Interkulturell förhållningssätt och flerspråkighet

Fokusområde för November-Januari

Mål

Läroplansmål: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglad av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet.

Vad och Hur?

Vi ska presentera och utgå ifrån Alfons och hemliga Mållgan där vi tillsammans med barnen ska reflektera över vilket land och vilken flagga de tror mållgan har, sedan ska vi fördjupa oss i ämnet genom att prata om barnens olika språk och bakgrund. Vi kommer att presentera de olika flaggorna som är kopplade till barnen och tillsammans i mindre grupper sätta upp de på väggen där vi skapar vår språkhörna i avdelningen. Vi kommer även att ge barnen möjlighet att måla sina egna personliga flaggor som de ska få döpa sina flaggor till något de själva får bestämma, därefter kommer vi att uppmärksamma barnens namn, detta för att ge barnen en möjlighet till utveckling av identitetsskapande samt utifrån vår nyfikenhetsfråga som lyder "hur kan vi utveckla barnens språk och identitetsskapande med sagan som drivkraft". Eftersom vi har många barn i barngruppen med flera olika språk så kommer vi att uppmärksamma det genom att lära oss några ord på de olika språken. De ord som vi har planerat att använda är de orden som vi använder ofta på förskolan, vilket är hej/hejdå, vatten, mjölk, Ja/nej. Vi ber vårdnadshavarna att hjälpa oss att skriva en lapp där dessa ord står på deras språk som vi kan använda för vår språkhörna. Vi kommer tillsammans med barnen att sätta upp de olika flaggorna på väggen som vi sedan sätter upp orden runt respektive flagga. Barnen ska tillsammans med oss reflektera över de olika språken och kunna se skillnaden på orden som har samma betydelse. Språk hörnan ska finnas tillgänglig för barnen för att kunna gå tillbaka till och reflektera över när de känner för. Barnen kommer få en bild på mållgan som de ska måla utifrån varifrån de tycker mållgan kommer och vad mållgan har för hårfärg, hudfärg, ögonfärg osv. Sedan ska barnen få sätta mållgan vid den flaggan de anser hen tillhör och reflektera kring det. Vi ska även tillsammans med barnen även reflektera kring varför mållgan inte pratar, kan det vara att hen inte förstår för att hen har annat språk? Eller för att hen är stum? eller vad är orsaken?. Vi kommer även med hjälp av Alfons dockor att dramatisera Alfons och Mållgan som hälsar på varandra i de olika språken som vi har på förskolan. 

Vi upplever även att barnen är väldigt intresserade och engagerade när vi spela musik för att ha dans. Därför kommer vi att han dans varje dag innan lunch, denna gången kommer vi att ha sånger på olika språk som är kopplade till barnen. Vi ska även ha "blinka lilla stjärna" och några andra kända barnsånger på olika språk, detta för att ge barnen en utvidgad möjlighet till att få höra de olika språken samt skillnader och likheter.

Varför?

Enligt Lahdenperä (2019) är interkulturalitet en process som förutsätter social interaktion. Författaren skriver vidare att innebörden av “inter” är växelverkan eller mellanmänsklig interaktion och “kultur” betyder meningssystem som ger ordning i människans liv. Därmed innebär interkulturell “växelspel mellan olika parter”. Interkulturalitet handlar inte endast om bakgrund utan även om etnicitet, identitet, kultur, mångfald osv. För att vi ska kunna skapa ett interkulturellt förhållningssätt så krävs det ett samspel, medskapande och delaktighet i skapande av kultur. Detta skapas även en mening och innebörd i barnen lärande och utveckling. Detta gör vi genom att ge barnen en utveckling kring deras identitetsskapande samt genom samspel, medskapande och delaktighet ger vi barnen en förståelse kring olika kulturer. Vi ser även att det är viktigt för barnen att få en utvidgad uppfattning kring olika kulturer

Enligt läroplansmålet som vi har valt beskriver att vi utvecklar barns kulturella identitet samt skapa kunskap och intresse hos barnen för olika kulturer. Enligt Lunneblad (2018) bör pedagoger ha en insikt om barns hemkultur. Ett samarbete krävs mellan barns hem och förskolan för att gynna barnens sociala interaktioner, delaktighet och samspel i förskolan. Författaren menar att samma möjligheter till utveckling utifrån egna förutsättningar ska finnas för alla barn (Lunneblad, 2018). Därför är det viktigt att vi tar hjälp från vårdnadshavarna om deras olika språk och kultur. Inom den sociokulturella teorin anses interaktion som den viktigaste kontexten inom vilken utveckling sker. Genom samspel, social interaktion och kommunikation sker lärande och utveckling (Säljö, 2017). Eftersom det interkulturella förhållningssättet underlättar för alla barns deltagande anser vi att det är förenligt med den sociokulturella teoretisk bakgrund som vi utgår ifrån i vår förskolan.

