Granens plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier för läsåret 22-23

Planen synliggör Granens aktiva arbete med att aktivt motverka och förebygga kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.

 

 

Bålbro förskola, Granens plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier 

 

 

                             

 

                                                             

 

Planen gäller för verksamhetsåret 2021-2022 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Innehåll 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                           Sidbryt

 

 

Introduktion och vision 

Norrtälje kommuns alla verksamheter – från förskolan till vuxenutbildningen bedriver ett målinriktat och förebyggande arbete för att motverka att barn och elever utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.  

I alla våra verksamheter råder nolltolerans mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.  Det är skollagen och diskrimineringslagen som styr vårt arbete på det här området. Det förebyggandet arbetet som beskrivs i den här planen syftar till att skapa en miljö som är trygg och säker för alla barn i våra verksamheter.  
 

Delaktighet – alla som deltar i arbetet 

I kommunens förskolor och skolor deltar personal, elever och vårdnadshavarna i arbetet med att förebygga kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.  

På vår förskola gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll: 

• Rollspel utförs av pedagoger om olika dilemman som senare reflekteras och diskuteras kring. 

• Barnintervjuer med barnen som talar verbalt 

• Trygghetsvandringar i form av observation 

• Reflektion med barnen, använt oss av videodokumentation 

• Normer & värden: Återkommande varje år. I år har vi arbetat med Kanin och Igelkott.  

• I vardagliga samtal med barnen lyfter vi och samtalar om olika dilemman.   

• Genom litteratur, handdockor och rollspel lyfter vi och samtalar, dramatiserar  om olika dilemman.  

• Personalen gör observationer.   

• På våra reflektioner så lyfter personalen tankar, observationer och funderingar till diskussion för att ta reda på vart vi befinner oss i arbetet och hur vi ska gå vidare.   

• Inför utvecklingssamtalen får de barn som har förmågan besvara intervjufrågor som handlar om trivsel, intressen och utveckling och lärande. 

 
 

Så här gör vi planen känd och tillgänglig 

Planen finns på Unikum som är kommunens skolplattform, och på Norrtälje kommuns webbplats under varje verksamhet. En ny plan publiceras senast 30 november varje år.  

 

Utvärdering - Såhär gick arbetet med förra årets plan.  
SidbrytningFöljande områden arbetade vi med under det förra läsåret:  P.g.a av en omorganisation då vi gjort om barngrupperna och arbetslagen så blir det svårt att utvärdera hela läsåret.   
Vår utvärdering kommer sträcka sig från augusti till november 2022.  
Precis i början av terminen hade vi barn som vi behövde ha extra uppsikt på, mellan de två barnen skedde incidenter när de gick tillsammans på en annan avdelning. Vårdnashavare till den ena barnet ville att vi skulle vara observanta på eventuella konflikter och incidenter. Men med undantag  av två mindre incidenter i början av terminen så har det inte skett några incidenter eller konflikter.  
 
När vi skulle genomföra trygghetsvandringen var det svårt att genomföra den på ett korrekt sätt. Då miljön inte var iordningställd och det pågick en renovering.  

 
Såhär gick det 

Kartläggning 

För att hitta och identifiera områden där barnen riskerar att utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier undersöker vi förskolans miljö på följande sätt: 

• Vi har intervjuat barnen med verbalt språk  inför utvecklingssamtal 

• Genomfört trygghetsvandringar Vi kartlägger och analyserar vår verksamhet och identifierar riskområden inomhus och i vår utomhusmiljö.  

• Vi samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, vi lyssnar och tar deras ord och upplevelser på allvar.  

• Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan.  

• I samråd med vårdnadshavare upprättar vi handlingsplaner vid kränkande behandling. 

 

 

 

Verksamhetens analys efter kartläggningen 

Vi har identifierat några områden i vår verksamhet som riskområden. För att förebygga att kränkande handlingar sker kommer vi under året att arbeta för att det inte ska uppstå problem på dessa områden. Syftet med vårt förebyggande arbete att barnens miljö ska bli trygg och säker.  
 

Detta har vi identifierat:    
Trygghetsvandring som genomfördes i början av september 2022. 

