Vad innebär matematik för yngre barn

Matematik är något som finns omkring oss hela tiden. Barn stöter på matematik i vardagen när de leker och använder sig av olika material, vid dukning och när de äter. Men för att barnen skall förstå att det är matematik de håller på med, behöver pedagogerna ha på sig sina ”matematikglasögon” och synliggöra matematiken i vardagen på ett lustfyllt sätt.

Vilka vardagliga situationer stimulerar barns matematiska begreppsbildning? 

Hallsituationer, samlingssituationer, matsituationer, fria lekar och skogsutflykter kan stimulera barnens matematiska begreppsbildning. 

Barn lär sig i första hand inte matematik genom planerade aktiviteter med pedagoger, utan vi, pedagogerna, måste synliggöra matematiken i deras vardag för att barnen skall upptäcka den. 

Leken är en betydande del för att barnen skall kunna ta till sig kunskap. Små barn försöker förstå sin omvärld genom lek och med hjälp av den vuxne som benämner i termer det barnet gör och utforskar. De små barnen vill gärna sortera byggmaterial, använda och hitta mönster, se olikheter och likheter eller räkna företeelser. Detta kan ses när barnen talar om en rund boll, eller en stor sten, snabb bil, många klossar och mycket vatten. I leken möter barnen matematik när de bygger och konstruerar med olika material, vilket ger en förståelse för olika funktioner och begrepp. Att leka med vatten där barnen får flera olika föremål att hälla vatten med indirekt tränar volym begrepp och jämförelser (tum/full, halv/hel, lite/mycket osv). 

Vi är övertygade att det är av stor betydelse att pedagogen använder de matematiska begreppen i vardagssammanhang för att väcka barnens intresse och nyfikenhet för matematik och för att visa att det finns runtomkring dem, hela tiden. Till exempel: vi pratar veckodagar, räknar alla barn som är närvarande vid samlingen, räknar kottar/pinnar ute, sjunga sånger (”5 små apor”, ”10 små indianer”, ”En elefant balanserade” osv.) är aktiviteter som tränar matematik och som vi gör tillsammans med barnen dagligen. 

 

Vilka material används vid dessa tillfällen?

 

Bland annat frukt, ytterkläder, stövlar, byggklossar, bilar, figurer, stenar, spadar, egengjorda material och naturens material.

 

Vilka kunskaper menar vi att barnen får möjlighet att utveckla?  

Det är bland annat vikt, antal, volym, bråk, färger, geometriska former, jämförelse, hastighet, sortering och räkning. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,