I vår utbildning och undervisning utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling sker genom det sociala samspelet, alltså samspel sker i olika aktiviteter som bidrar till delaktighet, erfarenheter och kunskaper. Här är även scaffolding (stöttning), proximala utvecklingszonen (den närmaste utvecklingszoonen där barnen har möjlighet att utvecklas), lek, fantasi, kreativitet och språk centrala begrepp i barnets lärande. Inom dessa teorier är synen på lärande att det sker i samspel med miljö och andra individer. Barnets egen motivation är också viktig för dess lärande men även att barnet själv ser och förstår sitt egna lärande och utveckling (Pihlgren, 2020 & Säljö, 2017). Vi ser till att ge barnen möjlighet till varierande aktiviteter och undervisning för att ge de en utvidgad förståelse kring interkultulturalitet och flerspråkighet. Under våra undervisningar och situationer lägger vi mycket fokus på barns samspel där vi ser till att barnen tar del av varandras kulturer och erfarenheter i de olika planerade aktiviteter. Genom att ha en reflektion tillsammans med barnen i undervisningen utgår vi ifrån att barn lär varandra och av varandra i de sociala samspelet, därför har vi undervisningen i mindre grupper. Barnen ska även få utrymme för interaktion med varandra samt möjlighet till att uttrycka sig fritt i mindre grupper. 

Dokumentation

Dokumentationen sker genom att ta bilder och filma de olika situationerna. Vi kommer efter varje undervisningstillfälle sitta med barnen och visa bilderna samt reflektera kring de. Vi har gjort en bildspel som vi visat upp för barnen i matsalen under lunchen där barnen har visat ett stort intresse för där de reflekterat tillsammans de olika situationer och berättat vad det är de gjort när situationerna dykt upp i bildspelet och visat tydligt att de känner igen situationen och kompisarna som de varit med under situationen. Vi kommer fortsätta efter varje fokusområde att skapa en bildspel där vi sätter upp den för barnen i matsalen under lunchtiden. Vi har tidigare haft situationer där barnen själva fått fotografera varandra, detta kommer vi även att fortsätta göra där barnen får fotografera varandra eller något de gjort i undervisningen. 

Frågor till reflektion:

Dessa frågor ska vi som pedagoger använda vid reflektion. Alla frågor måste inte besvaras men kan vara till hjälp.

Vad verkade barnen mest upptagna av/mest intresserade av (vad visar barnen/vad säger barnen? Hände något oväntat? Vad ledde det till?

Mina tankar utifrån det som skedde kopplat till tema berättande och målet med aktiviteten? (Påverkan och inverkan)

Hur påverkade platsen, materialet, innehållet, gruppen, introduktionen, andra tillägg?

Vad tänker jag om mitt bidrag som pedagog, introduktionen, ledarskapet? (lärdomar)

Vilka nya frågor väcktes hos mig och barnen?

Frågor att använda till analysen:

Dessa frågor ska vi som pedagoger använda när vi analyserar.

Är vi på rätt väg för att nå våra mål enligt planeringen och indikationerna? Hur ser vi det?

Vilka problemområden har vi identifierat utifrån reflektionen?

Vilka effekter har undervisningen haft på barnet/barnens förändrade kunnande (titta på indikationerna utifrån övergripande målen)?

Vad har varit framgångsrikt (innehåll, undervisningsstrategier, metoder, miljöer)? Vad har varit mindre bra?

På vilket sätt och i vilka andra situationer utöver undervisningstillfällena kan barnen visa att de tillägnat sig erfarenheter utifrån undervisningen? Hur vet vi det?

Vilka bakomliggande orsaker förklarar de resultat vi ser och vilka konsekvenser får det för förskolans måluppfyllelse?

Utifrån de resultat vi fått utifrån ovanstående analysfrågor; hur tänker vi arbeta vidare? Vilka effekter förväntar vi oss?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,