Ute: Vi tolkar det som att flertalet av barnen tycker om att vara inne i skogen på baksidan, vi upplever även att de drar sig mot gungorna och sandlådan. Är gärna kvar vid gungorna så länge vi pedagoger är delaktiga. 

När pedagoger aktiverar barnen med dans och sång så sluter många barn upp.  

Inne: Rummet som vi ska använda som samlingsrum drar sig många barn mot, de tar in material som byggklossar och bilar.  

Stationen med bilar och tåg är populär och uppskattas bland barnen upplever vi, där leker de tillsammans eller ensamma. 

Hemvrån: Där upplever vi att barnen har svårt att plocka undan, inga tydliga bilder var materialet ska befinna sig. Detta är p.g.a att det är rörigt då vi flyttar om möbler och material under renoveringens gång. 

Vår ambition är att vi ska märka upp allt tydligt när vi bestämt hur allt ska placeras. Nästa vecka när målningen är klar ska vi ställa ordning miljöerna och märka upp. 

Toaletter : Vi upplever inte att något barn är otryggt vid toalettbesöken, alla barn utom ett vad vi förstår känner sig trygga med att bli torkade eller bytta av alla pedagoger. De barn som är otryggt ”gillar” inte att åka skötbords hissen. Detta löser vi genom att lyfta upplever vid bajs blöja eller att byta stående vid kissblöja. 

Bildstödet som vi har upplever vi hjälper de barnen som är i behov av detta, bildstödet ska användas i vardagen med fler barn. Vi har tillverkat ett på och avklädningsschema som är anpassat för ett enskilt barn. 

Detta har vi identifierat i nuläget: Idag när miljöerna är iordningställda så upplever vi att barnen har lättare att ta till sig vad de ska göra. De delar upp sig i mindre grupper då det finns mer tillgängligt material med tydligt bildstöd.  
En identifikation vi gjort är att vi pedagoger behöver vara närvarande och begränsa antalet rum att vistas i utifrån personaltätheten. Närvarande pedagoger kan stötta, vägleda och samtala med barnen vid eventuella konflikter.  

Toalettbesöken är oförändrade. Barnet som känner sig otrygg när vi behöver byta blöja på skötbordet gör fortfarande det, men vi upplever att det har blivit bättre, vi har ett sätt som fungerar för barnet.  

 

Det här kommer vi att göra för att förebygga kränkningar i vår verksamhet 

 

Vid varje ny termin startar vi upp med projektarbete utifrån analysen i normer och värden. Utifrån det kan vi förebygga och stärka tryggheten samt öka glädjen för alla våra barn. Pedagogerna på förskolan talar kontinuerligt med barnen om hur man är en bra kompis. Vi förebygger genom att använda oss av delar ur materialet med Kanin och Igelkott. Kollegialt lärande kring vår barnsyn och samsyn sker kontinuerligt inom förskolan och på avdelning. Materialet dokumenteras i förskolans arbetsplan och kontinuerlig uppföljning sker i reflektioner och på kvalitetsdagar.  

Sidbrytning 

När personal får kännedom om att ett barn utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier hanterar vi det på följande sätt  
 
Rutiner för akuta situationer 
 
Upptäcka – steg 1  
 
Alla vuxna som arbetar i förskolan som får kännedom om att något inträffat där ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ingriper för att stoppa det som sker. Har händelsen redan utspelats tar den vuxne som får informationen reda på mer fakta, vad som hänt och eventuellt vilka som varit inblandade i händelsen.  

Anmäla – steg 2 

Personalen anmäler snarast det som inträffat till förskolans rektor eller till den som rektor utsett att ta emot anmälan.  Rektor informeras samma dag eller senast dagen efter att händelsen kommit till personalens kännedom. De inblandade barnens pedagoger får informationen om vad som hänt.  

Bedömning – steg 3 

Rektor eller den som rektor utser, gör en bedömning av det som hänt för att kunna besluta om vem som är lämplig att utreda det som inträffat. Rektor eller den person som rektor utser anmäler det som inträffat till Norrtälje kommun som är huvudman för verksamheten senast en vecka efter att händelsen kommit till rektors kännedom. 
  

