Högläsning under lågstadiet

Högläsningen är till för att bjuda in barn till fantasivärldar, utvidga deras fantasi och lära dem att förstå sig på vad berättelser handlar om. Men de är också språkutvecklande stunder, säger Ann Pihlgren, som är forskningsledare vid Ignite Research Institute.

Arbetsområde:

Under hela lågstadiet kommer vi att läsa böcker tillsammans. Ibland är de kopplade till stora teman i något/några ämnen, ibland till en särskild författare och andra gånger bara för att de är bra och skapar fantastiska läsupplevelser. Barnen kommer under tre år få möta många olika författare och texter. 

 

Konkreta mål:

- Att förstå och kunna följa handlingen i boken.

- Att kunna skapa inre utifrån det lästa.

- Att kunna läsa mellan raderna och förutspå och gissa vad som kommer hända framöver.

- Lära sig nya ord och begrepp.

- Känna igen några författare och illustratörer.

- Vara med i samtal kring bokens handling. 

Bedömning:

Jag kommer bedöma din förmåga att:

- Ge kommentarer och framföra egna åsikter. 

- Använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

- Föra enkla resonemang kring tydligt framträdande budskap i böckerna. 

Urval av de böcker vi läst:

Musse och Helium 1-4 (Camilla Brinck)
En ettas dagbok (Viveca Lärn)
Blomstergrisen (Björn Bergenholtz)
Rymdresan (Christer Fuglesang)
Hubert - , klädtjuven, mustrubbel (Arne Svingen) 
Fredda åtta år (Helena Dahlbäck)
SVJ (Roald Dahl)
24 dagar till jul (Mats Wänblad)
Humlans blomsterbok (Stefan Casta) 
Bröderna Lejonhjärta (Astrid Lindgren)

Inför författarbesöket av Kerstin Lundberg Hahn i åk 3 läste vi:
- Lyckokakan
- Fröken spöke (flera stycken)

Klassiska sagor (Gleerups)
- Den fula ankungen
- Pojken som gick med Nordanvinden
- Hans och Greta
- Askungen
- Rödluvan

Faktaböcker
- Första fakta Lodjur (Katarina Kuick)
- Första fakta Får (Michael Kolterjahn)
- Första fakta Kor (Michael Kolterjahn)
- Första fakta Katter (Michael Kolterjahn)
- Fakta om matsvinn (Simon Randel Søndergaard)

Sagor
- Hallonglasshavsseglatsen (Nils Andersson)
- Tankemaskinen (Nils Andersson)

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.
• Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.
• Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
• Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
• Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.
• Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.
• Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Kriterier

• Eleven läser meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Eleven återger och kommenterar någon del av innehållet och visar begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor uppmärksammar eleven när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till för eleven enkla resonemang om texternas tydligt framträdande innehåll och jämför detta med egna erfarenheter.
• Eleven samtalar om elevnära frågor och ämnen och ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom ger och tar eleven enkla muntliga instruktioner.
• Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kommenterar och återger delar av innehållet och visar grundläggande läsförståelse. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna.