, albanska, tamil, somaliska, turkiska ,hind, marathi och kurdiska.
             

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Målet med högläsningen och berättandet är att stimulera barnens språkutveckling, öka ordförståelsen och utveckla ett nyanserat talspråk samt utveckla fantasin och tänkandet. Vi vill öka intresset för böcker och det skrivna språket genom högläsning och ju mer vi använder oss av böcker desto mer kommer det bli en naturlig del av vardagen för barnen. Vi vill även använda oss av det digitala verktyget som polyglutt som finns på många språk.

 

Prioriterat målområde: 

Vi pedagoger vill erbjuda barnen ett rikt ordförråd, språkförståelse, bra kommunikation med barn och vuxna, självkänsla i sitt språk, en språklig lärmiljö
Nuläge: 

Vi ser hur barnen blir mer intresserade av böcker, de går själva och tar en bok. Barnen går och sjunger på sångerna som vi använder på samlingen. De benämner även många ord. De har förståelse när vi ber dom att hämta och göra saker

Förväntat resultat/ Önskat läge: 

Det vi vill uppnå är att barnen ska förstå sin omgivning, kunna uttrycka sig i tal, kunna lyssna på och kommunicear  med varandra.

Stöd i forskning och vetenskaplig grund:.

Språket och  vårt tänkande är kopplande till varandra och språket formar vårt tänkande och därmed handlande. Pedagogens roll är att stimulera det inre talet och utöka barnets ordförråd och förståelse av omvärlden. Att utveckla språket är att tänkandet och därmed intelligensen enligt Vygotskij

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/ insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde

Vi har gjort ett läsrum där det finns tillgång till böcker och mjuka madrasser där barnen kan sitta och känna sig bekväma och ha lugn och ro. I varje rum där det finns böcker tillgängliga som de kan titta och bläddra i. Vår tanke är att böckerna skall handla just om det man leker med på just det stället. T.ex. böcker om mat i lägenheten. I hallen har vi kapprumsbibliotek där barn och vårdnadshavare kan låna böcker. Vi planerar att ha högläsning varje dag med en  bok i veckan så barnen kan lyssna, återberätta vad boken handlar om och titta på bilderna tillsammans. Barnen är indelade i tre grupper efter ålder eftersom detta främjar barns utveckling och ger varje individ större möjlighet till att utvecklas utifrån sina förutsättningar.

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära:  

Målet är att barnen ska kunna delta i ett boksamtal och att kunna återberätta en bok till en kompis.                                                         

De ges möjlighet till att träna på detta när vi delar in dem och läser ur en bok i mindre grupper, åldersindelat.

Det här behöver vi i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande

Vi delar in dem i mindre grupper, åldersindelat och läser och pratar om en vald bok. Vi skall vara lyhörda för vad som sker och känna av barnen om de tröttnar.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna:

Vi kommer kontinuerligt dokumentera i Unikum genom att fotografera och anteckna vad/ hur barnen uttrycker sig vid olika aktiviter. Skriva lärlogg och planering. Vid vårt ROP som vi pedagoger har kommer vi reflektera över barnens lärande och utveckling. Efter några veckor så utvärderar vi och följer upp hur vi ska gå vidare. Vi kommer att använda oss av dessa frågor nedanför.

.Vi kommer att ha tambur kontakt med vårdnadshavarna och diskutera med varandra.

Vi kommer kontinuerligt följa upp och förnya.

• Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.
Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

Reflektionsfrågor:

• Hur gick det? Vi ser att barnen blivit mer verbala och kan prata med varandra och samspela. De kan genom kroppsspråket också visa vad de vill. De har blivit mer självständiga och behöver ingen vuxen för att förmedla. 
• Vad sa/gjorde barnen? Många av dem kan återberätta händelser, benämna saker. Kan följa instruktioner.
• Vilka ramfaktorer påverkande?  Pedagogerna var närvarande och barnen har blivit indelade i mindre grupper. Vid varje aktivitet/omsorgs tillfälle pratar vi mycket med barnen. Vi har gjort medvetna val vid t.ex. matsituationen genom att de stora suttit vid ett bord och kunnat prata med varandra. 
  
  Analysfrågor: 
  Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.
  
  
• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det? Vi menar att vi är på god väg mot målet. Detta ser vi genom att barnen blivit mer verbala och har bra förståelse, kan följa lätta instruktioner.
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det? Vi har inte varit konsekventa i 
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?
  
  
  Åtgärder för högre måluppfyllelse: 
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med? Genom vårt medvetna sätt att arbeta menar vi att språket blivit bra hos många av barnen. Vi måste fortsätta att arbeta på ett medvettet sätt.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,