Utredningen – steg 4 

När utredningen påbörjas innebär det att den som ansvarar för utredningen tar reda på vad som har hänt. Så fort de inblandande tillfrågas om vad som hänt har en utredning påbörjats. Utredningen syftar till att ta reda på vad som hänt och ge förslag till åtgärder som behövs för att det inte ska hända igen. Den elev som blivit utsatt ska återfå en trygg och säker skolsituation. Utredningarna dokumenteras och diarieförs på varje förskola. 
 

Uppföljning– steg 5 

Utredningen följs upp inom två veckor. Om det visar sig att barnet fortsatt utsätts för kränkningar beslutar förskolan om andra mer kraftfulla åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Även de nya åtgärderna följs upp och arbetet fortsätter ända tills barnets situation har förbättrats.  

Förskolans/skolans rektor är alltid ansvarig för utredningen och uppföljningen, om ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. En utredning kan ändå genomföras av alla vuxna i förskolan. 

 

 

Bilaga 1  

 

Definitioner av kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) kap. 6 

 
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en ett barn eller en elevs värdighet och som inte har något samband med diskrimineringsgrunderna.  

Ett barn eller en elev kan utsättas för kränkande behandling genom att: 

• Hen får höra nedsättande, förnedrande och sårande kommentarer om till exempel sitt utseende, sin kropp och så vidare. Det kallas för verbala kränkningar. 

• Hen blir utfryst, hånad, ironiserad över, eller får förnedrande kommentarer på sociala medier. Det kallas för psykiska kränkningar. 

• Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar. Det kallas för fysiska kränkningar.  

Begreppet mobbning används inte i lagstiftningen men definieras av Skolverket som ”en situation där ett barn/elev blir utsatt för upprepade kränkningar eller trakasserier”.  

Definitioner av trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Trakasserier är kränkande handlingar som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har ett samband med diskrimineringsgrunderna. 

Ett barn eller en elev kan utsättas för trakasserier genom att till exempel: 

• Hen kallas för n-ordet, blatte eller bög.  

• Hen utesluts ur kamratgruppen på grund av sin religiösa tillhörighet 

• Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar på grund av sin funktionsnedsättning    

 

 

 

 
Definitioner av sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Sexuella trakasserier är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som är av sexuell natur. 

Ett barn eller en elev kan utsättas för sexuella trakasserier genom att till exempel: 

• Hen får höra kommentarer om sin kropp som är av sexuell natur. 

• Hen blir ”uthängd” och förnedrad med bilder och kommentarer av sexuell karaktär som publiceras på sociala medier. 

• Hen blir berörd kroppsligen på ett sätt som uppfattas vara sexuellt eller tvingad till handlingar av sexuell karaktär.  
   

Bilaga 2 
 

Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Den som bedriver utbildning och alla de som arbetar i våra förskolor och skolor är förbjudna att diskriminera barn och elever som deltar i eller söker till våra verksamheter. Med diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas genom att barnets rättigheter inte tillgodoses, eller att barnets rättigheter inskränkts i förhållande till övriga barns möjligheter.  

Hur diskriminering kan gå till 

Direkt diskriminering 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn/elever missgynnas genom att en vuxen på skolan behandlar barnet/eleven sämre än hur övriga barn/elever behandlas. Missgynnandet har samband med någon/några av diskrimineringsgrunderna.  
 
Indirekt diskriminering 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn missgynnas genom förskolans/skolans regler är framtagna på ett sätt som framstår som neutrala men i verkligheten missgynnar en kategori av barn/elever. Personalens förhållningssätt, jargong, språkbruk eller den rådande kulturen kan också innebära ett missgynnande för en grupp av barn/elever. Missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna.  
 
Bristande tillgänglighet 
Ett barn eller en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder som behövs för tillgängligheten inte genomförs. Barnet eller eleven har rätt att komma i en jämförbar situation som övriga, utifrån skäliga krav i lag och annan författning. Hänsyn måste tas till ekonomiska och praktiska förutsättningar, varaktighet, omfattning och andra omständigheter av betydelse.  

 
Trakasserier  

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. 

 Sexuella trakasserier  

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och kränkningen är av sexuell natur.  

Instruktioner att diskriminera 

En vuxen på skolan har fått instruktioner av sin chef eller av någon som den vuxne står i ett lydnads- eller beroendeförhållande till som innebär att ett barn eller en elev missgynnas genom direkt eller indirekt diskriminering. 

 

Sidbrytning 

Diskrimineringsgrunderna  
 

1. Kön – att någon är man eller kvinna 

2. Könsöverskridande identitet eller uttryck – att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller på ett annat sätt uttrycka att hen tillhör ett annat kön än det som tilldelats vid födseln. 

3. Etnisk tillhörighet – nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande 

4. Funktionsnedsättning – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.   

5. Sexuell läggning – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 

6. Ålder – uppnådd levnadslängd 

7. Religion- och annan trosuppfattning – olika religiösa åskådningar eller andra trosuppfattningar som till exempel ateism.  

 

 

  

  

Sidbrytning 

Bilaga 3 

 

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling  

 
I arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen mot kränkande behandling ska barn och elever medverka. Deltagandet ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Detta regleras i skolförordningen (2006:1083) 

 
Samband mellan skollagens och diskrimineringslagen i upprättandet av planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier 

 
I skollagens kapitel 6, 10 § anges att om ett barn eller en elev utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska personal i förskolan/skolan hantera det på samma sätt som då ett barn/elev utsätts för kränkande behandling.  

I diskrimineringslagen kapitel 2, 7 § anges att om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn, elev eller studerande anser sig utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna och om det krävs vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. I diskrimineringslagens kapitel 3, 18 § anges att utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Dessa ska följas upp och utvärderas.  

 
Förbud mot repressalier  

 
Ett barn eller en elev som berättar om att en kamrat utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier får inte utsättas för repressalier. Det gäller också för de barn/elever som deltar i utredningar. Med repressalier menas att det är förbjudet att straffa eller hota om att straffa ett barn eller en elev som bidrar till att kränkande handlingar kommer till personalens kännedom. Förbudet regleras i skollagen och i diskrimineringslagen (skollagen kapitel 6, 11 §, diskrimineringslagen kapitel 2, 19 §)  

 

 

Sidbrytning 

Bilaga 4 

Tips på information och material som verksamheter kan använda i sitt förebyggande arbete 

 
Skolverket ”Vad fungerar – resultat av utvärdering av metoder mot mobbning” 
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2517.pdf?k=2517 

Rädda Barnens handbok ”Stopp! Min kropp!” 
https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/stopp-min-kropp/ 

Stiftelsen Allmänna Barnhuset ”Dags att prata om sexuella övergrepp” 
http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2017/10/Handledning_A4_2017_web.pdf 
http://www.dagsattprataom.se/wp-content/uploads/2016/05/Broschyr-overgrepp-160520.pdf 
http://www.dagsattprataom.se/vart-material/tryckt-material/ 

RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) ”Sexuell trakasserier i skolan” 
https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-pedagoger-och-yrkesverksamma/rfsu-material/ 

Barnombudsmannen ”Välkommen till verkligheten – barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan” 
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/valkommen-till-verkligheten.pdf 

Barn- och elevombudet ”Arbetar mot kränkningar och mobbning” 
https://beo.skolinspektionen.se/ 

SKL (Sveriges kommuner och Landsting) ”Handlingsberedskap vid misstanke om brott mot barn i förskolan”) 
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-343-7.pdf?issuusl=ignore 

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: 

• ”Näthat – hat på nätet” 

http://www.mucf.se/nathat-hat-pa-natet 

• ”Inte ditt fel” 

http://www.mucf.se/publikationer/inte-ditt-fel 

•  ”Ses off-line” 

http://www.mucf.se/publikationer/ses-offline 

• ”Youmo i praktiken- vägledning att prata med unga nyanlända om frågor som rör hälsa, sexualitet och jämställdhet” 
  https://www.mucf.se/publikationer/youmo-i-praktiken 

Jag vill veta ”Brott på internet” 
https://www.jagvillveta.se/14-17-ar/vad-har-hant/brott-pa-internet 

Brottsoffermyndigheten – information om samtyckeslagen 
https://www.frivilligtsex.se/